Beslutsfattande och politiska ideologier

MÅL

Vi kommer att arbeta med:

• Rättigheter och skyldigheter i en demokrati, samt jämföra hur det är i en diktatur.
• Olika anledningar till varför vi har partier och dess ideologier.
• Olika former av gemensamt beslutsfattande i en demokrati.
• Individers och gruppers möjlighet att påverka beslut. Vad påverkar individers möjlighet att påverka.
• Hur individer och grupper påverkas av olika beslut.  
• Massmediers roll i en demikrati vs. diktatur.        

UNDERVISNING

Vi kommer att träna.

• att föra ett resonemang om demokratiska rätigheter och skyldigheter, samt kännetecken och krav för ett demokratiskt land.
• att jämföra en diktatur med en demokrati.
• att undersöka och beskriva hur våra politiska strukturer är uppbyggda och fungerar t. ex. val,partiernas roll, hur utses vår statsminister och regering, riksdag och regerings uppgifter.
• Var fattas olika beslut och varför - kommun, landsting, riksdag och EU.
• Hur påverkas individer och grupper av olika beslut.
• se fördelar och nackdelar  av gemensamt beslutsfattande.
• resonera kring hur vi individer eller olika grupper kan påverka beslut.
• se samband mellan massmedia och vår demokrati, de styrande och resonera varför massmedier är viktiga för demokratin.

BEDÖMNING

Vi kommer att bedöma din/dina:

• förmåga att föra ett resonemang om våra demokratiska fri- och rättigheter genom att beskriva och förklara hur de fungerar, samt ge tydliga exempel på detta. Du ska även kunna se samband genom att dra parallelleller melland de olika fri- och rättigheterna och förklara hur de hör ihop.
• kunskaper om våra olika demokratiska processer - t. ex val, hur Sverige styrs och EU.
• kunskaper om hur våra politiska strukturer fungerar och är uppbyggda.
• förmåga att se och resonera om för- och nackdelar med olika former av demokratiskt beslutsfattande - direkt och representativ demokrati.
• förmåga att diskutera och resonera om hur människor och grupper kan påverka beslut xsamt vad som minskar eller ökar deras möjlighet att påverka.
• se samband mellan olika strukturer, massmedia, politik och rättsväsendet.
• Skilja på de olika ideologierna.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
• Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
• Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
• Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
• FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll.
• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.
• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Kriminalvårdens uppgifter.

Uppgifter

Riksdag och regering

Riksdag och regering - text.docx

Riksdag och Regering - Frågor.docx

Att träna på inför prov 17/4

Riksdag, regering, region och kommun - enkel (prov).pdf

EU

EU - text.docx

EU- frågor.docx

Hur påverkar du?

Hur påverkar du - Frågor.docx

Hur påverkar du.docx

Ideologier

Ideologi text + frågor.docx

Öppen eller sluten omröstning, acklamation eller votering.

Öppen eller sluten omröstning, acklamation eller votering?

Läs texten nedan vad som menas med öppen omröstning, acklamation och votering. Svara sedan på följande frågor.

1. Vilken fördelar eller nackdelar kan det finnas med en öppen omröstning, där alla vet vad andra har röstat?

2. Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att använda acklamation som metod för omröstning, jämfört med votering?

Olika slags omröstning

Omröstning om en viss fråga tas när diskussionen är klar och alla argument för och emot har presenterats. Själva omröstningen kan göras på flera olika sätt och röstandet leds av mötesordföranden.

Acklamation – omröstning där mötesdeltagarna tar beslut genom att ropa ja eller nej. Mötesordföranden kan exempelvis säga: ”Ropa ja om du vill att klassen ska åka på en klassresa”. Sedan kan ordföranden säga: ”Ropa nej om du inte vill att klassen ska åka på en klassresa. Därefter får mötesordföranden avgöra vilket förslag som vann, fick flest röster.

Omröstning

Votering – omröstning där varje mötesdeltagares röst räknas. Votering kan ske genom handuppräckning eller genom röstlappar. Om det är handuppräckning kan mötesordföranden säga: ”De som är för att klassen ska åka på klassresa räcker upp sin hand nu”. Efter att ha räknat rösterna som är för resan säger ordföranden: ”De som inte vill att klassen ska åka på klassresa räcker upp sin hand nu”.

I riksdagen genomförs votering genom voteringsknappar som sitter vid varje riksdagsledamots plats. Där kan riksdagsledamoten välja att rösta ja, nej eller avstå. En votering kan vara öppen eller sluten. Öppen votering betyder att alla kan se hur deltagarna har röstat. I en sluten votering blir varje röst hemlig. Votering med handuppräckning och votering med voteringsknappar i riksdagen är exempel på öppen votering. Sluten votering kan vara att varje person skriver sin röst på en lapp som sedan läggs anonymt i en röstlåda.

Att träna på inför prov 18/10 - Anpassat

Ideologier, EU - Inför prov.docx

Att träna på inför prov 18/10

Hej

Här kommer jag lägga ut lite text och film för att kunna träna inför kommande prov. Kom ihåg att Binogi har alla tillgång till för repetition.

Ideologier, påverka och EU - inför prov.docx

Olika styrelsesätt

Olika styrelsesätt instuderingsfrågor.docx

Olika styrelsesätt.docx

Ideologiernas historia

Ideologiernas historia instuderingsfrågor.docx

Ideologiernas historia.docx

Valskolan

1535957973181_valskola_2018_webb.pdf

Kapitel 1: Om demokrati

1. Vad betyder ordet demokrati?

2. Vad innebär det att ett land är demokratiskt?

3. Vad är representativ demokrati?

4. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati?

5. Vilka får inte rösta i Sverige?

6. I Sverige har vi proportionella val. Vad innebär det?

7. Vilka skillnader finns det mellan valen i USA och de i Sverige?

Kapitel 2: Om riksdag, kommuner och landsting

1. Hur många ledamöter sitter i den svenska riksdagen?

2. Vilket parti är störst respektive minst?

3. Vad innebär minoritetsregering?

4. Förr hade Sverige 350 ledamöter i riksdagen. Varför ändrades detta?

5. Varför är det färre kvinnor än män i riksdagen?

6. Vilka är riksdagens uppgifter?

7. Vem leder riksdagen?

8. Vad är ett utskott?

9. Hur många utskott finns det?

10. Vad är en motion?

11. Vad är en proposition?

12. Vilka uppgifter har landstingen?

13. Vilka sitter i landstingsfullmäktige?

14. Vad gör en nämnd?

15. Hur många kommuner finns det i Sverige?

16. Vilka uppgifter har kommunen?

17. Vad är kommunalråd?

18. Vilka fördelar kan det finnas med att låta alla rösta till de tre valen på samma dag?

19. Vilka nackdelar kan det finnas med att låta alla rösta till de tre valen på samma dag?

Kapitel 3: Om partier

1. Vem får starta ett parti?

2. Hur många måste stödja ett parti för att det ska få vara med i valet till riksdag?

3. Partistöd, vad är det för något?

4. Vad krävs för att ett parti ska få partistöd?

5. Hur kan partier göra reklam för sin politik?

6. Hur många procent av rösterna måste ett parti få för att komma in i riksdagen?

7. Är det bra eller dåligt att det finns en gräns för hur många röster ett parti ska ha för att komma in i riksdagen?

8. Partierna brukar delas upp i högern och vänstern. Vilka partier finns i a) högern och b) vänstern?

9. Vilka är de största skillnaderna mellan högern och vänstern?

Kapitel 4: Om valet

1. Hur går det till när man röstar?

2. Varför väljer vissa att inte rösta?

3. Vilka får rösta i Sverige? 4. Vilka får rösta i kyrkovalet?

4. Vilka får rösta i Europaparlamentet?

5. Hur stor andel av Sveriges befolkning brukar rösta till riksdagen?

6. Valen i Sverige är hemliga. Ingen ska få reda på hur just du röstar. Varför är det så?

7. Vad är en valsedel?

8. Varför finns det tre olika färger på partiernas valsedlar?

9. Vad innebär det att personrösta?

10. Vad är valvakan?

11. Hur länge sparas valsedlarna?

12. Varför sparas valsedlarna?

Kapitel 5: Om att bilda en ny regering

1. Vad är en talman?

2. Vem är talman just nu?

3. Vem blir statsminister?

4. Vem är statsminister just nu?

5. När måste ett nyval ordnas?

6. Vad bestämmer statsministern?

7. Vad gör departementen?

Kapitel 6: Om våra politiker

1. Vad händer om en politiker slutar?

2. Hur mycket tjänar en politiker?

Kapitel 7: Partierna i valet till riksdagen

1. Hur många partier sitter i riksdagen idag?

2. Vilka partier ingår i Alliansen?

Kapitel 8: Valet till Europaparlamentet

1. Hur många länder är med i EU?

2. Vilket land är det första land som lämnat EU?

3. Vad gör Europaparlamentet?

4. Vad gör EU-kommissionen?

5. Vad gör Ministerrådet?

6. Vad gör Europeiska rådet?

7. Hur många sitter i Europarlamentet?

8. Hur många svenskar sitter i Europaparlamentet?

9. Vilka svenska partier finns representerade i EU?

10. När är nästa val till Europaparlamentet?

Politik och Beslutsfattande

Politik och beslutsfattande - Frågor.docx

Politik och beslutsfattande - Text.docx

Politik och regering

Riksdag och Regering - Frågor.docx

Riksdag och regering - text.docx

Kommuner

Viktigt!

Välj en av de nedanstående uppgifterna

Kommunerna - Frågor.docx

Kommunerna - Text.docx

Så styrs kommunerna - Löpande text.docx

Ideologier - plansch

Din uppgift är att framställa en plansch med en valfri politisk ideologi.

Tips på ideologier:

• Konservartism
• Liberalism
• Socialism
• Feminism
• Ekologism
• Fascism
• Anarkism

Det som ska finnas med på din plansch är:

• Vem grundade ideologin
• Varför grundandes den, vad berodde det på?
• Vilka grundtankar står ideologin för?
• Vilka politiska partiner är anhängare till ideologin.
• Eget material.

Det ska minst finnas 500 ord på planschen och du skickar ditt utdrag till mig. Tänk även på hur du ska framställa din ideologi. Arbeta mycket med färg och uttryck som drar blickar till sig.

Ideologier - Muntlig redovisning

Din uppgift är att välja en av följande idologier och spela in din redovisning på Power Point eller redovisa muntligt för lärare.

Du kan välja mellan dessa ideologier:

• Liberalism
• Socalism
• Konservatism
• Feminism
• Ekologism

Skolfrågan

Skolfrågan.docx

Läxa ideologier

Här kommer ett papper på vad ni ska kunna inför läxförhöret.