Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Barns inflytande i verksamheten

Skapad 2015-05-08 13:26 i Änggårdens förskola Ale
Detta är vårt försök att tydliggöra barnens inflytande i vår verksamhet.
Förskola
Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

Innehåll

Nuläge

Vi varierar miljön främst utifrån tre processpunkter;

- observationer

- intervjuer

- mindmap 

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation
  • Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
  • Utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Omformulering av läroplansmål

 Vi strävar mot att barnen ska våga uttrycka sig, samt respektera och känna sig respekterade. 

Vi strävar mot att barnens intresse ska få styra verksamhetens utformning och därmed känna ansvar för sina lekmiljöer.

 

 

 

 

 

Genomförande/Arbetsmetoder

- observationer

Vi observerar barnens önskningar i den fria leken och uppmärksammar dem i de styrda aktiviteterna. Vi observerar individer för att förstå de behov barnen har. 

 

- intervjuer

Vi har gjort enskilda intervjuer och samtal i grupp. Vi har även boksamtal kring utvald litteratur. 

 

- mindmap

Vi belyser frågan " Vad vill du göra på förskolan?" Vi pedagoger tar sporadiskt upp frågan under dagen och återkopplar emellanåt med mindmapen. Kalendern finns tillgänglig för föräldrarna att ta del av.

 

 

Uppföljning

Observationen hjälper oss att utmana lärandet.

Arbetet fortskrider bra därför att vi ger dem möjlighet att ta del av sin verksamhet. Vi har blivit mer medvetna och lyhörda  vilket har resulterat i att barnen får mer möjlighet att delta i alla moment, rörande barnens verksamhet

Intervjuer och mindmap fungerade till en början inte som vi tänkt oss, det som var tänkt att vara ett levande dokument upplevde barnen som ett avslutat projekt.

Vi har kompletterat med en analog kalender där vi planerar, följer upp och utvärderar tillsammans med barnen vecka för vecka. 

vår analoga kalender är ett konkret verktyg som vi använder varje vecka för att tillsammans med barnen planera och reflektera över verksamheten. 

 

 

 

Utvärdering

Vi har aktivt och medvetet observerat både individer samt barngrupp vilket gett oss en tydligare bild av barnens intressen i nuet. I ett av våra rum har barnen fått ge sina förslag på lekmiljö, de har sedan genom röstning beslutat hur rummet ska användas och vad som ska finnas i det.

Vi upplevde att frågan "vad vill du göra på förskolan?" Blev för stor för barnen. Vi insåg att vi inte riktigt kunde nå vårt mål med hjälp av mindmap vilket fick oss att tänka vidare. Vi började att använda en analog kalender vilket gjorde att vi gick ifrån envägskommunikation till tvåvägskommunikation och detta ledde till till ett utbyte mellan barn och pedagoger. Den analoga kalendern har även gett föräldrarna möjlighet till större delaktighet i verksamheten.

De enskilda intervjuerna har också gett oss en tydligare bild av barnens önskemål och tankar kring verksamheten.

Vi har skalat av i miljöerna för utveckling av fantasi och av lekarna. Vi upplever att en del barn fått svårt att sysselsätta sig.

Analys och utveckling

Vi har på ett mer medvetet sätt genomfört våra observationer. Vi har haft tydligare mål och syfte.

Vi har tagit in omvärlden och möjliggjort kopplingar till barnens egna referenser.  

Den nya tekniken med varsin lärplatta och en projektor på avdelningen har gett oss möjligheter och inspiration för att uppnå våra mål och syften.

Arbetet med intervjuerna och mindmap har lärt oss att barnen behöver träna på att reflektera, hur man reflekterar och varför man reflekterar. Barnen har fått erfarenhet av reflektion och vi tänker att detta har lagt grund för dokumentationsarbetet på Unikum.

Vi upplever att kompletteringen med analog kalender har varit bra i ovannämnda arbete. Barnen har blivit  mer medvetna om sin egen påverkan på verksamheten. Barnen har också fått möjlighet till  varandras tankar och kunskaper. Föräldrarna har getts mycket större möjligheter till inflytande. Kalendern ger oss pedagoger möjlighet att ta del av varandras diskussioner med barnen.

När det gäller våra lekmiljöer så har vi märkt att vi behöver bli bättre på att introducera de nya miljöerna och materialen. Vi har diskuterat olika sätt att inspirera barnen till lek och lärande genom introduktion.

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: