Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Krönika

Skapad 2016-01-20 18:20 i Kristinedalskolan Stenungsund
Ni har tidigare arbetat med både insändare och debattartiklar vilka också, precis som krönikan, är argumenterande texter. Krönikan är dock en personligt skriven text och kan vara mer resonerande. Texten baseras ofta på en konkret händelse. Den innehåller krönikörens egna tankar och kommentarer och vill få läsaren att betrakta ett ämne ur ett nytt perspektiv. Till skillnad från insändare och debattartiklar, talar en krönika inte direkt om vad du ska tycka. Det får du som läsare själv fundera över och komma fram till. Vi kommer att inleda med att läsa och analysera olika krönikor. Därefter lär vi oss hur en krönika är uppbyggd och slutligen får ni skriva en egen krönika.
Grundskola 9 Svenska
En krönika är en personlig text där skribenten kommenterar eller reflekterar över ett aktuellt ämne. En krönika tar sin utgångspunkt i en situation som författaren varit med om, sett eller hört. Många krönikor ifrågasätter något, argumenterar för något eller vill få oss att se en sak med nya ögon.

Innehåll

Arbetsgång

Vi kommer att läsa, analysera och diskutera flera krönikor under lektionerna. Du kommer att arbeta med mindre uppgifter och slutuppgiften består av att du ska skriva och lämna in en krönika. Till uppgiften hör också kamratrespons.

Bedömnning

Din krönika kommer att bedömas utifrån kunskapskraven nedan efter att du lämnat in den. 

Syfte och centralt innehåll

Kopplingar till läroplan

  • Sv
    Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv
    Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Sv
    Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv
    Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Sv  7-9
    Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Uppgift

Ämne:

Tänk på en speciell händelse som du någon gång reagerat på och som väckte tankar och känslor hos dig. Det får gärna vara en händelse från din egen vardag, då kan det vara lättare att göra krönikan personlig. En krönika kan också handla om en aktuell nyhet. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen. Har du svårt att hitta ett passande ämne, hjälper jag dig självklart med förslag. 

Rubrik:

En rubrik ska som alltid spegla det din text kommer att handla om. Den ska ha en tydlig koppling till innehållet och det budskap du vill förmedla. Skriv inte rubriken förrän din text är helt färdig. Det är oftast lättare att komma på en bra och passande rubrik när texten är klar. 

Inledning:

Som vanligt skriver du ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet och lockar till vidare läsning. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan. Det är ofta lyckosamt att inleda med en anekdot.

Lyft fram dina åsikter och argument:

Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas de som tycker annorlunda än vad du gör. Hitta gärna motargument och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga? Dina argument måste inte baseras på fakta, utan kan bestå av dina tankar, upplevelser och åsikter. 

Språk: 

En krönika är en resonerande text och kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som retoriska frågor, ironi, metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren och skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. När du är klar är det viktigt att du läser igenom och bearbetar din egen text för att själv upptäcka saker som du kan förbättra. Låt också en kompis läsa din text och ge dig respons innan du anser att du är klar. 

Avslutning: 

Försök att knyta ihop säcken i din avslutning. Knyt an till inledningen och sammanfatta budskapet. En avslutning kan också innehålla en tvist eller en poäng, en så kallad knorr. 

 

 

Uppgifter

  • Krönika

Matriser

Sv
Kunskapskrav

Kunskapskrav 7-9

E
C
A
Koppling till uppgiften
Eleven följer instruktionerna. Texten fungerar i huvudsak som krönika.
Texten fungerar relativt väl som krönika.
Texten är väl fungerande som krönika.
Skriva texter
  • Sv  E 9
  • Sv  C 9
  • Sv  A 9
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Respons och bearbetning
  • Sv  E 9
  • Sv  C 9
  • Sv  A 9
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: