Samhällsekonomi

Under arbetsområdet kommer vi att lära oss mer om ekonomi med fokus på samhällsekonomi. Vad betyder ekonomi, hur fungerar samhällsekonomi och har det någon betydelse för dig? Hur och på vilket sätt påverkar den globala ekonomin oss och kan det finnas något negativt när det blir globalt?

DETTA KOMMER ATT TRÄNAS OCH BEDÖMAS

• Dina kunskaper om vad samhällsekonomin innebär och hur den fungerar.
• Din förmåga att använda dina kunskaper för att visa hur olika samhällsstrukturer är uppbyggda och visa samband dem emellan. Det kan t ex handla om hur samhällsekonomin påverkas av politiska beslut, internationella relationer.
• Din förmåga att använda dina kunskaper för att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av den samhällsekonomiska utvecklingen. T ex genom att förklara hur hushåll, företag, banker, offentlig sektor och internationella relationer påverkar varandra i det ekonomiska kretsloppet.
• Din förmåga att använda begrepp som hör till området i samhällskunskap. Detta gör du genom att sätta dem i ett korrekt sammanhang samt att visa att du förstår dess innebörd.
• Din förmåga att analysera samhällsfrågor (med ekonomin som utgångspunkt).
• Din förmåga att uttrycka motiverade egna ståndpunkter rörande samhällsfrågor (t ex kring hur du utifrån dina kunskaper anser att samhällsekonomin bör fungera och vara uppbyggd)

Arbetssätt 

- Vi kommer jobba med genomgångar, Studi, filmklipp och diskussionsövningar för att aktivera förkunskaper som vi
kan bygga vidare på.
- Genomgångar av centrala tankegångar, ämnestypiska
begrepp samt andra användbara ord och begrepp.
- Vi använder modeller som hjälper oss att samla och
förtydliga information.

- Diskussioner i smågrupper och helklass kring
olika innehåll kopplat till förmågor vi övar på för att lösa uppgifter.

- Målet är att du självständigt ska kunna besvara frågor skriftligt och muntligt där du kan visar dina faktakunskaper samt att du kan analysera och se samband samt resonera med underbyggda argument. 

Centralt innehåll

·       - Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

·       - Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

·      -  Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och löneskillnader.

Viktiga begrepp

1.     Ekonomi: hushålla med begränsade resurser.

2.     Utbud: Hur mycket varor/tjänster som finns att köpa. 

3.     Efterfråga: Hur mycket varor/tjänster som folk vill köpa

4.     Jämviktspris: Det pris där utbud och efterfrågan är lika stora.

5.     Pris: Vad något kostar.

6.     Planekonomi: När staten styr hela ekonomin. Staten äger alla företag och bestämmer själva priset. Vad som ska produceras bestäms genom planer för hur mycket man anser sig behöva de kommande åren.

7. Marknadsekonomi: Allt är privatägt. Staten har ingen inverkan på vad som ska produceras. Priset bestäms av utbud och efterfrågan.

8.     Blandekonomi: En blandning av marknads- och planekonomi. Sverige är en blandekonomi.

9.     Det ekonomiska kretsloppet: Samhället har ett ekonomiskt kretslopp där det finns fem aktörer.  De är hushållen, företagen, utlandet, offentlig sektor och banker. Alla delar i ekonomin är beroende av varandra.

10.  Fri konkurrens: När vem som helst får starta företag och tävla om kunderna.

11.  Monopol: När det bara finns en säljare av en viss vara på marknaden. T ex Systembolaget.

12.  Aktie: En del i ett företag.

13.  Högkonjunktur: När ekonomin i landet går bra. Företagen går bra, arbetslösheten är låg och statens finanser är goda.

14.  Lågkonjunktur: När ekonomin i landet går dåligt. Företagen går dåligt och arbetslösheten är hög.

15.  Inflation: Priserna stiger och pengarnas värde minskar.

16. Skatt: Kommunalskatt = Skatt som dras på lönen och används till kommun och landsting. Ungefär 30%.  Statlig skatt = Skatt som går till staten. De flesta indirekta skatter är statliga skatter. Om du tjänar mycket pengar går även en del av skatten på lönen till staten.
17. Ränta: Avgift du betalar för att få ta ett lån.
18. Amorterar: Avbetalning på ett lån.

19.  BNP: Bruttonationalprodukt. Innebär det sammanlagda värdet av alla varar och tjänster som producerats i ett land under ett år.

20.  BNP/capita Bruttonationalprodukt. Innebär det sammanlagda värdet av alla varar och tjänster som producerats i ett land under ett år delat med antalet invånare.

21.  Human development index (HDI): Ett index för mänsklig utveckling som mäter olika länders genomsnittliga resultat inom tre grundläggande områden: 1. Förväntad livslängd, 2. Utbildning och 3. Inkomst (BNP per invånare).

22.  Statsbudget: Statens inkomster och utgifter.

23.  Budgetproposition: Ett förslag från regeringen till riksdagen om statens budget.

24.  Statsskuld: Statsskulden är de samlade underskotten i statens budget. (Riksgälden lånar pengar åt staten när det är underskott i statens budget och amorterar på statsskulden när det är överskott.)

25.  Konkurs: En person eller ett bolag som inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det under en längre tid, kan försättas i konkurs. En konkurs innebär att i princip alla tillgångar tas om hand och används för att betala av skulder.

26.  Moms: Moms eller mervärdesskatt som det också heter är den skatt på varor och tjänster som ska betalas till staten. Momsen är ofta inbakad i priset (momsen kan variera mellan 25%, 12% eller 6% beroende på vilken vara eller tjänst du köper).

27.  Import: När vi köper varor från andra länder.

28. Export: När vi säljer varor till andra länder.
29. Handelsbalans: Hur förhållandet mellan export och import är. Är export större än importen har landet en positiv handelsbalans. Är förhållandena motsatta har landet en negativ handelsbalans.
30. Tull: En skatt du betalar för att importera en vara till landet.
31. Protektionism: När ett land sätter upp tullar på olika varor för att skydda den inhemska produktionen.
32. Tullunion: EU är ett exempel på en sådan. Mellan länderna i EU finns inga tullar utan det råder frihandel. Däremot har man tullar mot länderna utanför EU.