Geografi åk7

I detta område kommer vi att arbeta med en geografisk grundkurs. Vi kommer bland annat titta på klimat, natur och hur detta påverkar människan och det samhälle vi lever i. Vi kommer även att arbeta med kartor på olika sätt. Det kommer att handla om att hitta på kartan, namngeografi, att använda olika typer av geografiska metoder som positionsbestämning, att läsa av en karta och dess symboler samt att dra slutsatser utifrån olika tematiska kartor.

UNDERVISNING – DETTA KOMMER VI ATT ARBETA MED:

I detta arbetsområde kommer vi på olika sätt att arbeta med geografi.

Del 1 – Namngeografi, storleks-, och lägesrelationer.

I den tredje delen kommer ni att arbeta med namn-, storleks- och lägesgeografi. Det handlar om att lära sig vara olika länder, städer, berg, sjöar, floder etc finns i världen.

Del 2 – Kartans uppbyggnad och jordens gradnät.

I den första delen kommer ni att arbeta med att förstå hur olika kartor är uppbyggda och hur de kan användas. Det innebär t ex kartans gradnät och tematiska kartor.

Del 3 – Människan och klimatet

I den andra delen kommer vi att gå vidare och arbeta med klimatzoner och hur dessa påverkar människan, jordens vatten, sårbarhet med mera.

För att inhämta kunskaper kommer ni att arbeta med uppgifter till lärobok och kartbok. Det blir genomgångar, gemensamma övningar och samt film- och bildanalyser.

Kunskapskrav E	Kunskapskrav C	Kunskapskrav A
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, (Ge1A)	Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, (Ge1A)	Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, (Ge1A)
och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. (Ge1B)	och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. (Ge1B)	och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. (Ge1B)
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. (Ge2)	Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. (Ge2)	Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. (Ge2)
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, (Ge5A)	Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, (Ge5A)	Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, (Ge5A)
samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. (Ge5B)	samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. (Ge5B)	samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. (Ge5B)
Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. (Ge6)	Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. (Ge6)	Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. (Ge6)
Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi (Ge7A)	Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi (Ge7A)	Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi (Ge7A)
och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. (Ge7B)	och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. (Ge7B)	och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. (Ge7B)
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. (Ge8)	Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. (Ge8)	Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. (Ge8)

Kunskapskraven ovan handlar om:

• Dina kunskaper om hur klimat, natur och samhälle påverkar varandra och människors levnadsförhållanden.
• Din förmåga att använda begrepp som hör till området och de samhällsorienterande ämnena. Detta gör du genom att sätta dem i ett korrekt sammanhang samt att visa att du förstår dess innebörd.
• Din förmåga att använda tematiska kartor och andra geografiska verktyg för att göra analyser. Här handlar det speciellt om att kunna förklara samband och då föra resonemang om orsaker och konsekvenser.
• Din förmåga att utifrån kunskaper från grundkurs och genomgångar identifiera sårbara platser, orsaker till och konsekvenser av dessa samt hur sårbarheten kan förebyggas.

Många av kunskapskraven bygger på att du på olika sätt ska föra resonemang. När du för resonemang kring olika saker ska du framförallt tänka på att:

• Motivera dig utifrån faktakunskaper
• Använd dina kunskaper för att föra resonemang ur olika perspektiv (t ex direkt och bakomliggande orsaker, miljömässigt, ekonomiskt, socialt med mera)
• Använd dina kunskaper för att föra resonemangen i flera led.
• Att visa på komplexa samband (hur olika faktorer påverkar varandra)
• Dina resonemang ska vara logiska (rimliga).
• Skilja på fakta och värderingar.
• Att du använder dina kunskaper för att föra resonemang ur olika perspektiv

Dessa delar av ditt arbete kommer att bedömas

Bedömningen kommer att fördelas på tre olika prov under arbetets gång där ni få möjligheter att visa era kunskaper.

Prov 1: Namn-, storleks och lägesgeografi

Prov 2: Jordens gradnät + Kartans färger och symboler

Prov 3: Människan och klimatet

Utvärdering

Ni kommer att få ett omdöme för respektive prov och kunskapskrav. Där står hur långt ni nått samt vad ni ska tänka på för att utvecklas vidare. Efter arbetsområdet vill även jag att du som elev utvärderar din insats. 

Så väl er som min utvärdering ska skrivas i kommentarsfältet till den här planeringen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.