Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Världsreligionerna i dagens värld
Skapad 2013-11-06 16:37
i Rydebäcksskolan Helsingborg
unikum.net
Arbete där vi studerar de tre världsreligionerna judendom, kristendom, islam. Vi ska undersöka de viktigaste tankegångarna inom religionerna. Undervisningen kommer även belysa religionerna ur rubrikerna identitet och livsstil, historiens huvudrag, urkunder, centrala tankar, varierade tolkningar och religion och samhälle.
Grundskola
7 – 9
Svenska
Religionskunskap
...
Innehåll
MÅL
Du ska kunna:
- använda fakta för att göra jämförelser mellan religionerna genom att hitta likheter och skillander t. ex centrala tankar(gudssyn, människosyn, livet efter döden), Identitet, livsstil och andra religiösa uttryck (riter, seder och bruk inom reliogionerna), urkunder osv..
- dra egna slutsatser om hur du tror det är att vara och hur en troende och anhängare tänker i olika frågor.
- uttrycka egna tankar, åsikter och stånpunkter.
- förstå hur religioner påverkas av eller har påverkat händelser och olika förhållanden i samhället för människorna - religion och samhälle
Kopplingar till läroplan
- Syfte analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
- Syfte analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
- Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
UNDERVISNINGEN
- Under lektionerna kommer vi att:
- träna på att göra jämförelser mellan religionerna genom att plocka ut likheter och skillnader utifrån historisk bakgrund, religiösa handlingar, heliga böcker, heliga platser,heliga symboler och gudstjänstlokaler.
- träna på att göra jämförelser mellan religionerna genom att plocka ut likheter och skillnader utifrån centrala tankar inom religionerna( gudssyn, människosyn och livets mål och mening)
- Träna på att göra jämförelser mellan relgionerna om hur de påverkar deras identitet och livsstil, det dagliga livet.
- träna på att dra egna slutsatser, samband och skapa egna förklaringar.
- plocka ut viktiga begrepp, läsa och diskutera trosföreställningar inom de olika religionerna
- träna på att föra ett jämförande resonemang i både tal och skrift
- träna på att uttrycka egna tankar, åsikter och ståndpunkter
Kopplingar till läroplan
- Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
- Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
- Religioner och andra livsåskådningar Huvuddragen i världsreligionernas historia.
- Religion och samhälle Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
- Identitet och livsfrågor Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
- Identitet och livsfrågor Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
- Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
BEDÖMNING
Vad som bedöms:
- är dina kunskaper om världsreligionerna och hur du visar detta genom att analysera centrala, tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.
- är din förmåga att kunna föra ett resonemang om likheter och skilander mellan världsreligionerna, göra en jämförelse.
- din förmåga att se samband hur religioner kan påverkas av och påverka samhällen och dess människor och att dra egna slutsatser.
- din förmåga att resonera om hur religioner formar människors identitet och livsstil.
- är din förmåga att lyfta fram dina tankar och åsikter, och att visa respekt för andras åsikter och tankar
Matriser
RELIGIONSKUNSKAP
|
|||
|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
|---|---|---|---|
|
|
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
|
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
|
|
|
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
