Eklandaskolan matematik åk 3

Under tredje skolåret kommer du att få arbeta med följande arbetsområden inom talområdet 0-200: taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik, samband och förändringar samt problemlösning. Du kommer att träna på din förmåga att: - kunna alla talkombinationer inom talområdet 0-20 med tiotalsövergång - förstå positionssystemet - förstå hel, halv, en fjärdedel och en åttondel - använda huvudräkning med de fyra räknesätten inom talområdet 0-20 - kunna multiplikationstabellerna 0-10 - kunna använda miniräknare - kunna tillämpa rätt räknesätt och bedöma rimlighet i svar - kunna föra ett resonemang kring mönster - använda likhetstecknet på ett fungerande sätt - kunna avbilda och konstruera geometriska objekt - kunna använda vanliga ord för att beskriva föremåls läge i rum och bild - kunna göra enkla mätningar och jämförelser - kunna förstå och förklara slumpmässiga händelser - kunna avläsa och skapa tabeller och diagram - kunna räkna med proportionella samband - kunna förklara varför du valt en viss strategi vid problemlösning

Mål och riktlinjer

Lgr11    kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Eklandaskolan läsåret 15/16 Årskurs 3

De mål som är relevanta för åk 3 finns att se direkt under varje rubrik. Nedanför finns en koppling till läroplanen (Lgr 11) för åk 3 i sin helhet.

Arbetsområde Matematik

Syfte

• • Ma    formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma    använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Ma    välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Ma    föra och följa matematiska resonemang, och
  • Ma    använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning

• Ma  1-3    Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
• Ma  1-3    Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
• Ma  1-3    Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Ma  1-3    Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• Ma  1-3    De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• Ma  1-3    Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
• Ma  1-3    Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Algebra

• Ma  1-3    Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Ma  1-3    Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Geometri

• Ma  1-3    Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Ma  1-3    Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Ma  1-3    Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Ma  1-3    Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Ma  1-3    Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Sannolikhet och statistik

• Ma  1-3    Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Ma  1-3    Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

Samband och förändringar

• 
  
  
• Ma  1-3    Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Problemlösning

• Ma  1-3    Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Ma  1-3    Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kunskapskrav och bedömning

Taluppfattning och tals användning

• 
• Ma   3    Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Ma   3    Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tal inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Ma   3    Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Ma   3    Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Ma   3    Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Ma   3    Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

• 

Algebra

• Ma   3    Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
• 

• Ma   3    Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Geometri

• Ma   3    Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
• Ma   3    Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt samt hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
• Ma   3    Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• 

Sannolikhet och statistik

• Ma   3    Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Ma   3    Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Samband och förändringar

• Ma   3    Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Ma   3    Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• 
  
• Ma   3    Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Ma   3    Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.

• 

Problemlösning

• Ma   3    Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.

Arbetssätt

Utvärdering/reflektion

Vi kommer att utvärdera:
Genom avstämningspunkterna i matrisen utifrån Lgr11

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.