Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kemi - kolatomens kemi - VT16

Skapad 2016-01-11 09:48 i Pysslingen Skolor Karl Johans skola Pysslingen
Organkemi. Området behandlar kolatomen, kolväten, alkoholer, organiska syror, estrar, näringsämnen. Laborationer, teori och diskussion.
Grundskola 7 – 9 Kemi
Den organiska kemin är ett stort område inom kemin. Det är också ett väldigt viktigt område, dels för att det handlar om läkemedel men även drivmedel och klimatförändringar behandlas i organkemin.

Vad organkemin egentligen handlar om och vilka ämnen som är organiska ska du få arbeta med i detta område.

Du kommer få laborera, självständigt och i grupp. Du kommer få ta del av teori och läsa en hel del teoretiska texter själv. Du kommer även få diskutera hur organkemin påverkar din värld.

Organkemin ger oss oanade möjligheter. Ta chansen att verkligen förstå den värld du lever i.

Välkommen till kolatomens värld!

Innehåll

Syfte

I kursplanen i kemi står det att undervisningen ska utveckla din förmåga att ...

Kopplingar till läroplan

  • Ke
    Syfte använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • Ke
    Syfte genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • Ke
    Syfte använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet tar upp områden så som...

Kopplingar till läroplan

  • Ke  7-9
    Kemin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Ke  7-9
    Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
  • Ke  7-9
    Kemin i naturen Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Ke  7-9
    Kemin i naturen Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
  • Ke  7-9
    Kemin i vardagen och samhället Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
  • Ke  7-9
    Kemin i vardagen och samhället Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
  • Ke  7-9
    Kemin i vardagen och samhället Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
  • Ke  7-9
    Kemin i vardagen och samhället Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
  • Ke  7-9
    Kemin i vardagen och samhället Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
  • Ke  7-9
    Kemin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
  • Ke  7-9
    Kemins metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Ke  7-9
    Kemins metoder och arbetssätt Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
  • Ke  7-9
    Kemins metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Arbetsbeskrivning

Under detta område kommer du få laborera. Allt från korta, snabba enkla laborationer till laborationer som tar mer än en lektion att genomföra. Du kommer att få laborera enskilt och i grupp.

Efter att ha läst kemi i åk8 ska du:

  • veta varför kolföreningars kemi också kallas för organisk kemi,
  • känna till kolets olika former och dess egenskaper,
  • veta något om vad kol kan användas till,
  • känna till hur ett kolväte är uppbyggt,
  • känna till några vanliga kolväten och vad de används till,
  • veta hur fossila bränslen bildas,
  • känna till några fossila bränslen och vad de används till,
  • känna till alkoholers egenskaper,
  • känna till några alkoholers användningsområden,
  • känna igen alkoholmolekylen,
  • förstå varför biobränslen inte bidrar till växthuseffekten,
  • kunna ge exempel på organiska syror,
  • känna till några organiska syror som finns i livsmedel,
  • känna till hur estrar framställs, deras egenskaper och vad de används till,
  • känna till hur kolhydrater byggs upp i växterna vid fotosyntesen,
  • känna till några enkla och några sammansatta sockerarter,
  • känna till några polysackarider och deras egenskaper,
  • känna till att fett är uppbyggt av glycerol och fettsyror,
  • känna till skillnaden mellan mättat, omättat och fleromättat fett,
  • veta att proteiner är uppbyggda av långa kedjor av aminosyror,
  • känna till några av funktionerna som proteiner har i kroppen,
  • känna till vilken föda som innehåller proteiner,

 

 

Kunskapskontroll

Laborationsprov

  1. vecka 5 eller vecka 6.
    Här får du visa att du kan använda dig av dina laborationsanteckningar och din faktakunskap när du ställs inför en undersökning du ska göra. Denna undersökning genomförs enskilt.
    Resultat och slutsatser lämnas in.
  2. omkring vecka 11.
    I denna laboration får du chans att visa på dina kommunikativa, laborativa och teoretiska kunskaper. Laborationen genomförs i grupp och du kommer ha tillgång till anteckningar från teoripass och tidigare genomförda laborationer.
    En fullständig laborationsrapport ska lämnas in.

 

Teoriprov

någonstans omkring påsklovet.

Här har du chans att visa på dina teoretiska kunskaper.

Provet kommer handla om de svarta punkterna som beskrivits tidigare.

I kemiboken handlar det om sidorna 118 – 195, kapitel 8, 9 och delar av kapitel 10.

Matriser

Ke
Bedömningen görs enligt kunskapskraven för kemi åk7-9

Kommunikation

Kunskapskrav för betyget E
Kunskapskrav för betyget C
Kunskapskrav för betyget A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

Arbetssätt

Kunskapskrav för betyget E
Kunskapskrav för betyget C
Kunskapskrav för betyget A
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Fakta, begrepp och användning

Kunskapskrav för betyget E
Kunskapskrav för betyget C
Kunskapskrav för betyget A
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: