I Sverige betalar vi skatt till kommunen. Skatten används till olika saker. Förklara hur livet skulle påverkas för följande personer om vi slutade betala skatt till kommunen, ge flera exempel på varje person och tänk på att visa hur livet kan bli olika beroende vilket perspektiv man väljer.
a, Kalle 15 år går i årskurs 8 på en kommunal skola har tandställning.
b, Agda 90 år bor på kommunens ålderdomshem

E= Ett exempel på hur livet förändras för varje person
C = Minst två exempel på hur livet förändras för varje person, varav ett exempel är mer detaljerat och förklaras tydligare.
A = Minst två exempel på hur livet förändras för varje person varav båda exemplen är mer detaljerade och förklaras tydligare. Det skall också finnas ett perspektivbyte där det förklaras hur livet kan bli olika beroende på vilka förutsättningar personen har.


Politik - Så styrs sverige

<h2>Undervisning</h2>
<p>Detta &auml;r ett tv&aring;delat utbildningsomr&aring;de. Den f&ouml;rsta delen tar avstamp i en diskussion om demokrati, vilka de politiska ideologierna &auml;r och hur v&auml;stv&auml;rlden ur dessa utvecklar de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna. Vi kommer ocks&aring; under den f&ouml;rsta delen g&aring; igenom de begrepp och modeller som kr&auml;vs f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; hur Sveriges styrelseskick ser ut. Vilka nationella och internationella organisationer som best&auml;mmer och hur medborgarna i ett land genom demokratiska former kan p&aring;verka sin situation. Vi kommer ocks&aring; titta n&auml;rmare p&aring; andra alternativa styrelseskick. En kort &ouml;verblick av FNs roll som uppr&auml;tth&aring;llare av de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Den andra delen &auml;r knuten till det svenska partisystemet. H&auml;r skall de teoretiska kunskaperna &aring;terkopplas till hur det ser ut i praktiken. Vilka id&eacute;er har de svenska partierna kring hur de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna skall f&ouml;ljas? Hur kan partiernas sakpolitiska &aring;sikter kopplas till en politisk ideologi? &Auml;r exempel p&aring; fr&aring;gor som behandlas i del tv&aring;. Denna genomf&ouml;rs i slutet av terminen och kommer examineras muntligt.&nbsp;</p>
<h2>Visa l&auml;rande</h2>
<p>Den f&ouml;rsta delen av momentet kommer examineras med ett prov under lektionstid. Provet kommer best&aring; av en blandning av fr&aring;gor fr&aring;n gamla nationella prov i Samh&auml;llskunskap och fr&aring;gor som eleverna ur en bank av fr&aring;gor r&ouml;star fram. Vid varje fr&aring;ga framg&aring;r vilken del av kunskapskraven som testas. Eventuellt genomf&ouml;rs provet under tv&aring; lektionstillf&auml;llen d&aring; omr&aring;det &auml;r s&aring; omfattande.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Den andra delen examineras muntligt i slutet p&aring; terminen. Detta g&ouml;rs efter eleverna unders&ouml;kt de olika riksdagspartierna och j&auml;mf&ouml;r deras f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt i sakfr&aring;gor t.ex. skola, jobb etc. med de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna och de politiska ideologier som partierna en g&aring;ng kom ifr&aring;n.&nbsp;</p>
<h2>Bed&ouml;mning</h2>
<p>Bed&ouml;mningen utg&aring;r ifr&aring;n fem f&ouml;rm&aring;gor. Eleverna skall visa p&aring; att de kan resonera och analysera de olika aspekterna av &auml;mnet.&nbsp;</p>
<p>Den f&ouml;rsta f&ouml;rm&aring;gan testas genom att eleverna visar f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r hur de politiska ideologierna skiljer sig och hur de har olika v&auml;gar att n&aring; sitt dr&ouml;msamh&auml;lle.</p>
<p>Den andra f&ouml;rm&aring;gan testas genom att eleverna skall f&ouml;rklara hur Sverige styrs p&aring; olika niv&aring;er av olika instanser.</p>
<p>Den tredje f&ouml;rm&aring;gan testas genomg&aring;ende under momentet och speciellt n&auml;r eleverna arbetar med de olika partierna.</p>
<p>Den fj&auml;rde f&ouml;rm&aring;gan testas under andra delen n&auml;r eleverna skall argumentera kring vilka k&auml;llor de anv&auml;nt f&ouml;r att analysera partiprogrammen.</p>
<p>Den sista f&ouml;rm&aring;gan testas genom kunskapskontroll d&auml;r begrepp som representativ demokrati, vilka de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna &auml;r hur kommuner, riksdag och EU arbetar etc.</p>

Samhällskunskap

Ett samhällsområde som berör politiska ideologier, Sveriges styrelseskick och mänskliga rättigheter.

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och

reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Demokrati och hur styrs Sverige år 8 HT2016

Matriser i planeringen

Uppgifter