Vi vill att barnen ska få en förståelse för det som dom väljer att jobba med och kunna fördjupa sig i detta och ta egna initiativ. Det vuxna ska vara medupptäckare tillsammans med barnen. Vi vill undersöka detta som barnen visar intresse för genom att barnen får utforska och experimentera.

Vi kommer att arbeta efter grön flagg med sund konsumtion för vår miljö, skräpplockardagen och sortera sopor samt göra barnen medvetna om vårt kretslopp, vi värnar om vår natur. Detta kommer vi att ändra så att det passar till vår åldersgrupp.

Tex att vi ska prata med våra barn om att inte ta för mycket mat, lära sig äta upp sin mat som de tagit till sig. Vi vuxna ska föregå med gott exempel. Vi pedagoger ska erbjuda och prata om maten om hur god den är och hur betydelsefull den är.

Vi kommer att sortera leksaker som vi blandat ihop för att sedan kunna lära barnen att sortera sopor. Även benämna saker och ting vid rätta namn, såsom återvinning och att tex mjölkpaketen blir nya. Gräset äts av kossor som mjölkas och vi går till affären och köper den.

Lära barnen att inte slänga skräp i vår natur och förklara varför, detta kommer vi att prata om när vi gör våra utflykter och lämnar vår gård.

Våra barn rör på sig väldigt mycket och vårt syfte är att arbeta med rörelser på olika sätt. Undersöka hur olika material och de själva kan röra på sig. Dagens barn är väldigt stillasittande och vi vill väcka rörelselusten hos våra barn.

Efter halva terminen märkte vi att våra barn var nyfikna på allt som rullar och därför så ändrade vi vår inriktining på vårt projekt. Vi har arbetat mycket med att rulla olika saker/material för att barnen ska få lära sig motoriskt att rulla. Vi har sett olika former av rullning med händerna, ibland tummarna och ibland hela handen.

Vi vill ge barnen möjlighet att upptäcka själva och vi är lyhörda för deras tankar och funderingar. Ha materialet tillgängligt i deras Lärmiljöer.Skynda långsamt.

Vi kommer att starta upp med att blanda olika leksaker som vi pedagoger tillsammans med barnen ska sortera i rätt låda. Detta kommer vi att utöva på olika sätt tex även med olika färger.

Vi kommer att erbjuda barnen olika sorters musik att dansa och röra sig till, samt att lämna gården och gå ut på utflykter för att träna på motoriken

Vi vänder oss ut mot samhället och visar upp vårt arbete som kan inspirera barn, föräldrar, pedagoger och omgivning och ger ringar på vattnet. Genom föräldramöte,ev föräldraråd, Unikum och de vardagliga mötena med föräldrarna gör vi dom medvetna om vårt projekt.

Vi kommer att använda oss utav Unikum, föräldramöte under hösten, samt av piccollage bilder ute i hallen och samtalar dagligen med våra föräldrar.

Vi vill att barnen ska känna sig trygga och att alla blir sedda utifrån deras egna förutsättningar. Bygga upp ett gott förtroende mellan föräldrar, barn och pedagoger. Känna glädje tillsammans med andra och tro på sin egen förmåga. Kreativa lärmiljöer inne/ute som är flexibla och utmanande.

Vi arbetar med yngre barn på vår avdelning och vi strävar efter att ha material som är anpassad till vår åldersgrupp. Tillgängligt för barnen med möjlighet att kunna hämta,leka med materialet själva eller tillsammans med en kompis.

Vi arbetar mycket med språket genom sång, ramsor, bilder på djur och olika saker. Vi pratar mycket med våra barn och benämner allting med dess rätta ord samt väver in synonymer. Visar ordets betydelse med våra händer eller kropp.

Flera av våra barn är intresserade av bilar och saker som rullar så det är något vi strävar efter att arbeta med i olika former, undersöka, experimentera med olika material som rullar.

Vi pedagoger ansvarar för våra olika grupper och aktiviteter som vi har under veckan. I mindre grupper är det då lättare kunna se alla barn och detta ger då ett större lugn i gruppen. Fasta rutiner så att barnen känner trygghet.

Vi arbetar efter strukturerade rutiner, för att det skapar trygghet hos våra yngre barn då de vet vad som skall hända. Vi strävar efter att vara närvarande och deltagande pedagoger tillsammans med barnen. Vi tar fram material så att det går att dela upp barnen i mindre grupper, för att skapa ett lugn i gruppen. En till två ggr i veckan planerar vi att samla en grupp barn för att arbeta med projektet "Rörelser" , samt några gånger alla barnen tex vid vår pappersdans. Vi planerar även att göra utflykter till närliggande skolgård för att träna motoriken och rörelse olika former.

Vi arbetar mycket med att rulla olika leksaker, både bollar, bilar, glasburkar, golfbollar mm, och vi vill att barnens motorik ska stärkas och tränas.

All personal ska få ta del av utbildningen "Äventyrspedagogik" och att man även håller den uppdaterad efterhand.

Vi hoppas att all personal ska få möjlighet att utbilda sig inom "äventyrspedagogiken" samt att alla på huset ska kunna få fortsätta att hålla det levande genom att kunna delge, reflektera tillsammans och använda sig utav det tillsammans med våra barn.

Lust och nyfikenhet i sitt lärande.Delaktighet och inflytande i sin vardag. Kreativa lärmiljöer både inne och ute.Vi är med i Grön Flagg "Konsumtion".

Vi på Röda har som mål att skapa en lugn och trygg barngrupp där vi alla känner oss sedda, barn som vuxen. Vi strävar efter att barnen ska bli trygga i sig själva och med oss pedagoger, då vågar barnen leka med kompisar och upptäcker omvärlden och ett lärande sker på vägen. Även att delta i olika aktiviteter som vi planerar att göra.

Vi inväntar med spänning på vad barnen visar intresse för och då jobbar vi utifrån detta. Vi pedagoger är lyhörda och medupptäckare med barnen.

Vi får en ny barngrupp nu under hösten och vi pedagoger kommer att vara lyhörda gentemot barnen och se vad de är intresserad utav. Vi ser fram emot en rolig och spännande höst ihop med våra härliga barn

Vilka utmaningar behöver barn och pedagoger? Hur arbetar vi vidare? Behöver vi formulera nya mål? 

På vilka sätt har verksamheten gett barnen möjlighet att:

• påverka sin egen vardag: Yngre barn visar tydligt med sitt kroppsspråk vad de vill och inte vill. Vi kan inte tillgodose alla barns önskemål/viljor samtidigt, vi tvingar aldrig något barn att delta i det vi gör. Vi är lyhörda pedagoger som ser till de olika individernas önskemål i den mån vi kan. Vi har lärt oss bättre att läsa av de 100 språken hos våra barn, genom mer insyn vad det innebär med de 100 språken. Ett barn visar med sitt kroppsspråk eftersom många yngre barn saknar ett talspråk.
• förmedla tankar, upplevelser och erfarenheter? Genom att vi är lyhörda och tillåtande pedagoger och ser på ett barn vad de önskar göra. Tex ett barn stannar kvar i målarrummet längre än de andra barnen, fast barnet inte har velat måla alls förut. Vi lät barnet sitta kvar en lång stund. Genom upprepning av något får barnen en erfarenhet och upptäcker vad som ska ske. Tex efter sagostunden då vi delat ut "sagopuffar"till barnen har alla barnen lärt sig lyssna efter sitt namn och vänta på sin tur. De verbala barnen förmedlar sina tankar gärna och berättar vad de gjort eller sett. Oftast vid våra måltider. Även de yngre barnen kan förmedla sina tankar och upplevelser genom mimik och kroppsspråk efter att vi har ställt en fråga. Tex om vi vet att ett barn varit bortrest kan vi ställa frågor till det barnet om vad som hänt/skett.
• utveckla förståelse för allas lika värde? Dagligen arbetar vi med att alla barnen har lika stort värde, lyssna på vad barnen säjer och att vi ska visa respekt mot de och varandra. Barnen gör som vi gör. Hur vi vuxna tilltalar varandra och är mot varandra, vårt förhållningssätt. Även barnens förhållningssätt mot varandra. Tex inte ta någon leksak från sin kamrat, alla har lika värde oberoende vilken etnisk tillhörighet man har. Tex kan barn påpeka att "jag vill inte sitta jämte xx". 

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser? Våra "mamma-mu" samlingar har under våren tagit upp olika rörelse med anknytning till vårt projekt, såsom pappersdansen, målat med bilar och dans samt dilemmafrågor. Nu har "mamma-mu" åkt på grönbete för att ha lite semester och vi önskade henne trevlig sommar. Även sagofen Sara har åkt iväg på semester. 

Vi har även deltagit i utställningen då vi har redovisat vårt projekt med bilder.

Vi kommer att fortsätta med projektet och väva in matten till hösten, då "mamma mu" och "sagofen" kommer att komma tillbaka. 

Se utvärderingssfrågor i respektive område.

Uppföljning, utvärdering och utveckling 2015/2016

 Förskolans namn: ____Kompisens Förskola

Avdelning:_____Röda

Datum:________20160513…..

Svara på nedanstående frågor och självskattning direkt i dokumenten.

Målområde

Normer och värden

I verksamheterna förmedlas och förankras respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, demokratisk kompetens och etiskt förhållningssätt. Ett aktivt arbete bedrivs för att främja lika rättigheter och möjligheter samt motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barn och vårdnadshavare ska känna sig välkomna och trygga på förskolan samt bli bemött av kompetent personal.

Förskolans läroplan (Lpfö 98): 2.1 Normer och värden

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

· Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

· Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra

· Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

· Förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och avsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

· Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 

Självskattning

Normer och värden

Kriterier Stämmer

inte alls

till viss del

till stor del

helt

1. I vår förskola hålls de grundläggande demokratiska värderingarna och respekten för de mänskliga rättigheterna levande i arbetet med barnen.

 2. I vår förskola utvecklar barnen sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.

3. I vår förskola får varje barn stöd att utveckla sin förmåga att lyssna, upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.

4. I vår förskola främjas aktivt alla barns lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Dvs jämställt bemötande

Stödfrågor för texten:

Vad i verksamheten är det ni ser som motiverar bedömningarna, ge exempel?
Vilka utvecklingsområden har ni identifierat inom området normer och värden? Hur tänker ni arbeta vidare med dessa för att utveckla verksamheten?

Varje dag arbetar vi utefter de demokratiska värderingarna genom samtal med barnen när något händer, tex två barn som vill ha samma leksak och vi lyssnar på båda barnen och löser situationen därefter. Alla barnen har lika värde oavsett kön, hudfärg eller ålder. Vi arbetar på en yngre barns avdelning och då är det extra vikitgr att lära de lite äldre barnen visa hänsyn mot de yngre. Stärka barnens empati och få de att förstå.
Genom att vi berättar för barnen när något barn är ledsen och varför, stärker vi barnets empati, tex när ngt barn blir ledsen vid lämningen på morgonen så kan vi berätta varför. När ngt barn tex ramlar och slår sig så tar vi hand om barnet och pratar med barnet och även ev kamrater som sett eller är bredvid och undrar vad som har hänt. Att vi bekräftar barnets känslor.
När tex ett barn säjer att ” jag vill inte sitta bredvid dig”, så pratar vi om det och gör även en forumteater med hjälp av Mamma MU som våra barn visar stor glädje över och lyssnar på. Ett etiskt dilemma som vi har är när ett barn inte får äta samma mat som de andra barnen pga sin religion och barnet vill ha samma mat som vi andra.
Vi arbetar från morgon till kväll dagligen med alla barns lika värde!! Genom att vara lyhörda pedagoger, samtalande och närvarande pedagoger.[Skriv här]

Målområde

Utveckling och lärande

Barn och elever ska få rätt kompetens för framtiden. Förskolans och skolans arbetar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och en grund för fortsatt utbildning. Verksamheterna främjar en livslång lust att lära där hänsyn till varje barns förutsättningar och behov tas. Det finns en helhetssyn på barnets/elevens behov. Lärandet sker med varierande innehåll och arbetsformer för att främja kreativitet, nyfikenhet och problemlösning. Verksamheterna stimulerar och utmanar barns och elevers utveckling för ett livslångt lärande.

Vad innebär målområdet:

Förskolan har en helhetssyn på barnet och barnets behov, och utformar verksamheten så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolans läroplan (Lpfö 98): 2.2 Utveckling och lärande

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att de stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, utvecklande och innehållsrik. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Förskolan ska sträva efter att varje barn

· utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

· utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

· utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

· utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

· utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

· tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

· utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

· utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

· utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

· utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

· utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

· utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

· utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

· utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

· utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

· utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

· utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

· utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

· utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

· utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

· som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 

Utvärdering av målområdet utveckling och lärande

Beskriv och reflektera kring de strävansmål ni arbetat med utifrån förskolans läroplan, kopplat till verksamheten och projektet och hur detta arbete lett till ett förändrat kunnande hos barnen (ge exempel utifrån er dokumentation):

Vi har arbetat utefter vår nyfikenhetsfråga: Hur undersöker barn på förskolan teknik och naturvetenskap? Vi hade en tanke med att börja att arbeta med att sortera sopor och även leksaker men märkte efter ett tag att våra barn var nyfikna på allt som rör sig, eftersom de själva rör på sig hela tiden, vandrar runt. Vi skapade pappersdans, målade till musik, målade med olika redskap i färg. Vävde även in ”Mamma MU” som sagoberättare och som tar upp olika dilemman eller saker som ska hända. Då har vi även tränat turtagning och kunna sitta stilla en liten stund.

Identifiera och reflektera kring de strävansmål ni har arbetat lite eller inte alls med?

- utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

Vi känner att vi inte har haft möjlighet att dela upp barnen som vi har önskat och vara den närvarande och deltagande pedagogen som vi har strävan och önskan att vara. Vi hinner inte med att se och vara med alla våra dagliga barn som vi har ambition att vara pga så stor barngrupp och för få pedagoger.

-utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Vi har en barngrupp med yngre barn så vi anser att vi inte har den möjlighet med vår åldersgrupp att samtala om olika barns kulturer. Det kommer längre upp i åldern.

-tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
Vi anser att våra yngre barn har fullt upp med att bekanta sig med sin närmiljö och sin egna kropp och motorik på sitt egna vis. Förstå omvärlden kommer senare i barnets liv.

-utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
Vi anser att reflektion kommer mera längre upp i åldern, även om vi märkt när vi gjort en saga så kan barnen peka på bilden, säja något och vill få en bekräftelse på vad vi just gjort och pratat om. Våra yngre barn reflektera genom att peka mycket på något de ser. Förståelsen för andra perspektiv kommer längre upp i åldern.

  -utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

Vi har anpassat talspråk och vårt kroppspråk till vår åldersgrupp och arbetat mycket med tydlighet och mimik med våra barn. Hade vi kunnat få mer tid över till att leta och göra bra material för att stärka barnens språk så hade vi arbetat mer med det. Vi känner enstor frustration över att vår tid är så knapp för att göra/söka efter bra material. Vi pratar och argumenterar med våra barn på det sätt och möjlighet som finns med vår åldersgrupp.

-utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
Vi läser sagor dagligen för våra barn, barnen vet var deras hylla i hallen är och känner ibland igen sitt namn eller första bokstaven i det. Vi arbetar mycket med bilder och samtalar om vad som sker på bilderna och vad de föreställer. Tex har vi ”Mamma Mu” på vår sagosamling och har satt upp bilder vid våra matbord, som vi samtalar mycket om vid våra måltider. Det dagliga samtalet som vi ständigt har, både med ord och kroppspråk. Vi pedagoger måste tänka ännu mer individuellt hur vi tilltalat de yngre barnen, alla kan inte ta en gruppinstruktion utan behöver stöd och hjälp. Tex ”gå och tvätta händerna innan maten”, då måste vi följa med och visa hur vi ska göra.

-utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
Vi tittar mycket på bilder och kort med barnen, våra piccollage som vi använder som dokumentation, böcker och även ipaden vid behov när någonting ska förtydligas. Samtalar, lyssnar på vad barnen säjer och bekräftar vad de säjer.

-utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
Dagligen arbetar vi med vår tydlighet gentemot barnen och vårt språk tillsammans med de, visar tydligt med ord och vårt kroppspråk vad vi menar. Så fort möjlighet ges arbetar vi med antal, vi väver in det i vårt dagliga arbete oberoende om vi bygger med klossar eller gräver i sandlådan, eller fruktstunden.

-utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
Dagligen undersöker och arbetar våra barn med vår lärmiljö på sitt egna vis, undersöker och jämför. Tex lyfter i olika saker visar tydligt med ansiktsutrycket att saken är tung. Vid på och avklädning av skor och kläder tränas och övas problemlösning hela tiden. Våra små barn provar med glädje även våra arbetsskor och går runt i dem. Vid våra måltider tränas mycket problemlösning och vi är tillåtande pedagoger och låter barnen i den mån de vill och kan, ta maten själva.

-utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
Genom att vi pedagoger bekräftar dagligen vad barnen gör, tex öser och häller sand i sandlådan eller med vatten, kan vi bekräfta vad som är tungt/lätt. Även vid matsituationer med mjölkpaketen, och de vill hälla mjölk själva, påpekar vi att nu är tex paketet fullt och tungt och då hälla försiktigt.

-utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

Våra yngre barn behöver stöd och hjälp av en pedagog för att föra ett resonemang, en bekräftelse från oss vuxna vad barnet gör eller vad som sker. De provar med sin kropp på olika sätt, använder både sin mun och fingrar och för ett resonemang på det viset. Tex ett barn som ska sätta på en kork men lyckas inte med sin hand utan tar hjälp av munnen.

-utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
Genom vårt beteende som vi vuxna har, vi visar hur vi slänger våra sopor och var någonstans, i vilken sorts tunna. Sopsorterar. Förklarar och visar att vi alla ska vara rädda om naturen och djur som finns på vår gård och runtomkring oss.

-utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
Våra barn ställer frågor dagligen och vi svarar och visar så mycket vi kan, tex om djur och hur de lever och vad de äter. Även vid våra måltider pratar vi mycket om matens betydelse för våra kroppar och hur den vandrar genom kroppen och vad som händer inne i våra kroppar. Vi vuxna är goda förebilder och äter maten tillsammans med barnen med god aptit.

-utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
Dagligen undersöker våra barn allt som finns runtomkring de på vår förskola. Hur man knäpper ett par skor, drar ut en låda, äter med bestick, går upp på en trappa, springer osv… Våra barn är stora upptäckare och undersökare!

-utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

Vi erbjuder de olika material i vår lärmiljö, klossar, målarfärg, mm, olika leksaker blir vad barnen själva bestämmer. Tex en tom garderob kan bli en båt att åka i tillsammans med sina kompisar. Utomhus byggs det mycket i sandlådan med olika redskap.

Utifrån era reflektioner, vilka utvecklingsområden identifierar ni och hur arbetar ni vidare med dem för att utveckla verksamheten utifrån målområdet utveckling och lärande:

Våra barn är oerhört rörliga, nyfikna och undersökande och genom att vi gör de trygga blir de lekande individer. Då vågar de prova mer och utmana sig själva. Vi vill stärka de i leken, våga klä ut sig och bli någon annan figur, våga prova något annat. Leken ser vi som oerhört utvecklande både för självkänslan och den sociala kompetensen. Barnen lär sig lyssna på varandra, visa hänsyn och empati. Vi strävar hela tiden efter att vi vuxna ska vara lyhörda och tillåtande pedagoger.

Målområde

Inflytande, delaktighet och ansvar

Verksamheternas arbetsformer, arbetssätt och innehåll utformas så att såväl formellt som reellt inflytande gynnas för alla i verksamheten. Varje barn ska ha ett reellt inflytande över sin utveckling och möjlighet att ta ansvar för denna.

Vad innebär målområdet

God utbildning är avgörande för att barn och ungdomar ska ha möjlighet att göra egna val och vara aktiva medborgare i samhället. Därför ska såväl förskola som utbildning utformas så att den tillgodoser varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas. Ett barn som har inflytande tar ansvar för sin situation och bidrar till verksamhetens utveckling.

Alla barn ska ha kunskap om vilka förmågor de har och ska utveckla samt vad de ska lära sig inom olika områden.

Detta kan vi se i en verksamhet där det finns ett aktivt inflytande:

- Verksamheten utgår ifrån barnets behov, erfarenhet och intresse

- Verksamheten är en arena där barn/elever och lärare regelbundet och strukturerar reflekterar över lärandet och undervisningen

- Barn och elever har inflytande över sin utbildning både vad gäller innehåll och arbetsformer

Koppling till förskolans läroplan (Lpfö 98): 2.3 Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utvecklingen av miljön och planeringen av verksamheten.

Förskolan ska sträva efter att varje barn

· Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation

· Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö

· Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

Självskattning

Inflytande, delaktighet och ansvar

Kriterier Stämmer

inte alls

till viss del

till stor del

helt

1. I vår förskola ges varje barn möjligheter att utveckla sin vilja att utöva inflytande. 

2. I vår förskola får varje barn möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. 

3. I vår förskola ges alla barn ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll

4. Vi ser till att planera och genomföra verksamheten så att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten.

Stödfrågor för texten:

Vad i verksamheten är det ni ser som motiverar bedömningarna, ge exempel?
Vilka utvecklingsområden har ni identifierat inom området inflytande, delaktighet och ansvar? Hur tänker ni arbeta vidare med dessa för att utveckla verksamheten?

Med en stor barngrupp och inte tillräckligt med pedagoger är det omöjligt att tillgodose alla barns önskemål dagligen. Vi lyssnar däremot på barnen och deras önskemål och förklarar för de varför vi inte kan göra det som just det barnet vill.
Vi arbetar dagligen med att barnen ska ta ansvar för sina egna handlingar i allt vad de gör. Tex kastar man inte leksaker för dels kan leksaken gå sönder och dels kan någon få den på sig och slå sig. Vill ett barn ha en leksak som ett annat barn har så kan barnet inte bara ta det från sin kompis utan vi pedagoger måste vara ledsagare och visa hur barnet ska göra/säja för att få leksaken efter sin kamrat. Lära barnen att vara aktsamma om våra gemensamma saker. Vi arbetar även dagligen med hur vi ska vara mot varandra, hur vi tilltalar varandra, både vuxna /vuxna och barn/barn. ICDP.
Vi ser mycket till vad barnen är nyfikna på och intresserade, men eftersom vi har en gemensam nyfikenhetsfråga i kommunen kan vi pedagoger ibland känna oss låsta av den i vårt uppdrag, den styr vad vårt innehåll ska vara på förskolan. Vi kan inte helt lyssna på vad barnen önskar även om vi försöker vinkla det så att det passar till just vår barngrupp.
4.Vi arbetar dagligen med vår tydlighet gentemot barnen och har genus i vår ryggrad hur vi tilltalar och är mot barnen. Tex gör vi ingen stor grej emot ett barn som vill visa upp sina nya kläder med något speciellt motiv, mönster eller färg på utan påpekar att ”den tröjan ser skön ut” … Vi har upplevt föräldrars reaktion på lånekläder om barnet haft ”fel” färg på sig, inget som vi pedagoger gör en stor grej alls av men som många föräldrar gör. Vi är noga med att alla barnen får göra samma saker, tex följa med ut i köket och hämta maten, hjälpa till att duka fram. Inte samma barn hela tiden.

Vi kommer att fortsätta arbeta med det arbetssättet som vi har nu gentemot barnen, alla är lika mycket värda och det spelar ingen roll vilket kön man har, hårfärg eller hudfärg mm.

Hur har vårt val av projekt fungerat - vad har varit positivt - barnens intresse / lärande ? - vad behöver vi tänka på inför fortsatt arbete ? Hur vill vi fortsätta projektet

I början kände vi oss styrda, hade en tanke med att arbeta med sortering men efter ett tag så märkte vi på barnen att de var mycket intresserad av allt som rörde sig, även de själva. Undersöka hur olika material och de själva kan röra på sig. Dagens barn är väldigt stillasittande och vi vill väcka rörelselusten hos våra barn.

Efter halva terminen märkte vi att våra barn var nyfikna på allt som rullar och därför så ändrade vi vår inriktning på vårt projekt. Vi har arbetat mycket med att rulla olika saker/material för att barnen ska få lära sig motoriskt att rulla. Vi har sett olika former av rullning med händerna, ibland tummarna och ibland hela handen.

Vi kommer att fortsätta med våra rörelser men även utveckla vår sagosamling med ett nytt tema.Vi har sett stor glädje hos barnen när vi är lyhörda och tar fram material som rör på sig. Vi ser en stor glädje och trygghet hos barnen när vi har en struktur i vardagen, skapar en mysig och mystisk stämning inför händelsen/berättelsen som ska ske inne i samlingsrummet.

Vad kan barnen?.....

Barnen har tagit till sig vår struktur i vardagen, de vet vad som ska hända tex när vi dukat till en måltid. Även vid utgång så vet barnen vad som ska ske. Barnen visar stor glädje när vi sätter på musik i olika genre. Vi ser en stor rörelseglädje hos barnen, de tar gärna en vuxen i handen och vill dansa. Rullar toarullarna mellan varandra, rullar med händerna när vi arbetar med deg. 

Barnen har lärt sig visa respekt och empati mot varandra, visar glädje när de kommer och mot varandra. Kramar varandra och hjälper varandra.

Vad har de varit nyfikna på? ....

Allt! De undersöker allt, bär runt på allt, känner, smakar, rör, sliter, drar....Rörelser i många olika former...

Vad har de velat lära sig mer om?...

Våra barn vill gärna göra om saker hela tiden, vi repeterar samma saker om igen.

.....barnen har visat stort intresse för Imse Vimse Spindel. Detta har blivit ett sidoprojekt genom att ta sig an en bortkommen liten spindel som fick namnet Nilsson. Sen kom mamma spindel. Ville ha sin lilla son i nätet,gjorde ett nät som vibrerar( vibration) när en insekt sätter sig. Barnen gjort egna spindlar, detta fortsätter. Vi sjunger imse vimse på olika sätt, vanligt, tysta, rockiga mm...

Fortfarande visar barnen stor glädje över de olika variationerna på Imse vimse, som vi kommer att fortsätta med under våren. Även Herr Nilsson kommer att dyka upp igen.

Vilka strategier använder barnen?....

De ställer frågor, tex vid skötbordet, pekar på bilderna som är bredvid och vill veta djurens namn. De frågar hela tiden på sitt vis, även om vi inte alltid förstår så pekar eller visar de. Eller visa handgripligen. Barnen testar på olika sätt, tex bilar på listen på väggen. En del bär fotbollen, andra sparkar på den, allt efter mognad. Rullar toarullarna. Pappersdansen: En del klättrar upp på stolar och kastar ner papper på de andra barnen. Tar mycket i händerna, eller lite, knycklar ihop papper det fungerar inte lika bra. De reagerar olika beroende på vilken musik vi vuxna väljer.

Vad gör och säger jag/vi?......

Vi bekräftar det vi ser barnen göra och säga. Vi är noga med att benämna det vi ser barnen gör och säja det rätta ordet, upprepa många gånger. Synligöra saker som barnen gör. Vi ändrar vårt tonläge ofta, för att markera den rätta sinnesstämningen/situationen. Barnen är lyhörda mot oss, viskar vi så börjar de också.

Kan jag/vi göra på något annat sätt?.....

Fungerar det på vårt sätt så fortsätter vi, annars så diskuterar vi fram ett annat sätt.

Vilka metoder för observation och dokumentation har vi använt? Har vi genom dokumentation drivit verksamheten framåt. Ge exempel....

 Genom att använda våra ipads och kameran i telefonen. Vi gör pic collage som barnen visar intresse för, tittar, pekar och känner igen det som händer på bilderna. Barnen kan bära runt på de och visar och pratar på sitt vis framför oss eller en kompis. Barnen känner igen vad vi har gjort berättar om det. En tanke vi har är att skicka med ett piccollage hem med barnen som de kan samtala om hemma och skriva ner till oss vad barnen har berättat.

 Barnens reflektioner-hur har vi tagit tillvara dessa:

Genom att låta de titta på bilderna, både pic-collagen och bilder på ipaden och samtala om vad de ser. Allt som barnen ser och kommenterar till oss ger vi ett svar på och då blir det en reflektion för barnet.

Hur har vi arbetat med att vara medforskande pedagoger

Vi är närvarande pedagoger så mycket vi bara kan och då blir vi medforskande pedagoger. Räcker att vi tar fram något, sätter oss på golvet så kommer det fram barn direkt och vi är medforskande. När vi är nära kan vi bekräfta vad som sker med ord till barnet. 

 Vad i läroplanen har vi lagt mer eller mindre kraft på under året? Vad är det vi vill att barnen ska få ett fördjupat kunnande i?

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

- utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 

Vi vill att barnen främst ska känna en trygghet hos oss, när de gör det så vågar de göra det de vill och visar sitt rätta jag. Då blir de starka individer. Vi respekterar deras sätt att vara.

Hur har vi arbetat med barns inflytande och delaktighet? 

Vi är lyhörda pedagoger dagligen gentemot barnen. Tar gärna med de när vi tex ska göra/hämta något i köket, soprummet eller tvättstugan tex. Hjälpa till vid maten, duka fram den. 

På vilket sätt har verksamhetsiden  påverkat och varit ett stöd i det dagliga arbete? Välj ut några värdeord från verksamhetsiden och reflektera kring hur dessa blivit synliga i er verksamhet/projektet.iden

I början var det inget stöd alls utan kändes mer som en press, tyngd. Vi känner oss låsta att vi måste ha en verksamhetside i ryggen hela tiden. 

Våra värdeord är: trygghet, allas lika värde, närvarande och medupptäckande pedagoger, glädje. 

Vi har arbetat främst med att göra barnen trygga hos oss, genom att vara närvarande pedagoger och visa glädje mot barnen. Vi behandlar alla barnen lika och lär de att göra detsamma. 

Hur tänker vi kring det fortsatta arbetet med arbetsiden som grund?

Vi kommer att fortsätta med att arbeta med vår rörelse på olika sätt samt vår tanke om händelse tema där vi ska involvera barnens tankar och ideer,  Vi repeterar olika saker som vi gjort tidigare, allt från pappersdans, måla till musik, rulla olika material, musicera på olika sätt. Namnet på samlingen får barnen vara med och bestämma om.

Hur tänker vi att matematik och genus som nya fokusområden 2016 avspeglat sig i verksamheten under hösten?

Matematik och genus arbetar vi med hela tiden, finns i vår ryggrad dagligen. Det har inte varit något fokusområde förrän nu till våren.