Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektbeskrivning för Kompisens förskola fjärilen Blå Ht 2015 Vt 2016

Skapad 2015-08-25 16:45 i Kompisens förskola Falkenberg
Naturvetenskap och Teknik
Förskola

Vi ska arbeta med vår Nyfikenhetsfråga genom att använda oss av Sagans värld, Äventyrspedagogik och Grön Flagg.

Innehåll

Uppstart projektplanering

 

I början av terminen ville vi ge barnen möjlighet att upptäcka själva och vara lyhörda för deras tankar och funderingar för att förstå vad de var intresserade av.

Det vi förstod efter våra samtal med barnen var att de var mycket intresserade av sagor och detta vill vi anamma.

Vi upplever att man kan få in mycket från nyfikenhetsfrågan i detta projekt.

Vår tanke är också att ha materialet tillgängligt i deras lärmiljöer och skynda långsamt.

 

Formulering av syfte

 Vill vill ha roligt tillsammans med barnen, man lär när man har roligt.

Vi vill att barnen ska få chansen att använda sin fantasi, kunna fördjupa sig i projektet och ta egna initiativ.

Det vuxna ska vara medupptäckare tillsammans med barnen, genom att vi skapar, upptäcker och lär tillsammans.

Genom sagan vill vi leda in barnen på problemlösning, tekniska lösningar och kreativiteten både genom skapandet och genom fantasins tanke.

 

Föräldrarnas delaktighet

 

Vi vill involvera föräldrarna genom att barnen bl.a får med sig uppgifter hem där föräldrar och barn får prova på problemlösning tillsammans. Genom detta gör vi dom medvetna om vårt projekt.

Iscensättning av lärmiljön utifrån fokusområde/nyfikenhetsfråga


Vi vill att barnen ska känna sig trygga och att alla blir sedda utifrån deras egna förutsättningar. Bygga upp ett gott förtroende mellan föräldrar, barn och pedagoger. Känna glädje tillsammans med andra och tro på sin egen förmåga. Kreativa lärmiljöer inne/ute som är flexibla och utmanande.

Arbetssätt, organisation och struktur


Vi pedagoger ansvarar för våra olika grupper och aktiviteter som vi har under veckan. I mindre grupper är det då lättare kunna se alla barn och detta ger då ett större lugn i gruppen. Fasta rutiner så att barnen känner trygghet.

Kompetensutveckling

Vi önskar att all personal ska få ta del av utbildningen "Äventyrspedagogik" och att man även håller den uppdaterad efterhand.

Genom NT kursen vill vi få inspiration i bygget av våra sagor.

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

 Eftersom vi med ro väntade in barnens intresse, kunde vi konstatera att sagor väckte deras nyfikenhet.

Genom tankekartor blev barnen engagerade i hur vi kunde jobba vidare med projekten.

 

Formulera mål

 

Vi vill sträva efter att barnen får en större samhörighet med varandra och en känsla för empati.

Genom att arbeta utifrån sagan tränar vi barnen i ett större ordförråd. Genom ett större ordförråd skapar vi möjligheter till att barnen lättare kan lösa konflikter.

Attt vi tillsammans med barnen skapar sagor och bygger olika sagovärldar så ger vi gruppen en chans till större delaktighet.

Vi är med i Grön Flagg "Konsumtion".

Kopplingar till läroplan

  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,

Uppföljning/reflektionsvecka (hösten)

Hur har vårt val av projekt fungerat?

- Vi upplever att det kändes bra att vänta in barnen, för att upptäcka deras intresse. För att ha något att samla barnen kring jobbade vi mycket med kamratövningar för att lära känna varandra. Det blev till ett litet mini tema "Hur en bra kompis ska vara".

Eftersom barngruppen var ny och en del rutiner var nya, passade det bra att gå igenom rutinerna när brandlarmet går.

Kompistemat ledde naturligt in på hur vi ska vara mot varandra och mot djur och natur. En ny liten figur som har namnet "Filura" presenterades för barngruppen. Genom denna figur kunde vi prata vidare om naturen och låta barnen komma med förslag till nya utmaningar.

Vad kan barnen?

Vi märker att barnen får allt lättare att fokusera och koncentrera sig på sina uppgifter. Barngruppen är mer harmonisk nu och detta skapar en större trygghet.

Barnens intresse-lärande?

Barnen har visat stort intresse. Detta har vi framförallt sett i de dialoger vi har haft tillsammans med barnen. I bygget har barnen stött på problemlösningar och övat sig på att göra ritningar, mäta och beräkna. Barnen har varit intresserade av olika djur och att använder olika tekniker.

Vad har de varit nyfikna på?

Denna hösten har barnen framförallt varit nyfikna på sagor och äventyr. I berättelser har vi fått in problemlösningar, kemiska processer, årstidens skiftningar, återvinning, empati och socialt samspel.

Vad har de velat lära sig mer om?

Filuras husbygge vill de arbeta vidare med.

Vilka strategier använder barnen?

De visar att de kan samarbeta och att det finns en vinst att göra, om man gör detta.

Många av barnen prövar sig fram innan de hittar lösningarna.

Vad gör och säger jag/vi?

Vi försöker att ha en ständig dialog med barnen. Använda de rätta begreppen och skapa en nolltolerans kring kränkningar mellan barnen.

Kan jag/vi göra på något annat sätt?

I nuläget har vi inte mer resurser än det vi har, så vi får försöka att arbeta pedagogiskt de stunder vi kan. Att tänka pedagogiskt, men inte hinna arbeta pedagogiskt ger ofta en frustration hos oss pedagoger. Barnen blir oroliga när vi har för mycket olika personal och när de tvingas flytta till andra avdelningar. Detta tar sig i uttryck på olika sätt.

Vilka metoder för observation och dokumentation har vi använt? Har vi genom observation dokumentationen drivit verksamheten framåt.

Vi fotograferar och filmar. I de dialoger vi har med barnen försöker vi förmedla detta till resten av arbetslaget.

Barnens reflektioner – hur har vi organiserat för och tagit tillvara på dessa?

Vi har tillsammans tittat på fotografier. Vid dessa tillfällen har vi varit två pedagoger. En som har en dialog med barnen och en som antecknar det som sägs.

Hur har vi arbetat med att vara medforskande pedagoger?

- Eftersom vi dagligen delar in barnen i mindre grupper med en ansvarig pedagog så får vi en naturlig situation där vi pedagoger kan vara delaktiga och där varje barn kan komma till tals. Då blir vi automatiskt medupptäckare tillsammans med barnen, där vi löser frågeställningar och problem tillsammans. Barnen ställer ofta kluriga frågor, som vi också får leta svaren efter. Vi behöver också upptäcka och förstå barnens tankar och idéer.

 Fördelarna är att vi får ett större lugn och en lägre ljudnivå i den lilla gruppen.

Vad i läroplanen har vi lagt mer eller mindre kraft på?

- Det främsta syftet är att barnen känner sig trygga tillsammans i gruppen. Därför har vi lagt vikt på de områden i läroplanen som främjar detta. I arbetet med Grön Flagg handlar det mycket om hur vi är mot varandra och hur vi tar hand om djur och natur. Vi vill att få barnen att visa empati och känna respekt för allt levande.

- I lärmiljöerna får barnen inspiration till lek och genom leken lär sig barnen av varandra.

- Genom utflykter, promenader och arbetet med Grön flagg kommer vi nära naturen. Naturkunskap och teknik kommer in på ett naturligt och roligt sätt. Vi vill gärna använda oss av de naturliga lärmiljöerna.

- Vi använder ofta återvinningsmaterial. Barnen tränas samtidigt i finmotorik, problemlösning och koncentration. De uppgifter vi ger barnen ger dem tillfälle till att prova på olika tekniker. Vi märker att de barnen som innan var försiktiga, nu vågar ta för sig mer.

- I en trygg miljö kan barnen lätt uttrycka sina intressen och önskemål som vi pedagoger spinner vidare.

Värdeord som ska genomsyra vår verksamhet:
Glädje:

- Vi strävar efter att ALLA på förskolan. Visar och känner vi glädje så smittar det av sig.  Fånga varje ögonblick och vara spontana. Man lär när man har roligt, alla ska må bra av att komma till Kompisen!

Delaktighet:

- Miljön på Blå fjäril ska vara lustfylld och lärorik. Det är lika viktigt att göra sin röst hörd som att lyssna på andra. Vi ska tillvara på varandras olikheter och tankar och tillsammans prova dom.

Utforskande:

- Vi ska erbjuda en utmanande kreativ miljö med material som uppmuntrar både självständigt utforskande som lusten att lära av varandra. Vi pedagoger ska finnas med som medforskare och låta barnen pröva sina teorier där vi både i små och stora projekt hittar nya vägar och ny kunskap tillsammans.

 Hur dessa blivit synliga i vår verksamhet/projekt.

Barnen känner trygghet i sitt utforskande därför är de alltid positiva till de förslag som kommer upp i barngruppen. De känner en glädje i att lära sig nya saker.

I våra rutiner har vi strävat efter att ge barnen tillfällen att komma till tals. Vi har en medveten tanke i uppläggen kring samlingen och i de grupper vi skapar. Vid matsituationer delar vi upp barnen mellan oss pedagoger, så att alla ska få möjlighet att göra sin röst hörd.

Vi ändrar lärmiljö relativt ofta. ibland kan det räcka att man flyttar material till ett annat rum. Barnen uppskattar förändringar i lärmiljön, när de känner sig trygga.

 

 

 

Hur fortsätter vi med projekten?

Vi vill fortsätta med att arbeta i smågrupper. I höstas delade vi in barnen med en strävan att få in ett lugn i gruppen. Nu vill vi vidarutveckla detta för att se vårt "genustänk" för att bli medvetna om vårt bemötandet i olika gruppkonstellationer som t.ex. försiktiga barn, pojkar och flickor.

Vi går vidare med vårt projekt där vi bl a introducerat mattesagor med problemlösning. Genom detta får vi med delaktighet, lärandet, utforskandet och finner glädje tillsammans när vi löser olika problem.

 

 

Uppföljning och utvärdering, vårens reflektionsvecka

Hur har vårt val av projekt fungerat?
- Under läsåret som har gått har vi både barn och vuxna upplevt att vi uppskattar miniprojekt. På det viset fångar man upp barnens specifika intresse för stunden. Vi upplever att delar ur läroplanen fångas upp i och med att man arbetar med dessa ”miniprojekt”. I mini projekten upplever vi att vi kan fånga ALLA barns intresse. På föreläsningar har vi fått till oss att ett projekt kan vara under en längre tid eller under en dag. Vi upplever det också lättare att reflektera kring miniprojekt. Gunilla Dahlberg beskriver detta på sin föreläsning i Falkenberg den 14/3-16 där hon ser en vinning i att dokumentera ”minisituationer”. Detta ger oss en trygghet i vårt sätt att tänka. Hon säger också att det är viktigt att vi har lyssnat på barnen, från kvalitet till meningsskapande.
- Vi upplever att vi pedagoger har varit lyhörda och lyssnat in barnen. Vi har varit strukturerade och nu ser vi resultatet. Barnen börjar bli självgående i många situationer och känner sig trygga i gruppen, genom att de känner sig trygga kan vi ha förtroliga samtal med varandra.


Vad har varit positivt?
- Vi upplever att barnen har berikat sitt språk, genom de sagor och rim och ramsor vi har presenterat.

Barnens intresse/lärande?
- Barnen är nyfikna och vill lära sig. De är delaktiga och kommer med förslag på saker de vill göra. Smågrupper har resulterat i att de försynta barnen vågar uttrycka sina tankar och åsikter, de visar en större koncentration och kan avsluta ett arbete. De hoppar inte mellan olika aktiviteter på samma sätt som tidigare. De hjälper varandra. De har blivit nyfikna på skriftspråket, en reflektion från oss pedagoger kan vara att vi har jobbat mycket med skriften genom rim och ramsor.

4. Vad behöver vi tänka på inför resterande tid?
- Vi vill fortsätta att lyssna in barnen. Det vi har märkt är att de är intresserade av att snickra. Detta kommer vi att anamma och funderar just nu på ”hur vi ska få in projektet i vår nyfikenhetsfråga.
- Vi pedagoger vill också prova andra vägar att reflektera med barnen, eftersom vi tycker det kan vara svårt att få fram något konkret.

5. På vilket sätt avrundar vi arbetet med nyfikenhetsfrågan?
- Tanken är att avsluta projektet med en utflykt där vi tar med oss barnens alster, och provar dessa exempelvis på skaterampen på vallarna.


Vad kan barnen?
- Det är stor skillnad på gruppen från tidig höst och fram till nu. De har ett större ordförråd. Och de kommer ihåg mycket som vi har pratat om. Kunna följa en instruktion. Vi kan se andra gruppkonstellationer, som vi tycker främjar barnens lek.
De har en dialog med varandra och hjälper varandra. En del barn har fått en större självkänsla och kan stå för sina åsikter.

Vad har de varit nyfikna på?
- Bokstäver och siffror. Olika tekniker. Musik, rim och ramsor. Rörelser och lärarledda lekar.


Vad har de velat lära sig mer om?
- Barnen frågar efter mer snickeri. De är intresserade av det mesta.

Vilka strategier använder barnen?
- De blir bättre och bättre på att samarbeta. De har lärt sig turtagande. De har ett rättvisepatos.

Vad gör och säger jag/vi?
- Vi försöker ha en ständig dialog med barnen. Använder de rätta begreppen. Vi skapar nolltolerans kring kränkningar mellan barnen. Vi förbereder barnen och ger dem valmöjligheter i den fria leken och den organiserade.


Kan jag/vi göra på något annat sätt?
- Vi ser det som viktigt att ha en struktur för barnen. Eftersom vi har haft en resurs på huset har vi inte behövt att flytta runt personmal och barn, detta skapar ett nödvändigt lugn och trygghet. Vissa barn behöver mycket struktur och vägledning och detta kräver personal som är insatt i barngruppen.

Vilka metoder för observation och dokumentation har vi använt?
- Under bl.a. matteprojektet spelade vi in barnens samtal, vi gjorde anteckningar och lät barnen rita ner sina tankar och reflektioner. Därefter har vi satt upp barnens dokumentationer på väggarna, så att vi kan få med barnens föräldrar och detta har bidragit att vi har fått med föräldrarnas reflektioner. Detta poängterar även Gunilla Dahlberg i sin föreläsning.
- Under miniprojektet ”Mello” gjorde vi tankekartor, fotograferade, använde IPaden och filmade barnen. Detta gav oss ett material som vi kunde visa för barnen efteråt. Barnens reflektioner har varit att de har uppskattat detta otroligt mycket, de har pratat om det hemma och genom uppvisningen som barnen hade har vi inspirerat de andra barnen på de andra avdelningarna. Filmerna har barnen velat se gång på gång. Föräldrarna kommer att få ta del av detta på Blå fjärils drop-in.


Har vi genom observation och dokumentationen drivit verksamheten framåt.
- Vi reflekterar regelbundet tillsammans när tillfälle ges om observationer i verksamheten för att kunna utmana barnens lärande. Exempelvis så uppfattar vi barnens intresse och tankar i de vardagliga samtalen vi har. Vi utmanar barnen i deras tankegångar och tillsammans tar vi reda på mer.
- Under året har vi låtit barnen rita mycket, bl.a. inleder vi varje morgon med en lugn stund där barnen får måla och rita tillsammans. Gunilla Dahlgren forskning visar att barns ritande lägger grunden för läsning och skrivande. Detta är ingången för läs- och skrivinlärning. I ritandet kan vi se de reflektioner som med barnen har gjort.

Barnens reflektioner – hur har vi tagit tillvara dessa?
- Vi pedagoger har skrivit ner mycket och tillsammans har vi kunnat ha en dialog tillsammans både barn och vuxna. Detta har varit ett underlag i pedagogernas reflektioner. Detta gör att vi kan ge nya utmaningar.

Vad i läroplanen har vi lagt mer eller mindre kraft på?
- Genom miniprojekten får vi med de olika delarna i läroplanen. Och den största vinningen är att vi får med de flesta av barnen.

Hur har vi arbetat med barns inflytande och delaktighet?
- Eftersom vi har dialoger med barnen fångar vi upp barnens intresse och vår strävan som pedagoger är att låta barnens intresse styra planeringen av vår verksamhet.

Avslutning av projekt

På förskolans dag och på en gemensam avslutningsfest, fick barnen möjlighet att praktisera sina färdigheter det fått under läsåret.

Pedagogernas reflektioner sammanfattades i materialet BRUK.

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: