👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Religion HT 2017 9A

Skapad 2015-10-27 11:10 i Kvarnbyskolan Mölndals Stad
Grundskola 9 Religionskunskap
Vi kommer att arbeta med hur religioner och livsåskådningar påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.

Alla religioner predikar medmänsklighet, respekt och kärlek. Ändå har religioner varit en vanlig orsak till krig och konflikter genom historien. Hur kan man se på detta faktum.

Vi kommer att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.

Innehåll

Religion och samhälle

Religion och samhälle

 

RELIGION OCH SAMHÄLLE

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

Teokrati                                                   inkvisition

Tolkning                                                  Shia/Sunni

Matriarkat/patriarkat                              kalif

Schaman/nåjd                                       Upplysningen

Trans                                                       religionsfrihet

Statsreligion                                           utopi

Påve                                                        sekularisering

Reformation                                           fundamentalism

  1. SKA EN RELIGION VARA HOTAD ELLER MÄKTIG?

Religioner har genom historien haft olika roller i olika samhällen. Ett tydligt exempel på det är kristendomen som började som en liten förföljd sekt i Romarriket för att sedan bli statsreligion i samma rike. Var det en bra eller dålig utveckling?

Läs i läroboken sid. 16-20. Fyll i tabellen och diskutera därefter frågorna under tabellen.

 

KRISTNA BLIR FÖRFÖLJDA

KRISTENDOMEN BLIR STATSRELIGION

FÖRDELAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NACKDELAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  1. Vilken ruta var lättast att hitta argument till? Varför?
  2. Vilken ruta var svårast att hitta argument till? Varför?
  3. Hur tycker du att kristendomens ställning ser ut idag i världen, i Sverige, i Mölndal? Är den mest mäktig eller hotad?
  4. Hur svarar du på frågan i rubriken? Motivera ditt svar.

 

  1. LÄRARLEDD FYRA-HÖRNS-ÖVNING OM RELIGIONSFRIHET

 

  1. RELIGIONSFRIHET – LÖS PROBLEMEN!

Att religionsfrihet råder i ett land betyder att man har rätt att ha vilken tro man vill, men också att slippa tro på något överhuvudtaget. Ibland uppstår konflikter och praktiska problem kring detta. Läs i läroboken sid. 33-38

Nedan beskrivs ett antal situationer där religion och samhälle har olika syn på hur saker ska göras. Vilka lösningar föreslår du för varje situation så att alla inblandade blir så nöjda som möjligt?

  1. På en högstadieskola tar man emot muslimska elever för första gången. Eleverna vill inte göra så mycket väsen av sig, men de äter inte fläskkött och skulle jättegärna vilja kunna hålla de två bönetider som oftast infaller under skoltid. Hur löser man detta på bästa sätt, tycker du?
  2. Några ganska strikt troende kristna föräldrar vill inte att deras barn i högstadieåldern ska behöva delta i undervisningen om sex och samlevnad och evolutionen, eftersom de tycker att skolans budskap skiljer sig för mycket från det de själva anser är rätt och fel. Hur löser man detta på bästa sätt, tycker du?
  3. En sikhisk man med lång tågförarutbildning får arbete på ett tågföretag. Han tar med stolthet på sig företagets uniform, men vill behålla sin turban istället för att ta på sig skärmmössan som företaget kräver. Hur löser man detta på bästa sätt, tycker du?
  4. Judiska pojkar omskärs när de är åtta dagar gamla. En grupp barnläkare tycker att det är fel eftersom pojkarna inte kan bestämma själva om de vill omskäras eller inte. De judiska föräldrarna menar att det är en central mångtusenårig tradition inom judendomen. Hur löser man detta på bästa sätt, tycker du?

 

  1. FALLSTUDIE STOCKHOLMS MOSKÉ

Det religiösa och det sekulära samhället samexisterar sida vid sida i Sverige, oftast utan några större problem eller konflikter. Men ibland uppkommer situationer där olika intressen har motsatta åsikter i frågor som rör detta. Så var det t.ex. när moskén på Södermalm i centrala Stockholm skulle byggas på 1990-talet. I denna övning får du fundera över några argument som framfördes under planprocessen innan moskén till slut byggdes.

Bilden på sid. 7 i läroboken visar tornet på Katarina kyrka och Stockholmsmoskéns minaret, båda på Södermalm i centrala Stockholm. Innan moskén byggdes i en gammal elverksbyggnad vid en park fick allmänheten komma med synpunkter på bygget. Några av dessa synpunkter ser du här. (Personerna är anonymiserade).

”Jag anser förslaget olämpligt på grund av att Södermalm är Stockholms tätast befolkade stadsdel och är därför den minst lämpliga för ett moskébygge.Det är praktiskt ogenomförbart att ta emot så många fotgängare och bilister i de redan trånga kvarteren. Under Ramadan skulle situationen bli outhärdlig. Med en sådan koncentration av främmande kultur så centralt är det tyvärr risk för sabotage.Om byggnaden skulle komma till stånd skulle säkerligen många flytta härifrån och deras bostäder skulle övertagas av muslimer som skulle dominera området. Därmed skulle hela den gamla söderstämningen försvinna. Jag tycker att moskén ska placeras något utanför centrala Stockholm.”

Dagny A, Kapellgränd

”Jag tycker att förslaget att förlägga en moské till den gamla elverksbyggnaden är mycket bra. För en gångs skull tas en minoritetsgrupp på det allvar den förtjänar genom att ges lokaler i ett centralt och attraktivt läge.

Jag anser att byggnaden och människorna som kommer med den blir ett tillskott i området. Det är viktigt för en grupp utsatt för så mycket fördomar som muslimer får möjlighet att komma nära inpå andra samhällsgrupper, endast då kan fördomar övervinnas. Alla invändningar av typen trafikproblem och främmande arkitektur är naturligtvis svepskäl. Det centrala läget underlättar resande med kollektivtrafik.”

Lars M, Tjärhovsgatan

”Förslaget att bygga en moské vid parken medför tyvärr att många vanliga hederliga människor tvingas utsätta sig för risken att bli påsatt epitetet ”rasist”. Om man är emot ett förslag som detta räcker inte den fåkunniges fantasi inte längre än till detta skällsord, hur långt ifrån rasistiskt tänkande motivet till motståndet mot moskébygget än må vara (…)

Det borde framstå som naturligt för varje tänkande politiker att lyssna på de människor som bor i området. De flesta här är emot eller tveksamma till en moské. Många vågar säga det rent ut, andra tvekar av ovan angivna skäl. Om området beboddes av människor som skulle besöka moskén vore saken en helt annan. Nu blir det däremot fråga om en mängd tillresande, en del med tunnelbana och andra allmänna kommunikationer, men också väldigt många med bil. Vardagsmiljön här tål inte denna belastning. Det skulle i ett slag innebära en avsevärd förändring av livssituationen för många människor, av vilka en stor del vuxit upp och kanske bott i området i decennier.

Det finns säkert områden i Stockholmstrakten som är avsevärt mindre känsliga och som kan accepteras av dem som vill ha en moské för utövandet av sin religion. Bespara Söder denna överbelastning.”

Gunnar M, Östgötagatan

”Vårt bostadsområde orkar inte svälja ytterligare trafik utifrån. I första hand måste vi boende ha rätt och möjlighet att parkera våra bilar. Det kan ta oss boende 45 minuter att hitta en parkeringsplats. En enda extra tillrest bil gör den luft vi tvingas andas outhärdlig.

Vi många hundägare i området får vårt vardagsliv spolierat då vi är beroende av närheten till hundrastgården. Vi är rotade här och vill kunna fortsätta leva i den miljö vi valt.(…)

Då många ev. moskébesökare är politiska flyktingar jagade av terrorister utsända från vedergällande statsbildningar, torde både moskébesökarna och vi kringboende befinna oss i farozonen vid eventuella attentat.(…)

Moskéer är i allmänhet mycket vackra byggnader, så också moskén i detta aktuella förslag. Men det är helt fel plats. Vi måste bevara vår gamla unika byggnadsstil utan konkurrens av någonting som inte alls hör hemma i vår stadsbild. Det skulle se helt fel ut. Att Sveriges Muslimska råd vill ha en moské på ”väl synlig plats” är förståeligt, men det är ett krav man inte behöver tillmötesgå.”

Anna B, Östgötagatan.

”Vi är en av de bostadsrättsföreningar som ligger närmast den planerade moskén. Vi har idag haft husmöte och vill lämna följande yttrande:

Föreningen har ingenting att invända mot att det gamla elverket byggs om till moské. Vi ser det istället som en fördel att det vackra huset blir öppet för allmänheten och att vår stadsdel blir en mångkulturell miljö. Vi har ju redan Katarina kyrka och en finsk pingstkyrka alldeles i närheten.

Vi hoppas att planerna på ett islamskt kulturcentrum också innebär en öppenhet mot oss som inte är muslimer. Vi ser fram smot utställningar, föredrag, debatter och annan offentlig verksamhet som kan lära oss mer om Islam och orientalisk kultur och på så sätt hjälpa till att öka förståelsen mellan människor i världen.

Vi utgår från att trafik- och parkeringsfrågorna noga tänks igenom så att verksmheten inte medför kraftiga störningar för oss som bor här.

Däremot tror vi inte att sådana störningar och stökigheter vid själva ombyggnadsarbetet kommer att förvärras av att huset blir moské jämfört med andra alternativa användningar som offentlig lokal, t.ex. diskotek, ungdomsgård, kulturhus eller teater. Det skulle kunna bli lika störande eller värre.”

Vänliga hälsningar, Bostadsrättsföreningen X genom Ingemar A, ordförande.

FRÅGOR:

  1. Sammanfatta i punktform argumenten som framförs emot ett moskébygge.
  2. Sammanfatta i punktform argumenten som framförs för ett moskébygge.
  3. Vilka argument tycker du känns trovärdigast? Varför?
  4. Vilka argument känns minst trovärdiga? Varför?
  5. Om det skulle varit medlemmar från en annan religion som ansökt om bygglov, tror du att argumenten från de kringboende skulle varit annorlunda då? Varför/varför inte?
  6. Dessa åsikter skrevs under 1990-talet. Tror du att åsikterna om ett moskébygge idag skulle vara annorlunda? Förklara.
  7. Övriga tankar?
  8. Moskén på Södermalm stod färdig år 2000. Hur har det gått med de farhågor och förhoppningar som framkommer i texterna ovan? Undersök!

 

 

Konflikter och samförstånd

KONFLIKTER OCH SAMFÖRSTÅND

Alla religioner predikar medmänsklighet, respekt och kärlek. Ändå har religioner varit en vanlig orsak till krig och konflikter genom historien. Hur ska man se på detta faktum? Ytterst handlar det om hur människans val påverkas av tolkningen av religionens urkunder.

  1. VAD SÄGER RELIGIONERNA OM KRIG?

Genom historien har mängder av krig startats i religionens namn. Kan man därför kalla världsreligionerna för krigiska? Som så ofta beror det på hur man tolkar religionernas heliga texter.

  1. Läs om de olika världsreligionernas syn på krig i läroboken sid. 101-108. Leta efter argument för och emot att gå i krig i religionens namn för alla de stora världsreligionerna.
  2. Var det lättast att hitta argument för eller emot att gå i krig? Var det skillnad mellan de olika religionerna? Hur, i så fall?
  3. Vilken religion förknippar du mest med fred? Vilken förknippar du mest med krig? Varför är det så, tror du? Varifrån har du fått den bilden?
  4. Vad tror du: Kan religioner användas som ett ”svepskäl” för att motivera ett krig fast kriget egentligen har andra orsaker? Förklara

 

  1. KRIGAREN MÖTER PACIFISTEN

Välj en religion. Tänk dig att två personer från den religionen, en krigsförespråkare och en pacifist, skulle börja prata med varandra om olika tankar. Vad tror du att de skulle säga till varandra?

Hur kommer det sig att man kan tillhöra samma religion och ändå ha olika syn på krig, tror du? Förklara!

 

  1. KONFLIKTER

Ni arbetar i grupp med att ta fram fakta om er konflikt eller grupp ( Orsaker, händelser, följder, lösningar, osv.) Hur rättfärdigar men kriget/konflikten med hjälp av religionen? Finns det stöd i de heliga skrifterna?  Detta ska ni sedan presentera för klassen med hjälp av presentationsprogram. Vi lottar ut vad olika grupper ska arbeta med.

Nordirland                                        IS

Jugoslavien                                     Boko Haram

Palestina/Israel

Al Qaida

Grupper:

1. Hanna, Sofia, Patrik, Lisa L, Viktor (Boko Haram)

2. Therese, Lova, Alexander, Marcus (Jugoslavien)

3. Sebastian U, Simon, Pontus, Michael (IS)

4. Dante, Alma, Samuel, Anna, Jesper (Palestina&Israel)

5. Tove, Amanda, Joakim, Lisa H, Adam (Al Quaida)

6. Selma, Ella, Cathy, Axel, Sebastian S (Nordirland)

 

  1. FREDSINSPIRATION I RELIGIONENS NAMN

Läs sid. 132-138 i läroboken. Berätta om några personer och grupper som inspirerats av sin religion för att arbeta för fred.

Etik

ETIK – VIKTIGA VÄGVAL

Vi ska studera några etiska situationer och människors val av handlande. Vidare undersöker vi olika etiska teorier och tar upp praktiska exempel.

Viktiga ord och begrepp

  • Valsituation
  • Moral
  • Etik
  • Livsåskådning
  • Värdering
  • Värdegrund
  • Pliktetik
  • Konsekvensetik
  • Utilitarist
  • Dygdeetik
  • Människovärde
  • Rättvisa
  • Globalisering

Varför valde de som de gjorde?

En del av att vara människa är att hela tiden behöva välja mellan olika alternativ. Ofta är detta inget större problem, men ibland tvingas vi alla göra val som är svåra. Under krig tvingas många människor till val som bokstavligen handlar om liv och död.

Titta på och läs om bilderna sidan 72. Båda bilderna visar avrättningssituationer under andra världskriget där tyska soldater agerar bödlar. Soldaten på bilden till vänster genomför avrättningen, men soldaten på bilden till höger vägrar.

  1. Hur tror du att de tänkte, och vilka konsekvenser fick deras handlande för bildernas offer, för dem själva och deras anhöriga?
  2. Vem eller vilka har på olika sätt ansvar för att de båda soldaterna hamnade i dessa valsituationer, som du ser det?
  3. Går det att lära sig något idag av de båda soldaternas handlingar och val? Vad, i så fall?
  4. Känner du till andra som handlat liknande som Joseph Schultz? Vilka?

Etik och moral – det nödvändiga valet

Läs sid 76-80

  1. Förklara begreppen etik och moral.
  2. Vilken roll spelar etiken i en livsåskådning?
  3. Hur utvecklar en människa sin moral?
  4. Förklara begreppet ”den gyllene regeln”.
  5. Ge exempel på etiska regler som de flesta människor är överens om.
  6. Ge exempel på en värdekonflikt och hur man kan tänka när man väljer handlingsväg!

Pliktetik, konsekvensetik, dygdetik.

Läs sid. 80-83

Skriv en egen förklaring till varje etisk teori.

Arbetsblad: Fallbeskrivningar

Gruppuppgifter

Samla fakta om ert ämne. Diskutera problemet ur de tre etiska teoriernas synvinklar. Led klassen i en diskussion. Ni börjar med en inledning där ni presenterar vad ni arbetat med.

Abort

Dödshjälp

Organhandel/organtransplantation

Dödsstraff

Rättigheter för allt levande

Global rättvisa

 

Ni kan använda nedanstående frågor som hjälp vid arbetet.

ETISKA PROBLEM

 

  1. Vad är det etiska problemet?
  2. För vem/vilka är det ett etiskt problem?
  3. Analysera följderna av olika sätt att handla. Samla argument för och emot.
  4. Ger religionerna någon vägledning?
  5. Ger förnuftet eller lagen någon vägledning?
  6. Vilken etisk regel tycker ni är viktig i detta fall?
  7. Ta ställning! Hur skulle ni göra?

 

 

Grupper:

  1. Simon, Jesper, Amanda, Selma, Axel
  2. Pontus, Michael, Anna, Tove, Lisa L
  3. Marcus, Patrik, Lisa H, Hanna
  4. Samuel, Sebastian U, Alexander, Therese
  5. Sebastian S, Adam, Alma, Ella, Lova
  6. Dante, Joakim, Cathy, Sofia, Viktor

Arbetsmaterial

Lärobok: Religion 9 Prio

Olika källor på internet.

Filmer

Matriser

Re
Religion HT 2015 9A

Rubrik 1

E
C
A
Du har baskunskaper om olika världsreligioner. Du beskriver viktiga tankar, uttryck och handlingar.
Du har goda kunskaper om olika världsreligioner. Du förklarar på ett utvecklat sätt hur viktiga tankar, uttryck och handlingar hänger ihop med varandra.
Du har mycket goda kunskaper om olika världsreligioner. Du förklara på ett välutvecklat sätt hur viktiga tankar, uttryck och handlingar hänger ihop med varandra.
Du kan diskutera på ett enkelt sätt om likheter och skillnader mellan olika sätt att tro.
Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om likheter och skillnader mellan olika sätt att tro.
Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om likheter och skillnader mellan olika sätt att tro.
Du kan diskutera på ett enkelt sätt hur religioner och samhällen påverkar varandra.
Du kan diskutera på ett utvecklat sätt hur religioner och samhällen påverkar varandra.
Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt hur religioner och samhällen påverkar varandra.
Du kan diskutera på ett enkelt sätt om vad som är rätt eller fel. Du använder etiska begrepp och modeller på ett ganska bra sätt.
Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om vad som är rätt eller fel. Du använder etiska begrepp och modeller på ett bra sätt.
Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om vad som är rätt eller fel. Du använder etiska begrepp och modeller på ett mycket bra sätt.
Du kan använda olika källor på ett ganska bra sätt för att söka information om olika sätt att tro. Du diskuterar på ett enkelt sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga.
Du kan använda olika källor på ett bra sätt för att söka information om olika sätt att tro. Du diskuterar på ett utvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga.
Du kan använda olika källor på ett mycket bra sätt för att söka information om olika sätt att tro. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga.