Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Ke åk 8 "Kolets kemi" vt 16
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/2462445142_1447841030599_scaled.png
Skapad 2015-11-18 10:33
i Gunnesboskolan Lunds för- och grundskolor
unikum.net
Grundskola
8
Kemi
Kol är ett speciellt grundämne på vår jord. Det är grunden i all organisk kemi, vilket i sin tur är grundstommen för all levande materia. Kol finns som grundämne i idag tre kända former: Diamant, det hårdaste naturliga ämnet i världen Grafit, som är mjukt, och fullerener det senast upptäckta.
Forskare har nu lyckats manipulera kolbindningar och utvecklat ett nytt materialkallat grafen. Grafenet har extrema egenskaper. Det är t.ex. 200 gånger starkare än järn och mycket lättare.
Innehåll
Syfte
Syftet med avsnittet ”Kolets kemi” är att du ska lära dig mer om grundämnet kol och varför det är en så otroligt viktig byggsten i allt levande på vår jord. I alla växter och djur finns många olika kolföreningar med olika egenskaper, och även ur själva jordskorpan kan vi utvinna stora mängder kolföreningar. De kunskaper du skaffar dig i detta avsnitt kommer även ligga som grund inför kommande undervisningsområden, både inom kemins och inom biologins värld.
Syftet är också, liksom inom alla de naturvetenskapliga ämnena, att du ska lära dig att arbeta systematiskt med vetenskapliga undersökningsmetoder samt att du ska kunna ta ställning i frågor som rör energi och miljö.
Kopplingar till läroplan
- Syfte använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
- Syfte genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
- Syfte använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Innehåll. Hur?
Under detta område arbetar vi med faktatexter, laborationer samt argument. Ni kommer även att göra en film med fokus på växthuseffekten.
Faktatexten hämtar vi främst från bokens kapitel 9, "Kol och kolföreningar". Vi arbetar även en del i kap 8 och då handlar det om kolets kretslopp och växthuseffekten.
Bedömning
Bedömning sker löpande under lektionerna vid t ex diskussioner och genomgångar.
Vi kommer även att ha prov som bedöms.
Det laborativa arbetet bedöms vid själva laborationstillfället och ni ska lämna in någon laborationsrapport för bedömning.
I slutet av området kommer vi också att ha ett "laborationsprov". Vi tittar även på er film och då på hur ni resonerar och argumenterar kring växthuseffekten.
Matriser
Kolets kemi åk 8
|
|
||||
| Insatts krävs | E | C | A | |
|---|---|---|---|---|
|
|
|
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
|
|
|
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
|
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
|
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
|
|
|
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
|
|
|
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
|
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
|
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
|
|
|
|
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
|
Eleven kan jämföra resultaten med frå- geställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.
|
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
|
|
|
|
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
|
|
|
|
Eleven gör enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Eleven gör utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Eleven gör välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
|
|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
|
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
|
|
|
|
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
|
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.
|
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
|
|
|
|
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
