Ämnen:
Svenska, Geografi
·
Årskurs:
5
Grebbestadsskolan, Tanum · Senast uppdaterad: 23 november 2020
Under slutet av höstterminen och början av vårterminen kommer vi att läsa om Europas länder, var de ligger på kartan, om klimatet och om hur naturen ser ut i de olika länderna. Vi läser också om de största floderna, bergen och städerna samt om befolkningen och näringslivet. Vi kommer att läsa faktaböcker, se film och göra skriftliga och muntliga uppgifter.
Under slutet av höstterminen och första delen av vårterminen skall du jobba med Europa. Du kommer att jobba med kartan och lära dig namn på de vanligaste länderna, städerna, floderna, haven, bergen och platserna i Europa. Du skall lära dig om klimatzoner och naturtyper som finns i Europa. Du skall lära dig hur människor lever och vad de arbetar med och lära dig relevanta begrepp. Du kommer att få visa det du har lärt dig i muntliga samtal, i läxförhör och i fördjupningsarbete.
Din förmåga att:
Syfte (3)
kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen,
förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.
förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
Centralt innehåll (6)
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Innehåller inga uppgifter