Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik Vårterminen år 4 (2015)

Skapad 2014-08-13 17:47 i 0 Stavreskolan Trollhättan
Kapitel 1-4, Mattespanarna 4B
Grundskola 4 Matematik
Vi kommer under vårterminen arbeta med kapitel 1-4 i boken Mattespanarna 4B. Vi kommer arbeta med Bråk, Multiplikation och division, Geometri samt Tid, vikt och volym.

Innehåll

Syfte

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Kopplingar till läroplan

  • Ma
    Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma
    Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Ma
    Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Ma
    Syfte föra och följa matematiska resonemang, och
  • Ma
    Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Övergripande Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Kopplingar till läroplan

  • Lgr11
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • Lgr11
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Centralt innehåll


Bedömning

I arbetsområdet Bråk bedöms din förmåga att:

  • Läsa och rita bilder av bråk: halvor, tredjedelar, fjärdedelar, femtedelar, sjättedelar, åttondelar och tiondelar.
  • Förstå att alla delar är lika stora i ett bråk.
  • Jämföra storleken på enklare bråk.
  • Räkna ut hur stor delen är.
  • Kunna följande begrepp: bråk, täljare, nämnare.

 

I arbetsområdet Multiplikation och division bedöms din förmåga att:

  • Kunna begrepp som hör ihop med multiplikation och division.
  • Multiplikationstabellerna 1-10.
  • Se hur addition och multiplikation hör ihop.
  • Förstå att du kan vända på multiplikationer och få samma svar.
  • Räkna multiplikation och division med 10, 100 och 1000.
  • Räkna multiplikation med uppställning utan minnessiffror. 
  • Se hur multiplikation och division hör ihop.
  • Räkna kort division utan minnessiffror.
  • Kunna lösa enkla uppgifter med överslagsräkning eller uppskattning. 
  • Kunna följande begrepp: överslagsräkning, avrundning, multiplikation, division, faktor, täljare, nämnare, kvot. 

 

I arbetsområdet Geometri bedöms din förmåga att:

  • Förstå vad area innebär.
  • Beräkna area av enklare figurer som kvadrat och rektangel, samt enkla sammansatta figurer. 
  • Uppskatta olika areor.
  • Kunna olika areaenheter.
  • Förstå skillnad mellan area och omkrets.
  • Kunna följande begrepp: area, omkrets, areaenhet, cm², dm², m², yta

 

I arbetsområdet Tid, vikt och volym bedöms din förmåga att:

  • Förstå sambanden mellan tidsuttrycken sekund, timme, dag, år.
  • Läsa av och använda en karta med tidszoner för att lösa problem.
  • Räkna ut tidsskillnader med timövergångar.
  • Förstå sambanden mellan viktenheterna kg, hg och g.
  • Förstå sambanden mellan volymenheterna l, dl, cl och ml.
  • Kunna följande begrepp: tidszon, dygn, kvartal, analog tid, digital tid, volym. 

 

Bedömningen kommer att grunda sig på:

  • De förmågor som du visar upp på lektionerna, både muntligt och skriftligt
  • Din delaktighet i paruppgifter och praktiska moment
  • Skriftlig avstämning

Undervisning (arbetssätt och arbetsformer)

Hur arbetar vi mot målen?

Vi kommer att:

  • Ha genomgångar där vi kommer gå igenom metoder, strategier samt viktiga begrepp.
  • Föra matematiska diskussioner och resonemang tillsammans med andra.
  • Träna problemlösning enkilt och i par.
  • Göra praktiska övningar med hjälp av spel.
  • Använda oss av datorn.

 

Elevinflytande

Du kommer få möjlighet att själv bestämma vad du behöver arbeta med vid vissa övningar som vi gör i klassen.

Matriser

Ma
Bråk

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven läser av bilder av ett bråk.
Eleven tecknar ett bråk utifrån en bild, även när täljaren är större än 1. Ex. 2/5 eller 1/4.
Eleven tecknar ett bråk där bilden är indelad i olika bråk på ett enkelt sätt. Ex. 1/4 och 1/2
Eleven tecknar ett bråk där bilden är indelad i olika bråk i mer avancerade figurer. Ex. Försök att se hur stor del som är målad även om inte alla delar är markerade.
Eleven kan rita ett bråk.
Eleven ritar bråk i en figur med givna mått och förutsättningar. Ex. Färglägg 1/4 av en kvadrat.
Eleven ritar enklare bråk i en figur där förutsättningarna inte är givna. Ex. Rita en figur och markera 7/10.
Eleven förstår att ett bråk utgår från en helhet och att bilden av ett bråk måste bestå av lika stora eller jämförbara delar.
Eleven vet hur många delar det går på en hel med enklare bråk och kan avgöra om delarna är lika stora. Ex. Det går 6 sjättedelar på en hel.
Eleven avgör om en figur är indelad i jämförbara bråk. Ex. Fjärdedelar och halvor.
Eleven kan jämföra bråk.
Eleven kan bestämma storleken på ett bråk med en given figur. Ex. Rita en rektangel som är 3 cm lång och 4 cm bred. Skugga sedan 2/3.
Eleven ritar egna figurer och jämför olika enklare bråk. Ex. Rita en bild och jämför bråken 1/3 och 4/6.
Eleven ritar egna figurer och jämför olika bråk. Ex. Vad är störst, 2/3 eller 3/4?

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven räknar med bråk utifrån en hel.
Eleven räknar ut hur mycket som är kvar av en helhet med enklare bråk. Ex. Hur mycket är kvar av en tårta om man äter upp 1/4.
Eleven räknar ut hur många delar som är kvar av en helhet. Ex. Hur stor del av klassen är i skolan om 2/6 är sjuka?
Eleven räknar ut hur många delar som är kvar av en helhet med olika bråk. Ex. Hur mycket återstår om du har tagit 1/6 och 1/2?
Eleven räknar med bråk i beräkningar med flera steg.
Eleven läser av vilket bråk som bildas vid en uppdelning i ett steg. Ex. Vad kallas en del när man delar något i tio lika stora delar?
Eleven delar en figur i flera enklare steg och kan teckna det nya bråket. Ex. Vad är hälften av en tredjedel?
Eleven räknar med delen av ett antal.
Eleven kan med hjälp av en bild eller en beräkning räkna ut enklare bråk av en helhet. Ex. Hur mycket är 1/3 av 600 kr?
Eleven räknar ut ett bråk av en helhet och ser ett mönster i beräkningen. Ex. Vad är 1/2 av 16 och 1/4 av 16? Hur kan du ta hjälp av din första beräkning när du löser den andra?
Eleven räknar ut ett bråk av en helhet där täljaren är större än 1. Ex. Hur mycket är 2/8 av 24 kr?

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven löser enklare problem utifrån en bild och kan till viss del bedöma rimlighet. Ex. Hur många minuter går det på 1/4 timme?
Eleven löser problem som kräver beräkningar i flera steg och kan variera sitt lösningssätt och bedöma rimligheten i lösningen. Ex. Sidan 25, uppgift 82.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Eleven försöker beskriva en egen lösning samt se likheter och skillnader. Ex. Titta på figuren och försök att avgöra vad som är sant eller falskt. Sidan 21, uppgift 62.
Eleven resonerar kring olika lösningar. Ex. Sidan 24, uppgift 75.

Ma
Multiplikation och division

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven kan de matematiska begreppen i multiplikation och division.
Eleven löser en uppgift utifrån de matematiska begreppen i multiplikation och division. Ex. En faktor är 4, produkten är 20. Vilken är den andra faktorn?
Eleven vet hur multiplikation och division hör ihop.
Eleven löser en divisionsuppgift med multiplikation. Ex. 45/5 = ? Vad ska du multiplicera med 5 för att få 45?
Eleven använder sambandet mellan räknesätten i svårare situationer. Ex. Ett köp på 3 600 kr delas upp på 6 månader. Hur stor blir månadskostnaden?
Eleven använder sambandet mellan räknesätten i nya situationer. Ex. Hur många paket bollar för 80 kr kan skolan köpa om de har 400 kr?

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven kan generalisera multiplikation med faktorer som slutar 0.
Eleven kan multiplicera med 10, 100 och 1000 eller enklare tal som slutar på 0. Ex. 4 • 60 eller 7 • 1000
Eleven löser en multiplikationsuppgift med uppställning utan minnessiffror.
Eleven löser en uppgift med högst hundratal i ena faktorn. Ex. 4 • 122
Eleven visar förståelse för principen med uppställning så att den kan användas i mer avancerade sammanhang.
Eleven generaliserar division när nämnaren slutar med 0.
Eleven dividerar enklare tal med 10, 100 och 1000. Ex. 400/10 och 400/100
Eleven använder kort division.
Eleven gör enklare beräkningar utan minnessiffror. Ex. 484/2
Eleven avrundar och gör överslagsberäkningar.
Eleven avrundar till tiotal, hundratal och tusental och använder det i beräkningar.
Eleven kan välja vad som passar bäst för uppgiften att avrunda till.

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven löser problem där det gäller att välja lämpligt räknesätt och kan till viss del bedöma rimlighet. Ex. Fanny är dubbelt så gammal som Viktor. Viktor är 15 år. Hur gammal är Fanny?
Eleven löser uppgiften och kan variera lösningsstrategi och bedöma rimligheten i lösningen. Ex. Sidan 59, uppgift 111.
Eleven löser uppgiften, kan värdera olika lösningsstrategier och kan motivera rimligheten i lösningen. Ex. sidan 61, uppgift 121.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Eleven försöker beskriva en egen lösning samt se likheter och skillnader. Ex. Sidan 53, uppgift 78.
Eleven resonerar kring olika lösningar. Ex. Sidan 59, uppgift 109.

Ma
Geometri

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven förstår begreppet area.
Eleven kan markera arean på en figur.
Eleven skiljer på omkrets och area.
Eleven kan visa vad som är arean och vad som är omkrets på en figur.
Eleven förstår att samma omkrets på en figur kan ge olika areor beroende på utseende.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven beräknar arean.
Eleven beräknar arean på enklare figurer som en rektangel.
Eleven beräknar arean av enklare sammansatta figurer. Ex. Beräkna arean av en figur som består av två rektanglar. Eleven kan också ge förslag på en figurs mått där arean är given.
Eleven beräknar arean av mer avancerade sammansatta figurer. Ex. beräkna arean av en figur som bestå av två rektanglar och två kvadrater. Eleven ger också förslag på en figurs mått där arean och andra andra förutsättningar är givna.
Eleven uppskattar arean.
Eleven uppskattar enklare areor. Ex. välj vilket alternativ som kan stämma för rummets area.
Eleven prövar sig fram för att hitta rektangelns mått som stämmer till en given omkrets och area.
Eleven använder sig av multiplikation för att hitta flera möjliga mått på en figur med given area.

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven löser enkla problem där beräkningen sker i ett steg och kan till viss del bedöma rimlighet. Ex. Ett rum har måtten 3 m och 5 m. Hur stor är arean?
Eleven löser problem som kräver beräkningar i flera steg. Eleven kan variera lösningsstrategi och kan bedöma rimligheten i lösningen.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Eleven försöker beskriva en egen lösning samt se likheter och skillnader. Ex. Vad är lättast att gissa, omkretsen eller arean?
Eleven resonerar kring olika lösningar. Ex. Finns det fler möjliga lösningar på a) och b)? Sidan 84, uppgift 62.

Ma
Tid, vikt och volym

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven kan sambanden mellan tidsuttrycken sekund - år.
Eleven vet vad de olika tidsuttrycken innebär. Eleven gör enklare växlingar mellan enheterna. Ex. 5 h = 300 min.
Eleven gör svårare växlingar. Ex. 18 veckor = 126 dagar och 360 s = 6 min.
Eleven tolkar en karta med världens tidszoner.
Eleven svarar på frågor om hur mycket klockan är i olika delar av världen. Ex. Hur mycket är klockan i Sydney när klockan är 08.00 i Sverige?
Eleven använder tidsskillnader i vardagliga situationer. Ex. När du flyger från Stockholm till Helsingfors har något märkligt hänt. Kan du förklara hur det blev så?
Eleven bedömer konsekvenserna av resande över tidszonerna. Ex. Är du pigg eller trött när du landat i Los Angeles om du flugit från London kl. 17.00 engelsk tid?
Eleven kan sambanden mellan viktenheterna kg, hg och g och volymenheterna l, dl, cl och ml.
Eleven kan sambanden mellan enheterna. Ex. 1 kg = 1000 g. 1 dl = 10 cl.
Eleven använder sambanden mellan enheterna. Ex. Hur mycket tyngre var det amerikanska tvillingparet? Sidan 110, uppgift 70.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven gör beräkningar med tidsskillnander.
Eleven gör enkla beräkningar även med timövergång. Ex. Klockan är 19.50. Hur mycket är klockan om 3 h 40 min?
Eleven gör något svårare beräkningar. Ex. När slutar bion om den varar 1h 55 min och börjar kl. 19.30?

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven löser enkla problem där det gäller att välja lämpligt räknesätt och kan till viss del bedöma rimlighet. Ex. 5 hg godis kostar 40 kr. Vad kostar 1 1/2 kg?
Eleven löser uppgiften och kan variera lösningsstrategi och bedöma rimligheten i lösningen. Ex. Till klassfestens 20 deltagare behövs 3 dl läsk/person. Hur många flaskor om 75 cl går det åt?
Eleven löser uppgiften, värderar olika lösningsstrategier och kan motivera rimligheten i lösningen. Ex. Sidan 113, uppgift 83.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Eleven försöker beskriva en egen lösning samt se likheter och skillnader. Ex. Hur vet du att du får rätt svar? Sidan 107, uppgift 55.
Eleven resonerar kring olika lösningar. Ex. Gör en egen uppgift som handlar om l, dl eller cl. Använd gärna flera enheter. Skriv svar också.
Eleven jämför olika lösningar och drar egna slutsatser. Ex. Sidan 113, uppgift 83.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: