Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik höstterminen år 5

Skapad 2014-10-05 10:01 i 0 Stavreskolan Trollhättan
Mattespanarna 5A, kapitel 1-5
Grundskola 5 Matematik
Vi kommer under höstterminen arbeta med boken Mattespanarna 5A. Vi kommer arbeta med områden som "Tal på olika sätt", "Räkning", "Geometri", "Tid och längd" samt "Sannolikhet".

Innehåll

Syfte

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

 

Kopplingar till läroplan

  • Ma
    Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma
    Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Ma
    Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Ma
    Syfte föra och följa matematiska resonemang, och
  • Ma
    Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Övergripande mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

Kopplingar till läroplan

  • Lgr11
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • Lgr11
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Centralt innehåll

Bedömning

I arbetsområdet Tal på olika sätt bedöms din förmåga att:

  • Läsa av och använda decimaltal.
  • Läsa av och använda negativa tal.
  • Förstå hur talmönster är uppbyggda och kunna beskriva dem.
  • Läsa av, teckna och rita egna procentuttryck.
  • Lösa problem och värdera valda strategier.
  • Föra enkla resonemang kring olika uttrycksformer för begreppen i kapitlet.
  • Kunna begreppen decimal, decimaltecken, tiondel, hundradel, negativa tal och procent.

 

I arbetsområdet Räkning bedöms din förmåga att:

  • Teckna uttryck och göra enkla beräkningar med algebraiska uttryck.
  • Göra enkla additioner och subtraktioner med decimaltal.
  • Analysera när vilken strategi passar för olika typer av beräkningar.
  • Göra överslag och uppskattningar och avrunda på lämpligt sätt med hänsyn till situationen.
  • Lösa problem och värdera valda strategier.
  • Föra enkla resonemang kring olika uttrycksformer för begreppen i kapitlet.
  • Kunna begreppen algebra, decimaltal, tiondel, hundradel och decimaltecken.

 

I arbetsområdet Geometri bedöms din förmåga att:

  • Använda mått uttryckt i skala.
  • Läsa av och rita symmetriska mönster.
  • Läsa av och rita geometriska mönster.
  • Lösa problem som anknyter till områdena.
  • Föra enkla resonemang kring begreppen i kapitlet.
  • Kunna begreppen förstoring, förminskning, skala, symmetri, symmetrilinje, symmetriaxel, vridning och palindromtal.

 

I arbetsområdet Tid och längd bedöms din förmåga att:

  • Hantera sambanden mellan olika tidsuttryck.
  • Läsa av en almanacka och göra enkla beräkningar.
  • Känna till några gamla längdenheter.
  • Växla mellan olika längdenheter och använda de aktuella prefixen. 
  • Lösa problem och värdera valda strategier.
  • Föra enkla resonemang kring olika uttrycksformer för begreppen i kapitlet.
  • Kunna begreppen dygn, kvartal, skottår samt prefixen kilo-, hekto-, deci-, centi- och milli-.

 

I arbetsområdet Sannolikhet bedöms din förmåga att:

  • Förstå begreppen sannolikhet, kombinatorik och proportionalitet.
  • Räkna ut sannolikheten.
  • Rita egna grafer och göra beräkningar utifrån dessa.
  • Räkna ut antal möjliga kombinationer.
  • Lösa problem och värdera valda strategier.
  • Föra enkla resonemang kring olika uttrycksformer för begreppen i kapitlet.
  • Kunna begreppen sannolikhet, proportionalitet, kombinatorik, chans och risk. 

Undervisning (arbetssätt och arbetsformer)

Hur arbetar vi mot målen?

Vi kommer att:

  • Ha genomgångar där vi kommer gå igenom metoder, strategier samt viktiga begrepp.
  • Föra matematiska diskussioner och resonemang.
  • Träna problemlösning enskilt, i par och i grupp
  • Göra praktiska övningar med hjälp av spel och lekar.
  • Använda oss av dator och Ipad.

Elevinflytande

Du kommer få möjlighet att själv bestämma vad du behöver arbeta med vid vissa övningar som vi gör på lektionerna.

Matriser

Ma
Tal på olika sätt

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven läser av och skriver decimaltal
Eleven läser av decimaltal från bilder eller en tallinje och kan skriva decimaltal.
Eleven läser av och tecknar decimaltal även utan bilder eller en tallinje. Ex. Vilket tal är två hundradelar större än 2,39?
Eleven bestämmer decimaltal utifrån tal med olika antal decimaler. Ex. Ange ett tal som finns mellan 2,9 och 2,92.
Eleven storleksordnar decimaltal.
Eleven storleksordnar tal med decimaler i enklare uttryck. Ex. 3,45 och 3,49.
Eleven storleksordnar tal med decimaler i något svårare uttryck. Ex. 3,09 och 3,9.
Eleven storleksordnar tal med decimaler, även med tusendelar.
Eleven läser av en tallinje eller en termometer med negativa tal.
Eleven läser av negativa tal.
Eleven läser av negativa tal även med decimaler.
Eleven tecknar enkla procentuttryck.
Eleven känner till att procent (%) betyder hundradel och att en hel är 100%.
Eleven använder kunskapen om att en hel är 100% i olika enklare situationer.
Eleven använder kunskapen om att en hel är 100% i svårare situationer.
Eleven förstår bråkbegreppet och kan säga hur många delar det går på en hel.
Eleven tecknar en hel i olika typer av bråk. Ex. 3/3, 6/6, 9/9.
Eleven anger vad som fattas för att bilda en hel. Ex. ? + 5/7 = 1.
Eleven anger när summan av två bråk blir mer än en hel. Ex. 3/12 + 10/12.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven gör enklare beräkningar med negativa tal.
Eleven gör beräkningar utifrån enklare vardagssituationer och använder en tallinje eller termometer för att lösa uppgiften. Ex. Temperaturen minskar med 4 grader.
Eleven gör beräkningar utifrån enklare vardagssituationer, med större talområde, utan en tallinje eller termometer.
Eleven växlar mellan bråk och enkla procentuttryck.
Eleven växlar till procentform utifrån enkla bråkuttryck som 1/2 och 1/4.
Eleven växlar till procentform utifrån något svårare bråkuttryck som 3/4 och 2/5.
Eleven växlar till procentform utifrån nya och mer komplicerade bråkuttryck som 1/20 och 1/50.
Eleven beskriver talmönster och hur de är uppbyggda.
Eleven beskriver konkret, t.ex. med en bild, hur ett talmönster är uppbyggt och hur mönstret fortsätter.
Eleven beskriver med enklare matematiska termer hur ett talmönster är uppbyggt och hur mönstret fortsätter.
Eleven beskriver med matematiska termer hur ett talmönster är uppbyggt, jämför olika mönster och beskriver hur mönstret fortsätter.

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven väljer strategier som är delvis anpassade till situationen och som fungerar i huvudsak.
Eleven väljer strategier som är anpassade till situationen och som fungerar relativt väl.
Eleven väljer strategier som är väl anpassade till situationen och som fungerar väl.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Eleven kan göra enkla formuleringar.
Eleven kan göra relativt goda formuleringar.
Eleven kan göra tydliga och välutvecklade formuleringar.
Eleven växlar mellan olika uttrycksformer som matematiska symboler, bildspråk, räknehändelse och generella formler samt för enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven beskriver samband som fungerar i huvudsak.
Eleven beskriver olika samband som fungerar relativt väl.
Eleven beskriver varierade välutvecklade samband som fungerar väl.

Ma
Räkning

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven har kunskaper om algebra och visar det genom att göra ett uttryck.
Eleven tecknar enkla uttryck med bokstäver. Ex. Skriv ett uttryck för antalet eller längden för det sökta föremålet.
Eleven tecknar enkla uttryck med addition och subtraktion. Ex. Hur kan du skriva ett uttryck för figurens omkrets algebraiskt?
Eleven tecknar uttryck för figurens omkrets. Ex. Delar av figurens mått finns och omkretsen är given. Hur stor är den resterande delen av figuren?
Eleven kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer, växla mellan dessa samt resonera kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven använder en tanketavla och gör en uppgift som uttrycks med mattespråk, en bild och i en textuppgift.
Eleven gör jämförelser och parar ihop olika bilder med algebraiska uttryck. Eleven kan även resonera kring varför de hör ihop.
Eleven skriver generella uttryck för något okänt som eleven även kan visa i bild eller med någon annan uttrycksform.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven tecknar algebraiska uttryck och räknar med enklare algebraiska uttryck.
Eleven analyserar och ritar enkla algebraiska uttryck. Ex. Vad betyder a+c? Rita 2a+b.
Eleven tecknar enkla beräkningar för omkrets med olika långa okända sträckor. Ex. Om a=4, c=3 och triangelns omkrets är 12 cm, hur lång är då sidan b?
Eleven tecknar mer avancerade beräkningar med algebraiska uttryck. Ex. Nadine är 3 år äldre än sin syster Lisa. Teckna ett uttryck för Nadines ålder om Lisa är a gammal.
Eleven kan addera och subtrahera decimaltal.
Eleven adderar och subtraherar decimaltal utan övergång till hela samt väljer metod som huvudräkning eller algoritmuppställning. Ex. 6,46+3,52
Eleven väljer räknesätt och metod som huvudräkning eller algoritmuppställning med minnessiffror och växling. Ex. 4,7+3,8 7,4-3,6
Eleven väljer räknesätt och metod som huvudräkning eller algoritmuppställning med minnessiffror och växling med tal som innehåller olika antal decimaler. Ex. 5,42-2,8
Eleven gör uppskattningar och avrundningar.
Eleven avrundar, väljer räknesätt och bedömer sedan rimligheten med två tal.
Eleven gör överslag, väljer räknesätt och bedömer rimligheten med flera tal inblandade i uppgiften.
Eleven gör överslag, väljer räknesätt där flera räknesätt är inblandade i samma uppgift samt bedömer rimligheten.

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven löser enkla problem där det gäller att välja lämpligt räknesätt. Ex. Vad skiljer spanarnas lösningar?
Eleven löser uppgiften och kan variera lösningssätt. t.ex. med bild, tabell, eller genom att upptäcka mönster. Ex. Lös uppgiften på två olika sätt. Vilken sätt tyckte du var lättast?
Eleven löser uppgiften, varierar lösningsstrategier och bedömer rimligheten. Ex. Förklara hur du valde lösningsmetod för att lösa uppgift 96.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Eleven beskriver en egen lösning och ser likheter och skillnader. Ex. uppgift 57, Vilket eller vilka uttryck visar bilden? Välj bland svaren i rutan.
Eleven resonerar kring olika lösningar. Ex. Uppgift 88 b, Kan mer än ett svar vara rimligt?
Eleven jämför olika lösningar och drar egna slutsatser. Ex. uppgift 103, Vem har räknat rätt och vad har de andra gjort för fel?

Ma
Geometri

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder symmetrier, förhållanden och proportionalitet vid beräkningar och jämförelser.
Eleven ritar enkla symmetrier. Eleven avgör om en figur, ett föremål eller en bild är symmetrisk. Ex. uppgift 20 & 21.
Eleven känner igen och ritar olika typer av symmetrier. Ex. uppgift 24 & 84.
Eleven beskriver olika typer av symmetrier och figurer med flera symmetriaxlar. Ex. uppgift 94 & 95.
Eleven förstår och använder begreppet skala.
Eleven ritar sträckor i skala och kan förstora och förminska dem. Eleven läser av kartor i enklare skalor. Ex. uppgift 3 & 6.
Eleven ritar tvådimensionella figurer i skala och kan förstora och förminska dem. Eleven läser av kartor med något svårare skalberäkningar. Ex. uppgift 79 & 82.
Eleven använder begreppet skala i flera olika sammanhang, t.ex. för att avgöra storleken på skala utifrån figurer. Eleven kan använda kartor med olika skalor på olika sätt. Ex. uppgift 19 & 92.
Eleven beskriver och fortsätter geometriska mönster.
Eleven fortsätter på enkla geometriska mönster och beskriver dem på ett enkelt sätt. Ex. uppgift 65.
Eleven fortsätter på geometriska mönster och beskriver dem med vissa matematiska termer. Ex. uppgift 85.
Eleven fortsätter på mer avancerade geometriska mönster och beskriver dem med hjälp av matematiska termer och begrepp. Ex. uppgift 96.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven gör beräkningar med skala.
Eleven gör enklare och anpassade beräkningar med skala och både förstoringar och förminskningar. Ex. uppgift 58
Eleven gör något svårare beräkningar med skala, exempelvis från kartor. Ex. uppgift 78.
Eleven gör svårare beräkningar med skala och använder dem i jämförelse med andra mått. Ex. uppgift 92

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven löser enklare problem. Ex. uppgift 67.
Eleven löser något svårare problem och varierar sina strategier i lösningarna till viss del. Ex. uppgift 80.
Eleven löser svårare problem och anpassar sina strategier i lösningarna till situationen. Ex. uppgift 93.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Eleven gör enkla förklaringar och motiveringar. Ex. uppgift 23.
Eleven anpassar sina förklaringar och motiveringar till viss del för situationen. Ex. uppgift 86.
Eleven varierar sina förklaringar och motiveringar så att de är väl anpassade till situationen. Ex. uppgift 34.

Ma
Tid och längd

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven kan olika tidsbegrepp, sekund - kvartal - år och gör jämförelser mellan olika enheter och prefix.
Eleven kan tidsuttrycken och gör enkla växlingar mellan dem. Eleven vet vad prefixen kilo-, hekto-, deci-, centi-, och milli- innebär. Ex. Hur många timmar går det på 3 dygn?
Eleven gör växlingar med flera enheter. Ex. Hur många kvartal och månader är 3 år och 6 månader?
Eleven känner till några gamla längdenheter.
Eleven kan några gamla längdenheter som tum, fot, aln och famn.
Eleven gör beräkningar med gamla längdenheter och avrundar mått. Ex. 1 tum=2,47 cm, vilket är ca. 2,5 cm.
Eleven växlar mellan olika enheter som från tum till fot.
Eleven kan använda en almanacka.
Eleven läser av almanackan och kan ta reda på t.ex. vilken veckodag ett visst datum infaller. Eleven vet vad ett skottår är.
Eleven gör svårare beräkningar utifrån almanackan. Eleven kan även göra beräkningar med skottår. Ex. Det är torsdagen den 17 maj. Vilken veckodag och vilket datum har du 20 dagar senare?
Eleven beskriver generella regler, t.ex. vad som händer med antalet dagar under ett skottår. Ex. Det är torsdagen den 17 maj 2011. Vilken veckodag är den 17 maj 2012, 2013, 2014 och 2015?

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven hämtar information ur almanackan för att göra beräkningar.
Eleven kan antalet dagar per månad. Eleven kan skriva sin familjs födelsedatum med 6 siffror.
Eleven gör enkla beräkningar ur almanackan. Eleven kan läsa av ett sexsiffrigt datum och översätta det till text. Ex. Hur många dagar innehåller månaderna april - juni?
Eleven tar hjälp av generaliseringar för att göra beräkningar. Ex. Hur kan du ta hjälp av uppgift 91 b för att lösa 91 d?
Eleven växlar mellan olika längdenheter som mm - mil.
Eleven växlar mellan olika enheter med heltal.
Eleven växlar mellan enheter med decimaler.
Eleven anpassar växlingar med olika lösningsmetoder och med olika antal decimaler.

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven löser problem där det gäller att välja lämpligt räknesätt. Ex. Den längste basketspelaren var 2 m och 17 cm. En annan spelare är 186 cm lång. Hur stor är skillnaden i längd mellan spelarna?
Eleven löser uppgiften och kan variera lösningssätt. Ex. Hur många meter är 100 yards och hur mycket kortare är detta än 100 meter?
Eleven löser uppgiften, kan variera lösningsstrategi och bedömer rimligheten.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Eleven försöker göra en egen lösning och se likheter och skillnader mellan lösningarna. Ex. uppgift 23, Varför får de så olika svar?
Eleven resonerar kring olika lösningar. Ex. Vilken lösning tyckte du var bra? Varför?
Eleven jämför olika lösningar och drar egna slutsatser. Ex. Vilken metod tycker du är den bästa för uppgiften?

Ma
Sannolikhet

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven förstår begreppet sannolikhet.
Eleven förstår och kan förklara vad en enkel sannolikhet innebär. Ex. Beskriv en situation där sannolikheten är 1/3 att få ett rött kort.
Eleven beskriver hur man omvandlar en enkel sannolikhet till procent. Ex. Förklara hur du omvandlar sannolikhet som är uttryckt i hundradelar till procent.
Eleven förstår hur man kan uttrycka samma sannolikhet på flera olika sätt och omvandla den till procent. Ex. 2/5 = 4/10 = 40/100 = 40%
Eleven förstår begreppet proportionalitet.
Eleven tolkar en graf och förstår t.ex. hur man ser mängden potatis man får för 15 kr om kilopriset är 5 kronor.
Eleven tolkar och använder flera grafer som de jämför för att söka information. Ex. uppgift 43, Du ska baka en kaka enligt receptet. Du behöver både rågsikt och vetemjöl. Vilken av graferna är felaktigt ritad?
Eleven förstår hur man får de olika alternativen och hur de förändras med stigande antal i kombinatorik. Ex. Två grafer visar priset på lösgodis i två olika butiker. Hur stor är skillnaden i pris om man köper 2 hg lösgodis? Hur stort är kilopriset i de båda butikerna?
Eleven förstår begreppet kombinatorik.
Eleven förstår hur man kan ta reda på antalet möjligheter i en enkel kombinatorik. Ex. På hur många olika sött kan du kombinera två olika t-shirts och två olika shorts?
Eleven förstår hur man får de olika alternativen i en mer utvecklad kombinatorik. Ex. Förklara hur man får de möjliga alternativen när man slår två sexfältstärningar.
Eleven förstår hur man får de olika alternativen och hur de förändras med stigande antal i kombinatorik. Ex. Förklara hur man får de olika alternativen när man har ett kodlås som ska öppnas med två eller tre siffror.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven räknar med sannolikhet.
Eleven räknar ut enkla sannolikheter från en text. Ex. Hur stor är sannolikheten att du vinner eller förlorar på ett chokladhjul med 24 fält om du satsar på ett fält?
Eleven omvandlar en enkel sannolikhet till procent. Ex. På en lottring finns det 100 lotter. Det finns vinst på 15 lotter. Hur stor är sannolikheten i procent att du vinner eller får en nitlott?
Eleven använder en sannolikhet, varierar uttrycken och omvandlar sedan till procent. Ex. Jesper slår en tjugosidig tärning. Hur stor är sannolikheten att han får ett tal som är större än 12? Uttryck det också som en annan sannolikhet. Hur stor är sannolikheten i procent?
Eleven ritar egna grafer och gör beräkningar utifrån dessa.
Eleven ritar en graf utifrån givna förutsättningar och svara på enkla frågor. Ex. Rita en graf som beskriver priset på lösgodis som kostar 4 kr för 2 hg. Hur mycket godis får du för 12 kronor?
Eleven ritar en bild innehållande flera grafer, t.ex. utifrån ett recept. Eleven kan också skriva egna frågor till bilden.
Eleven ritar en bild innehållande flera grafer och gör olika beräkningar utifrån grafen. Ex. Kilopriset på olika varor, dubblerar satser i ett recept m.m.

Eleven kan lösa och formulera problem:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven använder strategier i problemlösning, beskriver sitt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Eleven väljer strategier som är delvis anpassade till situationen och som fungerar i huvudsak. Ex. Hur stor är sannolikheten att få en sexa om du slår en sexfältstärning?
Eleven väljer strategier som är anpassade till situationen och som fungerar relativt väl. Ex. På hur många olika sätt kan du kombinera tärningarna om du slår 2 sexfältstärningar? Rita ett mönster.
Eleven väljer strategier som är väl anpassade till situationen och som fungerar väl. Ex. Beskriv hur många möjliga kombinationer det finns i ett kodlås och hur det förändras om du ska använda 2 eller 3 siffror.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Eleven växlar mellan olika uttrycksformer som matematiska symboler, bildspråk, räknehändelser och generella formler samt för enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven visar i en bild hur många möjliga kombinationer det finns. Ex. Hur många olika torn kan du bygga om du har 3 olika färger på legobitarna? Du får bara använda samma färg en gång per torn.
Eleven ritar ett schema för antalet möjliga kombinationer i en uppgift. Ex. uppgift 44.
Eleven ritar ett schema för antalet möjliga kombinationer i en svårare uppgift. Ex. uppgift 49.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: