Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Världsreligioner

Skapad 2014-04-04 08:03 i Västerbergsskolan Mölndals Stad
Planering för de fem världsreligionerna Kristendom, Islam, Judendom, Hinduism och Buddism.
Grundskola 4 – 6 Svenska Religionskunskap

Vad är religion? Varför tror man olika? Vilka likheter och skillnader finns mellan de olika religionerna?

Innehåll

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom under- visningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utveck- lar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.




Kopplingar till läroplan

  • Re
    Syfte analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • Re
    Syfte analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • Re
    Syfte reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • Re
    Syfte söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
  • Sv
    Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Sv
    Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv
    Syfte söka information från olika källor och värdera dessa.

Matriser

Re Sv
Världsreligionerna

Betygskriterie för E
Betygskriterie för C
Betygskriterie för A
Världsreligioner och samband mellan dem
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom värlsreligionerna.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom värlsreligionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom värlsreligionerna.
Kristendom
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklande jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklande jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Livsåskådningens betydelse
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Moraliska frågor och etiska begrepp
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra utvecklande resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Informationssökning och källkritik
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra luvsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra luvsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Re Sv
Svenska

E
C
A
Läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften
Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt.
Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Förstå texter
Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativ god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativ god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Beskriva sin upplevelse
Eleven kan på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
Eleven kan på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
Eleven kan på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
Skriva
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och med viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll, med relativt väl fungerande struktur och med förhållandevis god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet.
Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, med väl fungerande struktur och med god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
Elevens texter
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Sammanställningarna innehåller utvecklande beskrivningar, egna formuleringar och relativ god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Sammanställningarna innehåller välutvecklande beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Muntlig framställning
Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning.
Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning.
Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: