Frihetstiden och Gustav III:s tid

Vi ska läsa om hur människorna levde och hur Sverige styrdes under frihetstiden och Gustav III:s tid. Vi läser om de förändringar och nyheter som kom under frihetstiden, vad de innebar för människorna och samhället och hur de påverkat vår tid. Vi ska också träna på hur man tänker källkritiskt när man studerar historia.

Mål – Syfte, centralt innehåll och konkretiserade mål

Bedömning – Vad som skall bedömas och hur det går till. Kopplade kunskapskrav

Hur väl du visar din förmåga att:

Muntligt och skriftligt berätta om det svenska samhället och människornas liv under Frihetstiden och Gustav III:s tid och om de stora förändringar som skedde och vilka konsekvenser de fick.

Följa och redogöra för utvecklingslinjer från frihetstiden till idag.

Redogöra om Sveriges kontakt med andra länder och konsekvenser av dessa.

Att använda dig av historiska källor och begrepp.

Att kritiskt granska och värdera historiska källor.

Att ta minnesanteckningar för att återberätta innehållet i en föreläsning eller film.

Undervisning – Genomförande och tidsplan

Fram till vårterminens slut kommer vi att läsa om Frihetstiden och Gustav III:s tid.

Vi ska lära oss om hur det svenska samhället och hur människornas liv såg ut på frihetstiden och Gustav III:s tid och om några av de stora förändringar som skedde och vilka konsekvenserna blev för människorna. Vi ser på utvecklingslinjer från frihetstiden och fram till idag. Vi ska också läsa om Sveriges kontakt med andra länder och vilka konsekvenser de gav för vårt samhälle och människornas liv. Vi studera olika historiska källor och lär oss ett kritiskt förhållningssätt.

Vi kommer att ha, genomgångar, läsa olika historiska texter och se filmer där du ska öva på att ta anteckningar. Vi ska ha muntliga diskussioner, olika skriftliga uppgifter och skapa film där du visar dina förmågor. Arbetet kommer att vara både individuellt och i grupp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.