Den första tiden på höstterminen och under varje barns inskolning ägnar vi mycket tid åt att lära känna individen, för att kunna tillgodose barnens olika intressen och individuella behov av omsorg. Under inskolningen sätter vi upp ett foto på föräldrarna som hjälper barnen att hålla kvar den visuella bilden av sina föräldrar även när mamma och pappa har lämnat förskolan. Vi sätter även upp en bild på varje barn och pedagog vilket hjälper barnen med sin identitetsutveckling ex. "där är Julia och där är Emma". Barnen har sin egen hylla med namn och bild, sin egen plats vid matbordet.

Pedagogerna är tydliga ledare som genomför rutinerna i lugn och ro tillsammans med barnen. Rutinerna utförs på samma sätt varje dag. Rutinerna hjälper barnen att få en förståelse för tid och vad som ska ske härnäst ex. efter maten ska vi sova eller efter mellanmålet kommer pappa/mamma. I rutinerna finns det vardagliga lärandet som är grunden för ett livslångt lärande. Att ex. lära sig att klä av sig, ta ansvar för att hänga upp sina kläder och tvätta händerna är i början väldigt svårt för att till slut bli en automatiserad kunskap.
Vi ger enkla instruktioner (anpassat efter varje barns behov), befinner oss på barnens nivå så att vi kan ha ögonkontakt och kan stötta/hjälpa barnet när det behövs. Vi introducerar materialet för barnet genom att leka tillsammans och visa hur man gör. Vår arbetsmetod med fast/rörlig pedagog bidrar till en tydlig ansvarsfördelning mellan pedagogerna vilket skapar trygghet och lugn i barngruppen. De känner sig trygga i vetskapen att det hela tiden sitter en pedagog på samma plats och är tillgänlig för samtal, hjälp och kramar.

Vi skapar samhörighet genom roliga aktiviteter under hela dagen, både under leken och i rutinsituationerna. Lek som sker i samma miljö om och om igen, ger möjlighet till lärande i en trygg miljö. Därför befinner vi oss, i början av terminen, nästan alltid på lilla gården eller inne på avdelningen. Miljön och material utformas efter barnens intressen och syftet är att väcka barnens nyfikenhet. Materialet är väl synligt på bestämda platser så att barnen lätt kan använda det och ta ansvar för att lägga tillbaka det.

När barnen är inskolade och vi ser att de känner tillit och trygghet till pedagoger, miljö och de övriga barnen så börjar vi gå iväg på utflykter i Solbackas närmiljö. Våra vagnar som rymmer 4-5 barn ger oss möjlighet att gå iväg på lite längre utflykter. I vagnarna känner barnen trygghet från varandra eftersom de sitter flera tillsammans.

Vi strävar efter att, i december 2015, se att barnen är glada när de kommer till förskolan, kan rutinerna, visar intresse för kompisar och att de är sysselsatta med lek under hela dagen.

Januari - 16

Vi ser att barnen är glada när de kommer till förskolan. Samtliga barn kommer snabbt in i lek, både ute och inne. Vi upplever att barnen visar trygghet inför alla pedagoger på Ekorren och Myran.

Vi ser att barnen kan samtliga rutiner på Ekorren och kan berätta för oss pedagoger vad som kommer ske härnäst. Vi upplever även att barnen känner igen och vet vilka barn som tillhör Ekorren respektive Myran samt visar respekt, delar med sig och bjuder in varandra till lek.

Vi ser även att vi fortsättningsvis måste jobba på samma sätt med trygghet och samhörighet eftersom gruppen utökats med 7 nya barn.

Juni - 16 

• Vi upplever att vårt väl fungerande samarbete med föräldrarna och vår nära kontakt med de har lett till att barnen har blivit mycket trygga med oss ganska tidigt efter inskolningsperioden.
  
  
• Vi ser att barnen blir mer och mer självständiga vid t ex på/avklädning, matsituationen, toalettbesök/blöjbyte och handtvätt. Vi har gett alla barnen tillräckligt med tid och utmanat efter individens behov. Vi pedagoger har funnits nära till hands för att kunna stötta, vägleda och uppmuntra till att kunna själv.
• Eftersom vi har haft tydliga rutiner och varit väldigt noga med dem så ser vi att om vi släpper på dem lite mer så vet barnen ändå vet vad som gäller. Vi kan till exempel gå direkt från lek till matbordet, hoppa över samlingen innan lunch.
  
  
• När det uppstår konflikter så pratar vi med de barnen som är inblandade och frågar vad som har hänt. Vi ser också till att alla mår bra efter samtalet. Vi kan nu se att baren till en viss del försöker lösa problem genom att prata med varandra. Om de inte löser sig så ber de om hjälp. Vi ser det genom att barnen lånar ut saker till de andra eller hämtar en ny sak till sin kompis.  Vi ser även att de yngsta kan lösa konflikter via sitt kroppspråk och viss kommunikation genom att säga STOPP.