Matematik Tal i bråkform år 4

Vi går från det konkreta arbetssättet då vi arbetar praktiskt till det representativa där eleven ritar och skriver till sina bilder. I det abstrakta arbetssättet använder eleven sina kunskaper i bråk genom att skriva matematiska begrepp med siffror. Den återberättande fasen då eleverna samtalar, diskuterar, redogör och förklarar muntligt hur de löst uppgiften genomsyras i alla faserna.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Du ska utveckla din förståelse för begrepp inom tal i bråkform utifrån din förförståelse.

Du ska utveckla din förståelse för täljarens och nämnarens innebörd.

Du ska utveckla din förmåga att se samband och resonera kring tal i bråkform i din vardag.

Du ska utveckla din förståelse att inom tal i bråkform måste alla delar vara lika stora.

Du ska utveckla din förmåga att se sambandet mellan bråks storlek, dess position på tallinjen och även kunna sätta ut talet i bråkform på tallinjen

Du ska utveckla din förmåga att addera och subtrahera tal i bråkform

Du ska utveckla din förmåga att se samband mellan likvärdiga bråk, ex. 2/4=2/8 och att förlänga och förkorta bråk.

Du ska utveckla din förmåga i att kunna kommunicera muntligt och skriftligt inom tal i bråkform

 

Bedömning - vad och hur

Bedömning - vad

Du ska ha kunskap om

• Begrepp inom tal i bråkform
• Addition och subtraktion med tal i bråkform
• Tal i bråkform i din vardag
• Att alla delar måste vara lika stora i tal i bråkform
• Ett bråks storlek och dess position på tallinjen och kunna placera ut bråket på tallinjen
• Sambandet mellan likvärdiga bråk, ex. 1/4=2/8 och att förlänga och förkorta bråk.

Bedömning - hur

Du visar hur du:

• tar ansvar för aktiviteten
• deltar i att återberätta, diskutera och samtala om tal i bråkform
• löser uppgifter inom tal i bråkform

 

 

Undervisning och arbetsformer

1. Vi skriver tankekartor och tittar på våran förförståelse av bråk
2. Vi ser filmen "Födelsedagskalaset" där vi ser tal i bråkform i vardagen och diskuterar efteråt om det vi sett
3. I grupper får eleverna tredubbla ett trolldegsrecept och därefter blanda ihop ingredienserna och dela degen i lika många delar som det är elever i gruppen. Därefter gör alla sin deg till en rund pizzabotten och vi delar in degen i olika delar.
4. Läraren visar på tavlan och förklarar tal i bråkform med täljare, bråkstreck och nämnare.
5. Vi går igenom nämnarens betydelse genom att alla får en pizza på stencil och därefter klippa ut och namnge delarna.
6. Vi går igenom nämnarens betydelse genom att alla enskilt får namnge och storleksordna olika figurer
7. Eleverna får arbeta enskilt och befästa att varje del måste vara lika stor och att olika figurer delas på olika sätt
8. Vi fyller på vår tankekarta med ny färg med nya tankar om tal i bråkform, här ser eleven sin egen utveckling
9. Eleverna får sätta upp bråktal på en tallinje så att eleverna tydligt ser bråkets position och värde/storlek
10. Vi filmen "Fotbollsmatchen" där vi ser tal i bråkform i vardagen och att se tal i bråkform som en del av antal
11. Vi arbetar med konkreta föremål som counters, russin eller popcorn där eleverna i grupp och genom uppgifterna arbetar med tal i bråkform som en del av antal
12. Eleverna får i en uppritad fruktskål dela in frukterna som en del av antal då eleverna beskriver hur de delat in frukterna i sin fruktskål
13. Genom att konkret använda dominobrickor och se dem som bråktal och därefter rita upp figurer som överenstämmer med dominobrickorna
14. eleverna får titta på tre rektanglar och se hur olika de är uppdelade och ifyllda på olika sätt och se nämnarens och täljarens innebörd
15. Vi adderar och subtraherar tal i bråkform
16. Vi arbetar med utbytbara bråk
17. Vi arbetar med förlängning och förkortning av bråk
18. Vi fyller på vår tankekarta med en tredje färg med nya tankar om tal i bråkform, här ser eleven sin egen utveckling
19. Alla elever gör ett ett enskilt test för att se sin kunskapsutveckling inom tal i bråkform
20. Vi arbetar vidare med lite kluringar inom tal i bråkform
21. Eleverna får enskilt på Ipad i programmet Explain everything förklara sina tankar, samband och uträkningar inom tal i bråkform

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett välfungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
• I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.