Ämnen:
Samhällskunskap, Historia, Svenska
·
Årskurs:
7 - 9
Beslutsfattande och politiska ideologier
Bergviksskolan åk 4-9, Söderhamn · Senast uppdaterad: 19 september 2023
MÅL
Vi kommer att arbeta med:
- Rättigheter och skyldigheter i en demokrati, samt jämföra hur det är i en diktatur.
- Olika anledningar till varför vi har partier och dess ideologier.
- Olika former av gemensamt beslutsfattande i en demokrati.
- Individers och gruppers möjlighet att påverka beslut. Vad påverkar individers möjlighet att påverka.
- Hur individer och grupper påverkas av olika beslut.
- Massmediers roll i en demikrati vs. diktatur.
UNDERVISNING
Vi kommer att träna.
- att föra ett resonemang om demokratiska rätigheter och skyldigheter, samt kännetecken och krav för ett demokratiskt land.
- att jämföra en diktatur med en demokrati.
- att undersöka och beskriva hur våra politiska strukturer är uppbyggda och fungerar t. ex. val,partiernas roll, hur utses vår statsminister och regering, riksdag och regerings uppgifter.
- Var fattas olika beslut och varför - kommun, landsting, riksdag och EU.
- Hur påverkas individer och grupper av olika beslut.
- se fördelar och nackdelar av gemensamt beslutsfattande.
- resonera kring hur vi individer eller olika grupper kan påverka beslut.
- se samband mellan massmedia och vår demokrati, de styrande och resonera varför massmedier är viktiga för demokratin.
BEDÖMNING
Vi kommer att bedöma din/dina:
- förmåga att föra ett resonemang om våra demokratiska fri- och rättigheter genom att beskriva och förklara hur de fungerar, samt ge tydliga exempel på detta. Du ska även kunna se samband genom att dra parallelleller melland de olika fri- och rättigheterna och förklara hur de hör ihop.
- kunskaper om våra olika demokratiska processer - t. ex val, hur Sverige styrs och EU.
- kunskaper om hur våra politiska strukturer fungerar och är uppbyggda.
- förmåga att se och resonera om för- och nackdelar med olika former av demokratiskt beslutsfattande - direkt och representativ demokrati.
- förmåga att diskutera och resonera om hur människor och grupper kan påverka beslut xsamt vad som minskar eller ökar deras möjlighet att påverka.
- se samband mellan olika strukturer, massmedia, politik och rättsväsendet.
- Skilja på de olika ideologierna.
Läroplanskopplingar
Syfte (6)
kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll (14)
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut.
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll.
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.
Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Kriminalvårdens uppgifter.
