Medeltiden och Vasatiden, åk 5

Under Medeltiden och Vasatiden hände en massa spännande och otäcka saker. Sverige blev ett eget land, riddare krigade, digerdöden härjade och i Stockholm rann blodet på gatorna efter Stockholms blodbad. Livet nu och då var mycket annorlunda. 90% av Sveriges befolkning var bönder och de levde ett hårt liv. Håll i dig, för du ska snart lära dig mer om livet på Medeltiden.

Syfte - förmågor från kursplanen:

Konkretisering av målen – detta visar du genom att:

Lära dig fakta om levnadsvillkor, händelser och personer så att du kan analysera, det vill säga jämföra, se likheter och skillnader, beskriva orsak och konsekvens med mera

Ta del av olika historiska källor och lära dig saker av dessa källor (t ex föremål, skrifter)

Lära dig att använda ord och begrepp som hör ihop med historia

Söka fakta från olika böcker och sidor på internet och använda de källor som du har nytta av och som är sanna

Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:

Jag kommer att bedöma följande förmågor:
hur väl  du kan resonera om orsaker till och konsekvenser av olika levnadsförhållanden och händelser ( t ex kristendomens införande, handelns betydelse)

hur väl  du kan använda historiska begrepp

hur väl du kan förklara varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av t ex historiska personer, händelser, tidsperioder

hur väl du kan jämföra utvecklingen inom makt och handel under vikingatiden och medeltiden (analysförmågan)

hur väl du kan söka information från olika källor samt tolka och värdera dessa (SV)

Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:

Så här arbetar vi:

Genomgång av Medeltiden i stora drag

Eget arbete - hämta fakta från olika källor, skriva faktatext, redovisa

Se film för att samla fakta

Befästa det vi lär oss  genom att dramatisera

Träna på ord och begrepp

Träna på att resonera utifrån olika begrepp såsom; likheter/skillnader, orsaker till/konsekvenser av

Tränar på att  tolka och visa på spår från förr i vår tid

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.