<h2>Kursplan i &auml;mnet</h2>
Syftet med arbetsomr&aring;det &auml;r att eleverna ska utveckla kunskaper om geografiska f&ouml;rh&aring;llanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Undervisningen ska ge eleverna m&ouml;jlighet att utveckla om vilka m&auml;nskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som p&aring;verkar jordytans former och m&ouml;nster. Undervisningen ska &auml;ven medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan p&aring;verka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmilj&ouml; f&ouml;r alla.
<h2>Arbetss&auml;tt och undervisning</h2>
L&auml;rarledda genomg&aring;ngar av det centrala inneh&aring;llet.
Filmer p&aring; temat.
Undervisningen &auml;r grundad i att eleverna ska f&aring; ett milj&ouml;perspektiv d&auml;r de f&aring;r m&ouml;jligheter att ta ansvar f&ouml;r den milj&ouml; de sj&auml;lva direkt kan p&aring;verka och att skaffa sig ett peronligt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt till &ouml;vergripande och globala milj&ouml;fr&aring;gor. Undervisningen ska &auml;ven belysa hur samh&auml;llets funktioner och v&aring;rt s&auml;tt att leva kan anpassas f&ouml;r att skapa h&aring;llbar utveckling.
Eleverna f&aring;r &auml;ven tr&auml;na sina kunskaper om f&ouml;ruts&auml;ttningarna f&ouml;r en god milj&ouml; och en h&aring;llbar utveckling.
<h2>Undervisning</h2>
JORDENS VATTEN
Instuderingsfr&aring;gor
<ol>
<li>Hur mycket vatten beh&ouml;ver en m&auml;nniska dricka per dag f&ouml;r att m&aring; bra?</li>
<li>Hur stor del av jordens vatten &auml;r salt havsvatten?</li>
<li>Hur stor del av jordens vatten &auml;r drickbart s&ouml;tvatten?</li>
<li>Hur m&aring;nga m&auml;nniskor saknar tillg&aring;ng till rent dricksvatten?</li>
<li>Hur m&aring;nga liter vatten g&ouml;r en svensk av med per dag i genomsnitt?</li>
<li>Hur salt &auml;r havsvatten i genomsnitt?</li>
<li>Vad &auml;r br&auml;ckt vatten?</li>
<li>Varf&ouml;r &auml;r grundvatten b&auml;ttre &auml;n ytvatten som dricksvatten?</li>
<li>Varf&ouml;r &auml;r det bra att ta dricksvatten ur en rullstens&aring;s?</li>
<li>Varifr&aring;n f&aring;r G&ouml;teborg sitt dricksvatten?</li>
<li>Vilka funktioner har ett vattentorn?</li>
<li>Hur behandlades avloppsvatten i Sverige fram till 1960-talet?</li>
<li>Vad &auml;r Milj&ouml;balken?</li>
<li>Vad h&auml;nder med toapapper och plastp&aring;sar i ett avloppsverk?</li>
<li>Vad kan man g&ouml;ra med slammet fr&aring;n ett avloppsverk?</li>
<li>Vilka &auml;r de stora v&auml;rldshaven?</li>
<li>Hur stor del av norra halvklotet t&auml;cks av vatten?</li>
<li>Hur stor del av s&ouml;dra halvklotet t&auml;cks av vatten?</li>
<li>Skriv fakta om de stora v&auml;rldshaven!</li>
<li>Vad &auml;r typiskt f&ouml;r ett bihav? Ge exempel p&aring; bihav!</li>
<li>Vad &auml;r ett randhav? Ge exempel p&aring; randhav!</li>
<li>Vad kallas den del av havsbotten som ligger n&auml;rmast land? Varf&ouml;r &auml;r det ett viktigt omr&aring;de f&ouml;r ett land?</li>
<li>Beskriv en kontinentalbrant!</li>
<li>Hur djupa &auml;r v&auml;rldshaven i genomsnitt?</li>
<li>Hur djup &auml;r v&auml;rldshavens djupaste punkt?</li>
<li>Hur p&aring;verkar jordens rotation havsstr&ouml;mmarna?</li>
<li>Ge exempel p&aring; en varm havsstr&ouml;m!</li>
<li>Ge exempel p&aring; en kall havsstr&ouml;m!</li>
<li>Vad h&auml;nder med en v&aring;g n&auml;r den n&aring;r grunt vatten?</li>
<li>Vad beror tidvatten p&aring;?</li>
<li>Vad kalls l&aring;gvatten respektive h&ouml;gvatten?</li>
<li>Vad heter jordens st&ouml;rsta insj&ouml;?</li>
<li>Varf&ouml;r finns det f&auml;rre v&auml;xt- och djurarter i &Ouml;stersj&ouml;n &auml;n i havet utanf&ouml;r Bohusl&auml;n?</li>
<li>Varf&ouml;r blir det ofta algblomning i &Ouml;stersj&ouml;n?</li>
</ol>
Kartkunskap:
Placera ut f&ouml;ljande p&aring; en karta:
Stilla havet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Berings sund&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Atlanten
Indiska oceanen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Antarktiska oceanen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Arktiska oceanen
&Ouml;stersj&ouml;n&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Medelhavet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; R&ouml;da havet
Karibiska havet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Kaspiska havet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Aralsj&ouml;n
Titicacasj&ouml;n&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; D&ouml;da havet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Stora sj&ouml;arna
Victoriasj&ouml;n&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Marianergraven
&nbsp;
Arbeta i mindre grupper och v&auml;lj en eller tv&aring; uppgifter nedan som ni arbetar med:
&nbsp;Unders&ouml;k:
<ol>
<li>Var finns reningsverk i G&ouml;teborgsomr&aring;det? Vilka problem kan de f&aring; i framtiden? Hur renas v&aring;rt dricksvatten?</li>
</ol>
&nbsp;
<ol start="2">
<li>Var finns avloppsverk i G&ouml;teborgsomr&aring;det? Vilka problem kan de m&ouml;ta genom v&aring;rt s&auml;tt att anv&auml;nda avloppen?</li>
</ol>
&nbsp;
<ol start="3">
<li>Ge exempel p&aring; l&auml;nder i v&auml;rlden som har problem med rent vatten? Vad beror problemen p&aring; i tv&aring; av era l&auml;nder? Hur kan man g&ouml;ra f&ouml;r att l&ouml;sa problemen?</li>
</ol>
&nbsp;
<ol start="4">
<li>Hur kan man l&ouml;sa problemen f&ouml;r &Ouml;stersj&ouml;n?</li>
</ol>
&nbsp;
<ol start="5">
<li>Ge exempel p&aring; kontinentalhyllor i v&auml;rlden d&auml;r det finns stora rikedomar! Finns det platser d&auml;r det &auml;r konflikter mellan l&auml;nder om vilka som f&aring;r fiska/utvinna olja p&aring; kontinentalhyllan?</li>
</ol>
&nbsp;
&nbsp;
L&auml;nktips:
<a href="http://www.svensktvatten.se">http://www.svensktvatten.se</a>
<a href="http://www.siwi.org">http://www.siwi.org</a>
globalportalen
SO-rummet
&nbsp;
&nbsp;
Tid &ouml;ver: Repetera kapitlet med uppgifter sid 127
&nbsp;
&nbsp;

Geografi

Allt är beroende av att det finns vatten tillgängligt. Vattenresurserna är i vissa delar av världen otillräckliga och ibland förorenade. Vattnet är fortfarande i många områden en outnyttjad resurs. Vi skulle kunna utnyttja mer av det som finns i haven. Att vattnet hela tiden cirkulerar i ett evigt kretslopp betyder inte automatiskt att det är opåverkat av människans aktivitet.

Jordens vatten

analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.

Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Jordens vatten

Matriser i planeringen

Uppgifter