Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Höga berg och djupa dalar
Innehåll
Syfte - förmågor från kursplanen:
Kopplingar till läroplan
- Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
- Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Konkretisering av målen – detta visar du genom att:
-När du läser olika typer av texter visar du att du läser med flyt och förståelse. Du visar att du förstår och kan resonera kring handling och budskap genom att sammanfatta, framföra åsikter, ge exempel och jämföra med egna erfarenheter och kunskap kring omvärlden.
-I ditt skrivande av t ex krönika visar du att du kan anpassa din text till olika texttyper och språkliga normer.
-I arbetet med en svensk låttext visar du att du kan förbereda och framföra en muntlig presentation med anpassning till syfte och sammanhang.
Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:
-Din förmåga att läsa olika typer av texter med flyt och förståelse, samt din förmåga att resonera kring texters innehåll och budskap genom att framföra dina åsikter och ge exempel, motivera och jämföra med dina egna erfarenheter och kunskap om omvärlden.
-Din förmåga att skriva olika typer av texter med anpassning till texttyp och språkliga normer. Din förmåga att bearbeta och förbättra dina texter.
-Din förmåga att förbereda och genomföra ett muntligt framförande med struktur, innehåll och anpassning till syfte och sammanhang.
Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:
-Vi läser, diskuterar och skriver kring skönlitterära texter samt andra texter, t ex film och låttexter.
-Vi går igenom och diskuterar de typiska dragen för några olika texttyper och tränar oss på att skriva t ex en krönika och en resonerande text.
- vi arbetar med skrivregler och satsdelar för att texterna ska bli tydligare och mer korrekta
-Vi ser en gemensam film som blir utgångspunkt för diskussion och skrivande.
-Vi arbetar med att förbereda och framföra en muntlig presentation av en svensk låttext.
Uppgifter
-
Det är så logiskt...
-
Muntlig framställning
Matriser
Pedagogisk planering + matris Förslövs skola 7-9
Läsa och analysera (Låttext, dikt, reportage, film) |
||||
| Nivå | Nivå | Nivå | Nivå | |
|---|---|---|---|---|
|
Förståelse
|
Du förstår en del viktiga delar men har svårt att förstå textens helhet.
|
Du förstår en del viktiga delar och även viktiga detaljer med visst stöd.
|
Du förstår de viktigaste delarna och helhet av textens innehåll mestadels självständigt.
|
Du förstår viktiga delar och helhet av textens innehåll självständigt och självklart.
|
|
Resonemang kring textens budskap
|
Du har svårt att se textens budskap utifrån din förståelse. Du beskriver någon tanke men denna stannar endast vid ett påstående. Du gör kopplingar till dina egna erfarenheter men kopplingarna är inte utifrån textens budskap.
|
Du kan hitta enkla budskap. Du beskriver din tanke kring budskapet och resonerar genom att ge något exempel, visa på fördelar och nackdelar samt koppla till dina egna erfarenheter och kunskaper om omvärlden på ett enkelt sätt.
|
Du kan hitta budskap som går att läsa mellan raderna. Du beskriver dina tankar kring budskapet och resonerar utvecklat genom att ge några exempel, problematisera och se texten ur olika perspektiv. Du kan också göra kopplingar mellan texten och främst dina egna erfarenheter men också med din kunskap om omvärlden.
|
Du kan hitta budskap som är dolda.
Du beskriver dina tankar kring budskapet och resonerar välutvecklat genom att ge flera träffande exempel och problematisera så att resonemanget fördjupas. Du kan göra både personliga och allmänna kopplingar mellan texten och omvärlden.
|
Krönika
| 1 | 2 | 3 | |
|---|---|---|---|
|
Krönikans övergripande kvalitet
|
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
|
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
|
Texten fungerar väl som en krönika.
|
|
Innehåll
|
Elevens tankegång framgår.
Eleven resonerar på ett enkelt sätt, t ex genom att lyfta fram några exempel.
|
Elevens tankegång framgår tydligt.
Eleven resonerar på ett utvecklat sätt.
Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgarresonemanget.
Retoriska frågor bidrar i viss mån till fördjupning av innehållet.
Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem.
|
Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt.
Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget.
Retoriska frågor bidrar till fördjupning av innehållet.
Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna.
|
|
Struktur
|
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.
Textbindningen är enkel genom mestadels huvudsatser och enstaka bisatser.
Avslutningen är något otydlig.
|
Texten är samman-hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning.
Textbindningen är utvecklad.
Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
|
Texten är samman-
hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning.
Textbindningen är välutvecklad.
Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
|
|
Språk och stil
|
Ordvalet är enkelt.
Menings-
byggnaden fungerar i huvudsak.
Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
|
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar .
Menings-
byggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Det finns en god variation mellan huvudsatser och bisatser.
Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan.
|
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer.
Menings-
byggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Det finns
en god variation mellan huvudsatser och bisatser samt en variation av sambandsord och bisatsinledare.
Tempus används på ett riktigt sätt.
|
|
Skrivregler
|
Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Du använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Stor bokstav vid behov används i större delen av texten.
|
Du följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Du använder stora skiljetecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
|
Du följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Du använder stora skiljetecken samt kommatecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
|
