Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Tema kroppen

Skapad 2015-05-28 14:47 i Båtsmans förskola Ale
Detta tema handlar om kroppen. Syftet med vårt tema är att öka barnens kunskaper om kroppen, veta vad de olika delarna heter och var de sitter på kroppen. Syftet är också att öka de äldre barnens förståelse för hur vi ser ut inne i kroppen och hur kroppen fungerar, tex musklerna och varför vi behöver dem, skelettets funktion, matspjälkningen m.m. Vi kommer att utgå och undersöka samt visualisera de frågor som vi tillsammans kommer framtill under våra samlingsstunder.
Förskola
Detta tema handlar om kroppen. Syftet med vårt tema är att öka barnens kunskaper om kroppen, veta vad de olika delarna heter och var de sitter på kroppen. Syftet är också att öka de äldre barnens förståelse för hur vi ser ut inne i kroppen och hur kroppen fungerar, tex musklerna och varför vi behöver dem, skelettets funktion, matspjälkningen m.m.

Vi kommer att utgå och undersöka samt visualisera de frågor som vi tillsammans kommer framtill under våra samlingsstunder.

Innehåll

Kartläggning av barngruppen

Vi har en barngrupp med femton barn. Vi har sju barn som är våra äldsta och som har ett verbalt språk. Det är med dessa barn vi främst kommer att föra dialoger och hitta frågor som vi kan undersöka svaren på. Våra mellan barn kommer att delta i dessa undersökningar och samlingsstunder för att på så sätt få möjlighet att utvecklas och lära av varandra. De yngsta barnen kommer att delta i rörelsesamlingar, sånger och göra enklare aktiviteter.

I samtal med barnen har vi och kommer under temat att fråga och lyssna in barnen samt observera vad de kan om kroppen och vad de är intresserade av. Detta kommer att dokumenteras kontinuerligt. 

Barnens förkunskaper är att vi har muskler, skelett och blod. Hur och var är det delade meningar om. Hjärnan finns i huvudet tror några barn medans några barn tror att den sitter i magen. Några vet att maten som vi äter kommer ut som bajs. Vanliga kroppsdelar kan de flesta barnen peka på men tex armbåge och knä är lite svårare.

Barnen är väldigt intresserade av att söka och titta på information med hjälp av digitala verktyg.  

Mål





 

Kopplingar till läroplan

  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Nedbrytning av valda läroplansmål

 

  1.  Barnen ska få möjlighet att hjälpa varandra i matsituationen, hall eller lek och uppmärksammas för det.
  2. Göra barnen uppmärksamma på att vi ser olika ut.
  3. Skapa tillfällen där barnen får möjlighet till fin och grovmotorisk rörelse.
  4. Öka barnens kunskaper om kroppen, kroppsdelar och hur kroppen fungerar samt ge barnen tillfällen att uttrycka sina tankar, ställa frågor och kommunicera.
  5. Lära barnen att samarbeta och ta hjälp av varandra.

Genomförande/Arbetsmetoder

 

  1. I olika situationer kommer vi att sätta ord på och ge positiv respons på när de hjälper varandra med tex smörar varandras smörgåsar, hjälper kompisen med mössan, hämtar en leksak till någon som behöver, hjälper varandra på gungen, låter kompisen gunga tillsammans, överlåter en cykel osv. Vi kommer också i samtal med barnen skapa funderingar som där barnen själva får komma med ideer på vad de kan hjälpa varandra med.
  2. Barnen kommer att få rita självporträt. Innan barnen ritar kommer vi att använda speglar för att titta på hur vi ser ut och vad vi har i vårt ansikte så som tex ögon, hår, näsa. Vi kommer också titta på vilken färg vi har på håret och ögonen, om hårtet är lång, kort och lockigt. Till vår hjälp kommer vi även fota barnen och använda projektorn där vi kan se på storbild hur vi ser ut.
  3. Vi kommer att ha rörelsesamlingar där vi sjunger sånger och ramsor som tränar både fin och grovmotoriken. Vi kommer även träna munmotoriken. Vi kommer att använda oss av Miniröris en gång i veckan samt försöka gå till skogen varje vecka. Barnen kommer också få träna på att klä av och på ytterkläderna vid utevistelsen och vid andra tillfällen så som lek och utklädningskläder. Vi kommer också uppmuntra barnen att hjälpa varandra. Vi kommer också att bygga upp hinderbana i Stora salen där barnen få möjlighet att träna både motorik och balans.
  4. Utifrån våra samtal med barnen har vi tillsammans bestämt att vi ska rita av den på avdelningen som är längst, det blev Ellinor. Därefter ska vi mäta och skriva upp hur långa alla är. Efter sammanställningen av de tankar och funderingar barnen haft  om kroppen, kommer vi att arbeta med skelett, muskler, blod, några organ:hjärta, lungor, hjärna, matstrupe, magsäck, tarmar samt hud. Inför varje ny del i kroppen temat kommer vi att dokumentera vad barnen kan. Därefter kommer vi att söka information med hjälp av digitala verktyg, barnen iommer också själva få undersöka med sin kropp, bland annat träna sina muskler, känna på sina revben, lyssna på sitt hjärta samt använda sina lunger genom att blåsa fjädrar. Under hela temarabetet kommer barnen få möjlighet att ställa frågor och komma på nya funderingar. Vi kommer att ha ett litet block "i fickan" för att snabbt kunna skriva ner deras funderingar för att vid nästa tillfälle höra vad andra har gör tankar om just det. 
  5. Barnen kommer att få smarbeta när "Ellinor2" ska få sitt skelett, muskler osv. I våra aktiviteter får barnen turas om med till exempel saxar och lim. I miniröriprogrammet finns moment där man ska vara två och två för att kunna göra övningen.

Utvärdering

1. Under våren började vi använda Charlie, som är en könsneutral docka. Det började med att vi använde dockan i en dockteater som sedan ledde vidare till att Charlie är ett ”barn” i gruppen. Till en början var det inte självklart för alla barn att ha Charlie med i verksamheten. Men efter en tid kom hen mer och mer in i verksamheten. Barnen har tagit hand om Charlie som både har varit med i skogen, ute på gården, på sagovilan och i leken. Ibland har Charlie varit till hjälp när något barn inte kunnat sysselsätta sig och har därmed fått en uppgift genom att ta hand om hen. Charlie har också gett trygghet till något barn som varit ledsen. Ibland har Charlie varit med på samlingen och då har ett barn fått vara ansvarig för att hålla reda på hen. Vi har muntligt uppmärksammat barnen när de har gjort något bra och stöttat.

2. innan barnen började rita sitt självporträtt hade vi en samling där vi tillsammans hjälpte Charlie att rita sitt porträtt. Det var en samling som engagerade alla barnen. Vi använd oss också av en spegel så att barnen även kunde titta på sina egna ögon, hår osv när vi tittade på vad Charlie hade för färg på sina ögon. Under samlingen kunde vi även göra barnen uppmärksamma på att vi ser olika ut och att vi ibland var lika tex att några hade samma färg på ögonen. Vi dokumenterade när barnen sedan gjorde sina självporträtt med hjälp av foton och anteckningar. Dokumentationen sammanställdes och ligger på respektives lärlogg. Vi har inte använt oss av projektorn som vi tänkte från början.

3. vi har varit i skogen en gång i veckan. I skogen har barnen klättrat i berg, gått på ojämn mark, klättrat på stockar, lekt med pinnar och på så sätt tränat avstånds bedömning samt balans. Grovmototiken har vi tränat mycket på , förutom skogen har vi kontinuerligt haft röris och rörelsesamlingar. Vid några tillfällen har vi gjort hinderbana i stora salen, vilket varit mycket uppskattat av barnen. Barnen har tränat mycket på att ta av och på kläder, de har också fått hjälpa varandra att knäppa karborreknäppningarna på sina utklädningskläder

För att träna finmotoriken har barnen bland annat pärlat halsband, klippt, ritat och pusslat. I skapandet av Ellinor2 har det krävts en del finmotorik med att bland annat klippa och limma dit saker.

4. I vårt temaarbete om kroppen har de äldre barnen på avdelningen tagit till sig kunskaper om hur kroppen fungerar med bland annat matspjälkningssystemet. Alla barnen har tillägnat sig kunskaper om olika kroppsdelar och var de sitter. Barnen har utvecklat sitt språk genom att fått till sig nya ord och vad de betyder så som matstrupe, saliv, tarmar, näring, magsäck. De har också ökat sina kunskaper om hur kroppen är uppbyggd med skelett, muskler samt hur vissa organ fungerar.

Utifrån samtal och fick barnen vara med och bestämma vilka områden vi skulle arbeta med. Det blev skelett, muskler och matspjälkningssystemet samt några viktiga organ. Tillsammans har tittat på ipad/dator och projektor hur de olika delarna ser ut. Vi har jämfört och tittat på varandra och vi har även använt våra muskler samt prövat våra lungor. Dokumentation har också gjorts genom att vi skapat ”ellinor2” tillsammans, som är en pappsiluett där vi satt fast skelett, muskler och organ. Det har varit tydligt och skapat många samtalstillfällen då ellinor2 sitter i Delfinrummet som är en centralplats på avdelningen. Vi började med att mäta barnen för att se att vi är olika långa. Efterhand har vi undersökt, samtalat och satt upp organen. Vi har samtalat och dokumenterat både med skrift och visuellt, för att det ska bli tydligt både för pedagoger och barn. Alla barnen har fått säga sin åsikt och barnen har tränat på att lyssna på varandra. Det har varit jättebra med blocket i fickan för att kunna fånga det barnen säger eller leker.

5. Charlie är något som barnen har tillsammans på avdelning och därmed måste samarbeta kring. Det har fungerat bra och det är sällan några konflikter kring Charlie. När vi har röris har barnen fått hjälpa varandra med tex att hålla balansen, dansa tillsammans m.m. I temaarbetat med kroppen har de äldsta barnen samarbetat när de tillsammans skapat Ellinor2. Några har tex klippt muskler och några har limmat fast. Tillsammans har vi enats om var muskler, organ osv ska sitta. Vi har även gjort årstidstavlor där barnen skapat en stor bild tillsammans. Vid matsituationerna har vi uppmanat barnen att ta hjälp av varandra tex kan det vara lättare att smöra kompisens smörgås än sin egen.

Uppföljning

Vi började med att rita av vår längsta pedagog på en stor bit pappkartong. Vi valde att kalla modellen Ellinor2. Därefter fick barnen och övriga pedagoger mäta hur långa de var. Vi skrev namnet på Ellinor2 där varjes huvudslutade.

Vi använder oss av ett pussel för att titta på hur kroppen är uppbyggd med skelett, muskler, organ, hud och kläder.

Vi använder ipad och projektor för att tittat på filmer om kroppen, kolla kroppen avsnitt fem, om matspjälkningssystemet.

Analys och utveckling

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: