Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Historia

·

Årskurs:

6

Frihetstiden och den Gustavianska tiden

Pilevallskolan F-9, Trelleborg - slutgallrad · Senast uppdaterad: 5 februari 2021

Detta ska vi lära oss om Frihetstiden och 1700- talets Sverige. Hur befolkningen i Sverige-Finland tredubblades under 1700-talet Hur antalet jordlösa lantarbetare växer sig allt större Hur köpmän, bönder, lantarbetare och andra grupper lever i det svenska samhället Vetenskapsmännen som levde under 1700-talet Yttrandefriheten under frihetstiden. Gustav III envälde efter frihetstiden.

Vi kommer att arbeta med följande förmågor

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften.

Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling i Sveriges 1700-tal

Det betyder att ni skall få lära er om:

  • Hur riksdagen passade på att minska kungamakten när landet var i kris.
  • Hur friheten under frihetstiden bara var till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln. Bönderna hade fortfarande ingen makt och hölls utanför alla viktiga politiska beslut.
  • Hur Sverige under frihetstiden fick sina två första politiska partier – hattarna och mössorna.
  • Hur frihetstidens politiska kaos utmynnade så småningom i Gustav III:s statskupp 1772 som satte punkt för frihetstiden och
  • Hur det kungliga enväldet återupprättades så att kungen återigen bestämde det mesta själv och
  • Hur den efterföljande gustavianska tiden (1772-1809) dominerades därför helt av kungar: först Gustav III och därefter hans son Gustav IV Adolf.

För att göra detta ska vi arbeta på olika sätt, till exempel:

  • Genomgång om tiden mellan 1719-1792
  • Se på film
  • Diskussioner i grupp och helklass
  • Läsförståelse
  • Grupparbete och enskilt arbete
  • Ett avslutande prov 

Så här kommer jag bedöma arbetet:

  • Hur väl du söker information om ämnet från olika källor samt kunna resonera kring källorna 
  • Hur du arbetar med ditt material och ser till att göra klart dina uppgifter
  • Hur du kan jämföra och se skillnader eller likheter med tidigare tidsepoker.
  • Hur väl du deltar i diskussioner och är aktiv under lektionstid
  • Hur väl du kan genomföra en undersökning och dokumentera samt diskutera kring denna.
  • Hur du använder nya ord och begrepp som du har lärt dig.
  • Ditt provresultat 

Tidsplan:

v. 12 - 16 vt 21


Läroplanskopplingar

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Matriser i planeringen
Historia kunskapskrav åk 6
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback