Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Världsreligionerna: judendom, kristendom och islam
Skapad 2015-08-11 14:06
i Kvarnbyskolan Mölndals Stad
unikum.net
Vi kommer under höstterminen studera tre världsreligioner; judendomen, kristendomen och islam. Du kommer att få lära dig mer om hur människor inom olika religioner lever med och uttrycker sin tro. Du kommer också att träna dig i att reflektera över olika livsfrågor samt öva på att se samband mellan olika religioner och samhällen. Du kommer få möjlighet att reflektera över vilka olika sätt de tre syskonreligionerna praktiseras på. Du kommer att få möjlighet att diskutera och ta ställning i olika etiska frågor och livsfrågor inom judendom, kristendom och islam. Du kommer även att öva dig på att söka information och värdera denna på ett källkritisk sätt.
Arbetssätt
Lärarledda genomgångar, skriftliga arbetsuppgifter, diskussioner, se filmer och olika redovisningar.
Grundskola
7 – 9
Religionskunskap
...
Innehåll
Centrala innehållet
Kopplingar till läroplan
- Syfte analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
- Syfte analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
- Syfte reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
- Syfte söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
- Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
- Religioner och andra livsåskådningar Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
- Religioner och andra livsåskådningar Huvuddragen i världsreligionernas historia.
- Religion och samhälle Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
- Religion och samhälle Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
- Religion och samhälle Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
- Religion och samhälle Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
- Identitet och livsfrågor Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
- Identitet och livsfrågor Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
- Etik Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
- Etik Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Kunskapskrav
Kopplingar till läroplan
- Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
- Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs åskådningar.
- Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
- Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
- Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
- Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
- Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
- Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
- Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
- Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
- Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
- Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
- Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
- Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
- Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
- Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
- Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Matriser
Världsreligionerna: judendom, kristendom och islam
Rubrik 1 |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|
|
Aspekt 1
|
|
|
|
Världsreligionerna: judendom, kristendom och islam
Rubrik 1 |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|
|
Aspekt 1
|
|
|
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
