Historia - 1700 - 1850

Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet.

Förmågor och centralt innehåll

I arbetet utvecklar du din kunskap om

Dessa förmågor och kunskaper ska du utveckla i ämnet historia:

Förmåga: historisk referensram

- Hur har regenterna styrt landet och folket? Har det förändrats genom olika tider? Hur har det förändrats?
- Vilka nyheter har kommit till vårt land?
- Hur har män, kvinnor och barn haft det? Hur har de bott, vad har de ätit, hur har de klätt sig? Vilka sjukdomar har de drabbats av?
- Vad har vi lärt oss från människor i andra länder? (t.ex. språk, kläder, nya varor, nöjen)
- Vem eller vilka har man handlat med? Hur kommer det sig? Vilka konsekvenser har det fått?
- Hur har människor flyttat till och från Sverige?

Förmåga: historiska källor

- Hur kan vi veta så mycket om vår historia? Vilka historiska källor finns? Vad kan vi lära oss av källorna? Vad kan källorna inte berätta för oss?

Förmåga: historiska begrepp

- Du ska kunna använda dig av ord som förekommer då man studerar historia.

Förmåga: Historieanvändning

- Hur används historia och varför kan till exempel samma händelse beskrivas helt olika av olika personer?

Under arbetet med 1700-1850-tal ska du även utveckla dessa förmågor och kunskaper:

- Du ska utveckla dina faktakunskaper om Sveriges och Nordens handel med andra länder, till exempel Ostindiska kompaniet, hur jordbruket förändrades (storskifte och enskifte), om den stora folkökningen (vaccinet, potatisen, fred), nya sätt att styra landet och nya lagar. Du ska utveckla dina faktakunskaper om personer till exempel Arvid Horn, Karl XII, Carl von Linné...

- Du ska också utveckla din förmåga att resonera, så att du kan använda dig av dina faktakunskaper för att kunna resonera och förklara samband om orsaker till och konsekvenser av olika händelser (specifikt jordbrukets omvandling och den stora folkökningen)

- Dessutom ska du utveckla din förmåga att göra jämförelser mellan olika tider.

- När du lär dig mer kommer du också att utveckla dina kunskaper kring vad vi har kvar idag från 1700- och 1800-talet. (Partier, industrier, mat...)

- Hur kommer det sig att det kallas Frihetstiden? Var det frihet/likhet för alla? (Begreppet Frihetstiden ur olika perspektiv: kvinnor jämfört med män, bönder/adel) 

- Under hela arbetet lär du dig fler historiska ord och begrepp som du använder när du talar och skriver. Det kan vara ord som parlamentarism, partiväsen, omvandling, skifte, industrialisering, religionsfrihet, revolution, statskupp, reform, emigrera....

Så här kommer vi att arbeta

Stadsarkivet - studiebesök

Film (Historieätarna) + anteckna enskilt i jämförelseschema. Gruppen sammanställer sina anteckningar. Gruppernas anteckningar sammanställs till en gemensam för klassen.

Tidslinje, bygg en i klassrummet och sätt ut tidsepoker, händelser, personer...

Jämförelser med alla utvecklingslinjer från forntid till 1850-tal.

Bilder på olika källor - vad kan källor berätta, vad kan källor inte berätta.

Resonera kring hur historia används.

Så här visar du dina förmågor och kunskaper

Alla kunskapskrav ska kunna visas, genom att:

• göra jämförelser mellan tider
• beskriva olika samband
• berätta om och placera ut händelser och personer
• tolka händelser och personer ut olika perspektiv
• tolka och värdera källor
• använda sig av historiska begrepp

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.