Kartläggning av barngruppen

För att ta reda på vad barnen önskar att de vill göra på samling och aktiviteter frågade vi dem i grupp. Barnen berättar att de vill ha flano-sagor, bokstäver, rim & ramsor. Det är det roligaste!

Vi har även observerat att flera barn behöver stödjas i sin språkliga utveckling. Med hjälp av sagotemat önskar vi locka, stimulera och utmana språkutvecklingen på ett lekfullt sätt tillsammans med övriga barn.

Många i barngruppen leker fantasifulla rollekar och vår förhoppning är att sagotemat kan ge ytterligare input i dessa lekar.

Dagens forskning visar vikten av högläsning med diskussion och fördjupning kring innehållet, för en gynnsam läs och språkutveckling på lång sikt.

Att barnen vågar och har tilltro till sin egen förmåga att uttrycka sig i ord och bild i den lilla gruppen.

Omformulering av läroplansmål

Vi vill att barnen utökar sitt ordförråd och sin lust att uttrycka sig mer berättande (använda fler ord) både i rutinsituationer och i leken.  

Vi vill att barnen blir bekanta med hur bokstäver ser ut.

Vi vill att barnen får en förståelse för det skrivna språkets användningsområden samt utforskar sina egna förmågor till att skapa med ord och bild.

Genomförande/Arbetsmetoder

Temat är uppdelat i mindre delar, en saga för varje del. Introduktion sker genom att vald saga läses upp eller på annat sätt delges barnen i storgrupp.

I de mindre grupperna arbetar vi med litteracitet utifrån sagan. Vi diskuterar innehållet ur olika synvinklar utifrån frågeställningar så som varför tror ni personen gjorde så, vad tror ni hände sen, kan man använda andra ord, hur skulle du känna om du var den personen och vad ser man på bilderna. Den lilla gruppen ger en bättre möjlighet för barnen att berätta och lyssna på varandra. Barnen återberättar sagan och hittar på egna för att på så sätt öva sig i hur en berättelse byggs upp.

Sagans innehåll leder till andra områden att undersöka, exempelvis hur lever de djur som finns med, hur ser andra bilder ut som författaren/ illustratören skapat, kan vi konstruera något som finns med i sagan. Pedagogerna påvisar och är uppmärksam på det barnen visar intresse för, vilket ligger till grund för det fortsatta arbetet.

För varje saga får barnen bekanta sig med en bokstav som sedan ligger till grund för val av rim ramsor och sånger som berättas vid samlingar och matsituation. Lekar och andra övningar som anknyter till bokstaven utförs.

Under temats fortskridande görs pedagogisk dokumentation fortlöpande av barnen själva eller av pedagogerna. Olika dokumentationstekniker kan används så som bild, skrift, tredimensionellt skapande, foto eller film beroende på vad som ska dokumenteras. Dokumentationen görs synlig för barnen så de kan återkomma till den samt att den delges vårdnadshavarna.

Uppföljning

160307

Vi är har ”fastnat” i saga Kattresan. Vi upplever att barnen har fortsatt intresse i sagan, den känns inte färdig ännu. Därför har det bara blivit bokstaven K. Vi planerade att byta bokstav till de olika sagorna men måste frångå det nu. Barnen är redo för ny bokstav men inte byte av saga. Vi tar bokstaven A.

Varje mindre grupp fick varsin bild på en målning som I Arosenius hade gjort. Vi pratade om vad som syns på bilden och vad barnen tror hade hänt eller kommer att hända. Tillsammans skapade barnen en saga kring bilden. Varje barn ritade en bild på det som händer och text sattes till. Sagan lämnades till kontorsservice som lät trycka upp dem till böcker. Vi har observerat att de i den fria leken samt för sina föräldrar berättat sagan igen.

Tre olika bilder från Kattresan valdes ut och varje grupp fick varsin att prata om. Eftersom bilden är tagen ur sitt sammanhang så fick barnen fantisera om vad de tror mer kan ha hänt och kommer att hända. Varje barn ritade en bild på det de hittade på. Vid ett senare tillfälle fick gruppen en ny bild, som en annan grupp hade haft. De fick göra om övningen och på så sätt blev det många bilder och historier. Sina bilder satte barnen själva upp på tre olika ställen på dokumentationsväggarna.

Vid ett par tillfällen fick barnen tillverka sin egen figur från Kattresan. Pedagogerna tog fram olika material så som toarullar, filt, piprensare, flörtkulor, färg, lim och annat. Figurerna placerades på hyllan i hemvisten så alla kunde se varandras. En del barn lekte med sina. Några barn gjorde sina figurer så de kunde användas till dockteater. Figurerna användes av pedagogerna när Kattresan återberättades.

Nästa saga var Vargen och de sju killingarna. Som tidigare lästes sagan flera gånger både som flano och i bokform i stor och liten grupp. 

Barnen fastnade för vad krita är så det diskuterades och undersöktes på olika sätt. De fick känna på krita och de undrade vad som händer om den ligger i vatten så det provades. De ville även smaka på den för att se om även deras röster blev ljusare som vargens.

Många frågor om hur en get ser ut och lever väcktes. I de mindre grupperna ställde barnen frågor som de ville ta reda på. De ritade en get som de trodde att den ser ut, som en hypotes. Böcker om getter beställdes från biblioteket vilka vi läste tillsammans.

Barnen undrade hur det känns att klappa, lukta på en get så vi tog reda på att det finns getter man får klappa i Slottsskogen. Tillsammans med barnen skrev vi ner frågor som vi ville ta reda på. I tre olika grupper åkte vi på utflykt till Barnens zoo i Slottsskogen. Barnen dokumenterade getens utseende med iPaden samt ställde frågor till en skötare.

Efter besöket i Slottsskogen så ritade barnen en ny get. Fler nya detaljer syns på bilderna. Barnen satte själva upp sina bilder så de kunde jämföra före och efter, på dokumentationsväggarna.

Utvärdering

Vi läste varje saga vid flera tillfällen både som bok och flano, UR hade Kattresan som animerad film vilket vi visade. I handboken till TRAS står att barn som hör samma bok flera gånger börjar titta mer i boken, inte bara på bilderna utan även på texten. Boken kan då bli en inlärningsarena för iakttagelser och samtal kring skriftspråk vilket gör att barnet börjar undersöka texten. Pedagogerna märket att barnen tog till sig de nya ord som fanns i berättelserna så som lakej, droska och kallikå. Barnen började rimma mer på egen hand samt flera barn lärde sig textstycken utantill.

De egna sagorna som barnen hittade på stod de ofta och tittade på när de satt uppe på väggen. De berättade för varandra vad de handlade om. Barnen lyssnade och ställde frågor till varandra om innehållet. Att hitta på egna sagor med en början, mitt och ett slut samt att återberätta sagor ger övning i hur historier är uppbyggda och hur man återger texter.

När barnen fantiserade utifrån en bild ur Kattresan var de till en början lite styrda av orginalhistorien. Efter att pedagogerna hade pratat om vad man ser på bilden och gett egna exempel på vad som kunde ha hänt kom barnen igång. Historierna blev varierande och spännande med stor inlevelse från barnen. Vi såg att några barn hade svårt att fantisera ihop något men om det knöts till en verklig händelse eller till något ett annat barn sagt så hittade även de barnen på. När bilderna kom upp på väggen blev det visuellt tydligt för barnen hur olika man kan tänka, med utgångspunkt i samma bild! Vi tycker att barnen har börjat rita mer egna historier på egen hand efter detta.

Tillverkningen av egna figurer av diverse olika material visade på stor skaparlust hos barnen. De provade olika sätt att sätta ihop de delar de behövde och hade full koncentration. Vi kunde ha haft materialet mer tillgängligt på avdelningen en period efter dessa tillfällen för att se vad som mer skulle ha skapats.

Biblioteksbesöket och utdelning av boken Kattresan samt deras egna sagor blev en bra avslutning på den sagan.

Att barnen skulle bli så intresserade av vad krita är var för oss en glad överraskning. Utifrån barnens tankar och funderingar fick vi undersöka krita på olika sätt. De ställde hypoteser och så undersökte vi hur det blev så de kunde dra egna slutsatser.

När de sedan även började ställa frågor om geten så fick vi utforska det. Vi såg ett kollektivt lärande i gruppen, alla hade olika kunskap och tillsammans tog vi reda på det vi inte visste. Barnen hade frågor på olika nivåer vilket gav en stor spridning på det vi skulle ta reda på. Efter besöket i Slottsskogen kunde vi se att barnen tagit till sig mycket ny kunskap om getter.

Utflykten till Slottsskogen var ett positivt inslag. Barnen visade stort intresse för hur geten såg ut, en grupp fick möjlighet att träffa en skötare så de kunde ställa frågor till honom. Den fysiska upplevelsen av att få träffa getter på riktigt ökar kunskapsinhämtningen eftersom fler sinnen arbetar tillsammans. I de sista teckningarna barnen gjorde efter besöket kunde vi se att fler specifika detaljer redovisats.

De bokstäver vi presenterat känner de flesta barn igen nu. I och med att vi sjöng sånger, lekte lekar och hade ramsor som började på samma bokstav återkom den i fler sammanhang. 

Av de texter vi har läst var en på rim, en skönlitterär och så faktaböckerna med informationstext. Vi kunde ha pratat om hur en text låter exempelvis faktatext jämfört med en på rim men fokus hamnade mer på informationsinhämtande när vi läste om getter. Sagan på rim lärde sig barnen delvis utantill och den skönlitterära tyckte de var spännande och blev gripna av så på så sätt märkte vi att barnen tog till sig texten på olika sätt.

Koppling till litteratur:

I boken "Rätt att leka" står att "Tänkandet hos barnet blir mindre svart/vitt om det kan se fler orsaker till det som händer. Möjligheten att tänka utifrån två olika perspektiv lägger grunden till att reflektera och tänka på en mer abstrakt nivå".

Skolverket skriver att förskolan kan bidra till barns språkutveckling bland annat genom att planera in samtal kring en bild när barnen är pigga och utvilade. Samt att synliggöra barnets tankar så att det blir en grund för dialog och fortsatt arbete.

Måluppfyllelse

Alla barn har deltagit efter sin förmågor i samtalen och skapat i olika bilder, var för sig eller tillsammans med en kamrat. Vi ser att barnen vågar ta mer plats allt eftersom och växer i sitt lärande. 

Barnens berättarlust och ordförråd har ökat med ord från sagorna t.ex. lakejer, kusk, kalikå, droska och klövar.

Barnen har fått en ökad medvetenhet kring bokstäverna K och A.

Av de texter vi har läst var en på rim, en skönlitterär och så faktaböckerna med informationstext. Sagan på rim lärde sig barnen delvis utantill och den skönlitterära tyckte de var spännande och blev gripna av så på så sätt märkte vi att barnen tog till sig texten på olika sätt.

Analys och utveckling

Sagan om Kattresan innehåller ett gammaldags språk med ord som lakej, kalikå, droska, konstapel m.m. som barnen lärde sig. Vi ska inte vara rädd för att kasta ut nya ord för barnen. Dessa ord ledde till flera fördjupade diskussioner.

Vid framtida projekt/teman ska vi tänka på att det för vissa barn är svårt att fantisera fritt och bättre planera inför dessa moment. Vi ska visa på/ ge exempel på hur de kan utföras.

Framgångsrik metod var att efter varje tillfälle i den lilla gruppen kartlägga barnens gruppsamtal och utifrån det sammanställa produktiva frågor inför nästa tillfälle. Det blev en röd tråd för barnen att följa och de upplevde att de ägde frågan. När barnen äger fråga har de fullt fokus och lärande kan ske. Detta tar vi med oss i framtida projekt.

Barnens dokumentation blir pedagogisk när de själva sätter upp den på väggarna. De återkommer till den upprepade gånger och berättar sagan för varandra, pedagoger och föräldrar.

Den pedagogiska dokumentationen om getter bidrog till att barnen lätt kunde se sitt eget lärande före och efter inhämtande av kunskap. Barnen jämförde sina bilder och såg skillnaden.

Vi tar med tanken om att i kommande teman fortsättningsvis använda texter ur olika genrer. Hur låter en faktatext jämfört med en på rim eller skönlitterära berättelser osv.

Vi ser vikten av att det är samma pedagog som följer en grupp för att på bästa sätt kunna följa barnens tankar och genom det leda gruppen vidare.

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

  Lpfö98 Rev. 2016