Samsara - det eviga kretsloppets religioner, hinduism och buddhism

Hinduer och buddhister tror på reinkarnation, återfödelse. Det är människans återfödelse till livet på jorden i ett evigt kretslopp som kallas för samsara. Hinduerna själva kallar sin religion för "Den eviga lagen" och är den äldsta av de 5 världsreligionerna. Den växte fram på 1700-talet före vår tideräkning. På 500-talet före vår tideräkning började berättelsen om en prins, Siddharta, att berättas på Indiens slätter. Denna berättelse är början på buddhismens historia.

Mål

Efter detta arbetsområde ska du:

• Känna till religionernas ursprung och utbredning.
• Ha grundläggande kunskaper om de olika religionernas läror och heliga skrifter samt hur dessa kommer till uttryck i livsregler, högtider, ceremonier och riter.
• Kunna se likheter och skillnader inom och mellan religionerna.
• Kunna se kopplingar mellan samhälle och religion.

Material och bedömning

Bedömning: prov v: 14.

9a måndag 3 april

9b torsdag 6 april. 

Till provet behöver du repetera följande delar: Hinduismen s. 262-289. Buddhismen s. 300-307. 

Viktiga begrepp att repetera inför provet hinduism: vedaböckerna, upanishaderna, bhagavadgita, samsara, reinkarnation, karma, kastsystemet, gudarna, daliter, brahman, atman, moksha, Vishnu, Shiva, Devi, aum, puja, yugadi, diwali, holi, dharma, kremering.

Viktiga begrepp att repetera inför provet buddhism: buddha, samsara, karma, predikan vid Benares, den gyllene medelvägen, den åttafaldiga vägen, nirvana, lidande, meditation, begär, de fyra sanningarna, ateism vs Gud. 

Begreppen nedan som vi inte har med till provet arbetar vi med efter provet. 

Kapitel i boken: Hinduism och Buddhism

Begrepp:

Hinduism: karma, kast, brahmin, daliter (oberörbara) reinkarnation, samsara, moksha, sanskrit, Brahmnan, atman, meditation, dharma, puja, kremering

Buddism: stupa, nirvana, meditation, reinkarnation, karma, bodhisattva, kremering, Dalai Lama.

Filmer och ljud:

De kastlösa: http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=17&article=310094319-3 
Uppgifter till filmen ovan: file:///Users/aa464/Downloads/Indiens%20kaster%20-%20uppgifter%20till%20filmen%20(1).pdf 

De kastlösa. Skuldslavarna: http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=17&article=U51961-04 

Hindu: http://www.ur.se/Produkter/144911-UR-val-svenska-som-andrasprak-Hindu
Buddist: http://www.ur.se/Produkter/144910-UR-val-svenska-som-andrasprak-Buddist

Länk till Jämförelse av världsreligionerna:

http://assets.ne.se/animation/packages/interaktivt/religion/74344_varldsreligion.html 

Vi testar meditiation

Inom hinduismen och buddhismen finns en lång tradition av meditation. I vår del av världen har intresset för meditation växt. Vi ska prova en enkel avslappningsövning för att se om vi lyckas att slappna av en kort stund. 

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Halsa/Stress/Mindfulnessovningar-pa-ljudfil/ 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.