Varlaskolan LPP -Kol och kolföreningar samt bränsle och miljö

Området beskriver kolets kretslopp, kolföreningar i olika former, var de förekommer och vad de har för egenskaper och användningsområden. Här behandlas även fossila bränslen och biobränslen och vad de betyder ur miljösynpunkt.

Syfte

Du ska här lära dig om kol och kolföreningar, deras kemiska uppbyggnad och egenskaper, vilka effekter de har på miljön och vilka funktioner de har i naturen.

Centralt innehåll

Skriv vad arbetsområdet handlar om och gör kopplingar till det centrala innehållet.

Konkretisering av mål

När du har arbetat med det här ämnesområdet ska du känna till

• Att grundämnet kol finns i formerna Grafit,Diamant,Fullerener,Grafen och Amorft kol
•  Vad de olika formerna har för användningsområden samt hur de är uppbyggda
•  Vad som kännetecknar ett rent kolväte (innehåller mycket energi och är vanliga i bränslen,består av kol- och väte atomer,är olösliga i vatten)
• Veta att kolhydrater, fetter och proteiner är till stor del uppbyggd av kol, väte och syreatomer. Även tex cellulosa i växter/träd är uppbyggt av dessa tre atomslag.
• Ha kunskaper om metanserien, deras uppbyggnad och användningsområden 
•  Varför ämnen i metanserien (alkaner) är i olika former
• *Vad skillnaden är mellan alkaner,alkener och alkyner 
•  Skillnaden mellan mättade och omättade kolväten
• Veta hur gasen eten är uppbyggd och hur den påverkar sin omgivning.
• *Veta att kolföreningar också kan ha grenade kolkedjor och att de då får helt nya egenskaper som tex smält och kokpunkt. Detta kallas isoföreningar
• Veta varför kolföreningar är så vanliga och så viktiga
• Veta vad fossila bränslen är, hur de bildas och att de är uppbyggda av kolväten
• Veta vad som bildas vid förbränning av kolväten,( se s.133)
• Veta hur förbränning av kolväten påverkar hälsa och miljö
• Veta varför det bildas mycket mer avgaser än tex. 60 kg om man förbränner 60 kg bensin
• Ge exempel på alkoholer, deras uppbyggnad och användningsområden
• Veta vad som kännetecknar alkoholer (namnen slutar på -ol. Alla innehåller minst en OH-grupp,innehåller mycket energi,de flesta är giftiga)
• Kunna förklara principen " Lika löser Lika " när det gäller löslighet
•  Olika typer av bränslen. Fossila- och biobränslen. Framställning, fördelar och nackdelar samt påverkan på miljö
• Hur oljeraffinering fungerar (destillation av råolja)

• Kolatomens kretslopp

• Ha kunskaper om metangas, hur det bildas i naturen, hur det kan bli biogas, och att det är en stark växthusgas.Du skall också veta varför vi pratar mycket metan i samband med köttindustri/växthuseffekt.

Arbetsformer

Arbete med text och frågor
Diskussioner
Laborationer
Filmer och bildspel
Ämnesområdet avslutas med ett skriftligt prov v och eventuella mindre tester tidigare

Avsnittet behandlar kapitel 11 och 12 i kemiboken

Sidor att stryka är :129,141,142, samt texten på s 162-163

Sammanfattningar finns på s 144 och s 164

Bedömning

Detta kommer att bedömas

• Förmågan att använda arbetsområdets begrepp, modeller och teorier
• Förmågan att genomföra en undersökning
• Förmågan att resonera, dra slutsatser och argumentera

Bedömningen sker under diskussioner, genomförande av undersökningar och genom prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.