Kemi åk8 vt24 Kol och kolföreningar

Det finns kolatomer i luften, i marken och i det mesta vi äter. Våra kläder, skor, plastpåsar, bensin, mobiltelefoner och vår mat innehåller också kolatomer. Alla levande organismer består också av en stor mängd kol. Vi kommer att lära oss om grundämnet kol, men också om olika kolföreningar, som olika kolväten, alkoholer och kolhydrater. Vi kommer att undersöka dess egenskaper och vad man kan använda dem till. Vi kommer också att diskutera användningen av fossila bränslen och vad det gör mot vår miljö.

Sidor i kemiboken: s. 180 - 221, sammanfattning s.220 - 221.

Efter att vi jobbat med detta vill jag att du har kunskaper i,

• kunskaper grundämnen och kemiska föreningar
• kemiska reaktioner
• skillnaden på strukturformler och molekylformler
• kolatomens egenskaper - att kol kan binda fyra andra atomer och förstå varför kol ingår i så många föreningar
• olika former av kol exempelvis diamant, grafit osv. och deras användningsområden. Likheter och skillnader mellan olika former av kol.
• kolet som byggsten i alla levande organismer
• kolets kretslopp
• kolväten - deras uppbyggnad, egenskaper och vad de används till. Skillnaden på mättade och omättade kolväten. 
• fossila bränslen - hur de bildas, uppbyggnad, egenskaper, framställning, förbränning och hur  de påverkar vår miljö och hälsa
• växthuseffekten

• alkoholer, deras uppbyggnad och vad de används till
• organiska syror, deras uppbyggnad och vad de används till
• känna till hur man framställer estrar och vad de används till

Hur ska vi arbeta?

Textgenomgångar i Titanokemi kapitel kol och kolföreningar

Teoretiska uppgifter, enskilt och i grupp.

Praktiska undersökningar och rapportskrivande. 

Genomgångar, filmer och uppgifter läggs ut på classroom. 

Vad kommer att bedömas och hur kommer det att ske?

 

Bedömning av kursplanens tre förmågor sker genom muntlig delaktighet , skriftliga förhör och uppgifter, samt genom genomförande och dokumentation av laborationer.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.