Historia 1900-talet.

Vi ska nu lära oss mer om 1900-talets historia. Tillsammans ska vi studera de förändringar som skedde under detta århundrade.

Vi börjar i Sverige. Hur levde man för ungefär hundra år sedan? Vilka förändringar skedde i vårt samhälle? Hur var det att vara barn under förra århundradet? Dessa och många andra frågor kommer vi att söka svar på.

Under 1900-talet pågick två stora krig i Europa, första- och andra världskriget. Stora delar av världen blir efter hand indragna i krigen. Vi kommer att försöka förstå vad som ledde till dessa krig och vilka konsekvenser de fick.

Vi kommer också att lära om olika händelser utanför Europa som har påverkat och påverkar oss.

Arbetssätt

Tillsammans kommer vi att:

• se filmer,
• göra studiebesök,
• söka information i böcker och på nätet,
• samtala och diskutera i klassen,
• redovisa med hjälp av ord och bilder.

Läroplanskopplingar

Syfte

• jämföra och reflektera över olika historiska händelser, gestalter och tidsperioder,
• jämföra och reflektera över kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,
• reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt,
• söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Sveriges grundlagar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val och skapa opinion i sociala medier.
• Skildringar av livet förr och nu i litteratur, sånger och filmer.
• Sveriges historia från cirka år 1850 till nutid. Några centrala händelser och gestalter samt barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
• Immigration till Sverige förr och nu, samt dess betydelse för kulturer och samhällen.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdag och regering och deras olika uppdrag. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling.
• Historiska gestalter, händelser och tidsperioder i världen med betydelse för vår egen tid. De båda världskrigen, deras orsaker och följder, samt Förintelsen, folkfördrivningar, folkmord och Gulag.
• Vilken betydelse religioner och andra livsåskådningar kan ha för människors identiteter och livsstilar.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i såväl digitala som andra medier. Hur man kan urskilja budskap, avsändare och syfte.
• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön, och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Kriterier

• Eleven kan bidra till resonemang om Sveriges historia från år 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor.
• Dessutom bidrar eleven till resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord.
• Eleven kan medverka i att jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att bidra till att framföra och bemöta åsikter samt resonera om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Eleven kan också medverka i att beskriva politiska val och styrelsesätt i Sverige, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder.
• Eleven kan medverka i att hämta information om samhället från olika källor och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
• Eleven kan föra enkla resonemang om Sveriges historia från år 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor.
• Dessutom för eleven delvis underbyggda resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord.
• Eleven kan på ett delvis fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett delvis fungerande sätt och föra enkla resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt beskriva politiska val och styrelsesätt i Sverige, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder.
• Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information om samhället från olika källor och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
• Eleven kan föra välutvecklade resonemang om Sveriges historia från år 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor.
• Dessutom för eleven väl underbyggda resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord.
• Eleven kan på ett väl fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett väl fungerande sätt och föra välutvecklade resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Eleven kan också på ett väl fungerande sätt beskriva politiska val och styrelsesätt i Sverige, rättssystem, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder.
• Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information om samhället från olika källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.