Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Språklig medvetenhet

Skapad 2015-09-27 11:52 i Montessorigårdens förskola Munkedal
Detta kvalitetsarbete handlar om att lyfta barns språkliga medvetenhet.
Förskola

Vi kommer att arbeta med utveckling av barns språkliga medvetenhet, genom att använda oss av olika typer av pedagogiskt material. Några exempel är rim och ramsor, klipp övning och montessorimaterial avsett för språkutveckling

Innehåll

Nuläge- barnens intressen och erfarenheter

Med tanke på den senaste tidens rapporter om svenska barns sämre språkliga kunskaper anser vi att det är av stor vikt att arbeta med språklig medvetenhet med barnen i förskolan. Av erfarenhet vet vi pedagoger att barn i förskolan är nyfikna på symboler och bokstäver och har en vilja att lära sig att t.e.x skriva sitt namn.

Hela arbetslaget anser att den språkliga medvetenheten är ett mycket viktigt och spännande område, där vi kan erbjuda ett brett utbud av lustfyllda och lärorika aktiviteter

Mål

Insatser: Barnens erfarenheter

Vi har valt att intervjua den grupp med barn som kommer börja förskoleklass nästa höst, HT16. De får tre områden där de får berätta och visa vad de känner till om;

1) här visar pedagogen ett A - 4 papper med alfabetet, endast versaler,för barnet.

* Vilka bokstäver känner du igen?

A) här visar pedagogen ett A - 4 papper med alfabetet, endast gemena, för barnet.

* Vilka bokstäver känner du igen?

B) här visar pedagogen A och B samtidigt.

* Vilka bokstäver känner du igen?

2) I denna uppgift ber pedagogen barnet att skriva sitt namn på ett tomt A - 4 papper.

* Kan du skriva ditt namn här?

3) Den tredje uppgiften handlar om rimord. Barnet får tre A -4 papper med bilder på ord som rimmar.

Barnet tittar på bilderna tillsammans med pedagogen, som försäkrar sig om att barnet vet vad varje bild föreställer.

" överst ser du en bil. Vilka av det här orden/ bilderna rimmar på bil

* Vet du vilka ord som rimmar?

 

 

Insatser - åtgärder för att nå målet

Vi genomför intervjuerna och sammanställer svaren och därefter planerar vi aktiviteter som alla i gruppen kan vara delaktiga i utifrån intresse.

Anki ansvarar för rim och ramsor.
Sara ansvarar för skriftspråk.
Gunnel ansvarar för bokstäverna/ alfabetet.
Arbetslaget ansvarar för att arbetet flyter på och utvecklas.


Aktiviteter för att nå våra mål:

* Ett "bokstavsbord" där det varje vecka presenteras en ny bokstav i form av en utställning. I taket över bordet hängs " veckans bokstav" upp, både gemena och versaler. Vokaler är röda och konsonanter blå. Tanken är även att det ska finnas något ätbart- som börjar på bokstaven, på bordet för att även få med sinnesupplevelser.

* En "skaparhörna" som erbjuder olika aktiviteter till varje bokstav, där det ges möjlighet till bland annat hantera en sax, färglägga, känna igen bokstaven och skriva.

* Varje barn får en skrivbok," ramsbok", i A-5 storlek. De dekorerar utsidan efter egen design. Det presenteras en ny ramsa varje vecka, som hör ihop med veckans bokstav och sen kan barnen klistra in ramsan i sin "ramsbok".

*Som stöd i barnens skrivinlärning finns det en "namnlåda" med namnkort till varje barn. Dessa kort använder barnen när de ska skriva sitt namn på målningar, böcker mm.

* Barnet erbjuds att skapa en namnskylt i trä och cernitlera.

* Vi bakar bokstavsbröd- barnen får äta sitt förnamns begynnelsebokstav till mellanmål.

* När vi är i skogen "bygger" vi bokstäver och namn av pinnar och kottar.

Hur målet ska utvärderas

 

Vi kommer göra samma intervju i slutet av arbetet, VT -16 för att sen göra en analys.

Teoretisk bakgrund

Vygotskij förklarar barns lärande och utveckling genom sitt begrepp" den närmsta utvecklingszonen". Han menade att varje barn som befinner sig i en lärandesituation har en zon som kan möjliggöra utveckling och lärande. Alltså det område som ligger mellan det barnet kan lära själv och det där barnet kan skapa kunskap med stöd av en vuxen eller kamrat

Vygotskij menade att det i " den närmsta utvecklingszonen" ligger funktioner som befinner sig i utveckling och att denna zon är föränderlig. Det som är " den närmsta utvecklingszonen" idag, kan vara något som barnet behärskar fullt ut veckan efter( Dysthe, 2003, s 81).

Montessori menade att alla barn har ett "absorberande sinne"- en förmåga att absorbera olika mönster i sin omgivning. Hon menade även att denna förmåga är särskilt stark de första sex åren i barnets liv. Vuxna tar till sig kunskap genom medvetandet, medan barn tar till sig kunskapen direkt. Montessori menade att barn lär sig omedvetet och stegvis blir medvetna.

Referenser: Dysthe, Olga, (2003) Dialog, samspel och lärande

Montessori, Maria, (1992), Barnasinnet

 

Dokumentation

Bokstavsbord, dokumentera i Unikum, barnens alster, bokstavshylla, ramsbok,

Samverkan med vårdnadshavare

Olika datum.
Delaktighet/inflytande/kommunikation med vårdnadshavare

Informerar om kvalitetsarbetet genom ett anslag i hallen, se bild! Anslaget lämnas även till varje familj, i A-4 format

Vi ber föräldrarna att skriva ner sin favorit ramsa och lämna i vår "ramslåda", som finns i en hylla i hallen. Ramsorna läses i samlingen och sen får barnen sätta in dem i sina ramsböcker.

Informerar via Unikum

På vårt föräldramöte i november berättar vi om våra tankar och avsikter med varför vi valt det här temat. Vi berättar hur vi arbetar med språket ur den här synvinkeln.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: