Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Geometri år 8 vt 2016
"Nature talks to us in the language of mathematics" Richard Feynman Nobelpristagare i fysik 1965 Allt i naturen består av fantastiska mönster och former. Ju närmare du tittar desto mer ser du. När människorna för länge sedan blev bofasta och började odla jorden behövde man kunna beskriva olika former. Rakt, fyrkantigt, runt och ju mer avancerat och komplicerat livet blev desto mer matematik behövdes. I geometrin studerar man form, storlek och andra egenskaper hos olika figurer och föremål.
Innehåll
Syfte med arbetsområdet:
Kopplingar till läroplan
- Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
- Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
- Syfte föra och följa matematiska resonemang, och
- Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll som arbetsområdet berör:
Kopplingar till läroplan
- Geometri Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
- Geometri Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
- Geometri Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
- Problemlösning Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
Beskrivning av arbetsområdet:
Våra arbetsformer är arbete i helklass och halvklass. I helklass har vi oftast matte-egar och i halvklass har vi presentationer, diskussioner, gruppuppgifter och genomgångar. Vi har en matteläxa per vecka. Läxorna tar upp övningar på de matematiska moment som är aktuella just nu och repeterar dessutom tidigare moment.
Detta arbetsområde behandlar specifikt de matematiska begreppen platonsk kropp, tetraeder, hexaeder, oktaedrer, dodekaedrer, ikosaeder, rymdgeometrisk kropp, basyta, sidoyta, prisma, rätblock, kub, cylinder, pyramid, kon, klot, hörn, kant, volym, volymenhet, längd, längdenhet, area, areaenhet, månghörning och begränsningsarea.
Du ska kunna
uttrycka längd, area och volym med lämpliga enheter
utföra beräkningar med längd och area
ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar
räkna ut volymen för kub, rätblock, prisma, kon, pyramid och klot
räkna ut ett föremåls begränsningsarea
En mer utförlig instruktion finns på sites.
Bedömning av arbetsområdet:
Jag kommer att bedöma:
Problemlösning (P)- hur väl du använder samband och generaliseringar. Val av strategi/metod för att lösa uppgiften. Hur väl du kan lösa en uppgift där lösningsmetoden inte är given i frågeställningen.
Begrepp (B)- i vilken grad du visar kunskaper om matematiska begrepp och samband mellan dessa.
Metoder (M)- kvaliteten på metoder du använder, hur väl procedurer och beräkningar genomförs. Med metod menas genomförande av metod/procedur.
Resonemang (R)- kvaliteten på dina slutsatser, analyser och reflektioner och andra former av matematiska resonemang.
Kommunikation (K)- Kvaliteten på din redovisning och hur väl du använder matematiskt språk och uttrycksformer.
Arbetstid och deadlines för arbetsområdet:
Detta arbetsområde pågår vecka 4 - 11 och avslutas med ett skriftligt prov.
Matriser
|
E
|
C
|
A
|
|
|---|---|---|---|
|
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
|
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
|
Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
|
|
Du kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
|
Du kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
|
Du kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
|
|
Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
|
Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
|
Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
|
Ny aspekt
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
