Inga förändringar i barngruppen, vi har många olika modersmål därför är språket och språkförståelse det centrala i vår verksamhet. Lek och samspel har börjat utvecklas alltmer.

Det finns ett stort intresse för skapande aktiviteter i gruppen, så detta tänker vi utveckla.

Utveckling sker:

När vi ser att barnens självständighet ökar och tilliten till sin egen förmåga i vardagssituationer. Det kan vara av- och påklädning, ta mat själva, äta på flat tallrik, hänga upp kläderna efter utevistelsen, potträning, hygienrutiner osv. 

När vi ser att barnen använder språket i leken och samspelet och för att uttrycka känslor och tankar.

När vi ser att barnen använder och förstår TAKK i vardagen.

När vi ser att barnen visar hänsyn, använder ord istället för att slåss, tröstar en kompis.

När miljön och materialet väcker barnens nyfikenhet och leklust.

När barnen talar om vad de vill leka och bjuder in vuxna och barn i leken, när de känner att de kan påverka. När leken är tillåtande, de vågar ta för sig, inspirera andra till lek, efterfrågar material.

När barnen uttrycker tankar och åsikter om dokumentation, bilder.

Genom att ta vara på vardagssituationerna stimulerar vi språket genom att föra en dialog med barnen, ge dem många olika ord för samma begrepp och även leka med ord, ramsor, sånger och sagor (muntliga berättelser). Att vara en närvarande vuxen och ge tid i vardagen vill vi stödja och stimulera barnens kommunikativa och självständighets utveckling.

Ta tillvara barnens intressen och erfarenheter som grund för den fria leken och se till att material finns tillgängligt för att inspirera och utveckla den.

Med Alfons och Grodan som grund fortsätter vi arbetet med känslor och samspel genom läsning, teater, rörelser och sånger. 

För att stimulera lusten vill vi ge barnen möjlighet att leka och experimentera med vatten och skapande

.

De flesta av våra barn har kommit igång bra med att klä på sig själva; overall, överdragsbyxor klarar de själva, jackan behöver de hjälp med dragkedjan. Att ta av sig går lättare och hänga upp sina kläder på kroken. Det är roligt att se när en del av barnen tar initiativ till att hjälpa en kompis med t ex att ta på skorna.

Att äta på flat tallrik och försöka dela maten med kniv och gaffel tränar vi på och det går framåt.

De flesta barnen har blivit blöjfria under våren, barnen ser att kompisarna går på toaletten och det smittar av sig så fler vill pröva.Flera av barnen tvättar händerna efter toabesök utan att vi behöver säga till.

I leken kan vi höra att flera av våra barn använder språket och fantiserar när de kommunicerar. Barnen visar känslor, en del sätter ord på känslorna och förklarar hur det känns när t ex en kompis inte varit snäll.Här kan vi se att barnen använder tecken som stöd, TAKK, t ex stopp. Vi har märkt att det är viktigt att vi vuxna pratar med barnen och visar olika ansiktsuttryck så att de ser och förstår när någon blir ledsen. Vi sätter ord på känslorna och bekräftar genom att säga: "jag ser att du är arg..."

TAKK - vi fortsätter att jobba med TAKK, barnen använder tecken som stopp, sitta, tecken för olika frukter, matramsa. Vi har märkt att barnen förstår de tecken vi tränar på men använder dem inte spontant. Så det är viktigt att vi pedagoger är förebilder och använder tecknen.

Vi har märkt att flera barn visar empati; de kan trösta en ledsen kompis, hämta en vuxen om ett annat barn behöver hjälp med något, hjälpa till vid påklädning.

Då vi strävar efter att följa barnens intresse och barnen får välja var och vad de vill leka med så har vi sett att leken utvecklas. T ex actionfigurerna hamnade i ett lekhus och det blev en rollek där Spiderman och Captain America kokade kaffe och lagade mat.Vi märker också att flera barn kan leka tillsammans under en längre stund om de får vara ostörda. Vissa lekar är roligt att en vuxen med, t ex i doktorslek vill barnen gärna att vi är sjuka så de kan ta hand om oss.

Barnen uppmärksammar bilder och bildspelet i hallen, de kommenterar och reflekterar och samtalar om bilderna. TAKKbilderna som sitter vid matborden frågar de efter, vad de olika tecknen betyder.

Barnen har visat stor lust att lära sig klara sig själva  i rutinsituationer, De flesta av våra barn klarar nu att ta på sig själva, de får hjälp med dragkedjan på jackan, men överdragsbyxor, jacka, stövlar och skor kämpar de med att få på. Vi har uppmuntrat dem att försöka själva och de har fått mycket beröm när de försöker på egen hand.

Flera av barnen tar nu egna initiativ till att hjälpa en kompis t ex med skorna. (Detta efter att vi under terminen har uppmuntrat dem till att hjälpa varandra.) När barnen ser hur deras kompisar kan så vill de själva lära sig. Detta gäller även vid matbordet; att barnen tar mat själva och försöker dela maten. När de tränar att gå på toaletten - de vill också pröva och göra som kompisen.

Vårt mål har varit att öka barnens självständighet och tillit till sin egen förmåga i vardagssituationer; som av- och påklädning, ta mat själva, äta på flat tallrik, hänga upp kläderna efter utevistelsen, potträning, hygienrutiner. Vi såg att det fanns behov av detta (då våra barn flyttar till äldrebarnen till hösten) och barnen visade intresse för att lära sig och bli mer självständiga.

Genom att dela in oss i mindre grupper blev det lugnare i tamburen. Det blev lättare att finnas nära barnen och stödja dem i lärandet. Genom uppmuntran och att kunna se hur kompisarna kunde klä på sig så smittade av sig så barnen ville försöka själva.

http://www.ale.se/download/18.3ce748c7128262bceb380001800/1450368930150/Likabehandlingsplan+Surte+f%C3%B6rskola.pdf