Skolbanken Logo
Skolbanken

Grundplanering hösten 2016 Aprikos

Lill-myran, Dibber Sverige AB · Senast uppdaterad: 2 september 2016

En övergripande presentation: - Barngruppen utifrån ålder och antal barn . - Personalen utifrån kompetens, antal och ev. erfarenhet. - Miljön, vilka utrymmen vi har tillgång till och hur de ser ut. - Särskilda intentioner som finns för gruppens arbete. Arbetslaget består av 3 pedagoger som barnskötare och de har olika antal års erfarenhet inom barnomsorgen. Aprikos avdelningen är det för tillfället 19 barn men den gruppen ska utökas till ca 21 barn. Barnens ålder är 1-3 år. Aprikos, avdelning består av fyra rum som används för lek,mat, vila,ateljé och hem vrån. Det finns också en entréhall för av/påklädning och två toaletter på avdelning. Vi har även en gård som delvis är asfalterad, har gräsmatta, sandlådor, gungredskap samt en lekstuga. Vi ska arbeta efter målet att ha kul tillsammans för när man har roligt lär man sig som bäst.

Normer och värden

Grundverksamhet

Vad har vi för gemensam barnsyn?

Hur resonerar vi kring skillnaden i arbetet om vi har ett förhållningssätt utifrån ett barnperspektiv eller barns perspektiv?

Hur ska verksamhetens utformning se ut och hur förhåller vi oss till barnen?

Vi ska sträva efter att barnen ska trivas och må bra, känna trygghet och tillit till oss pedagoger och sig själva.

Vi ska tro på det kompetenta barnet. Barn kan om de får möjligheten att pröva på och utvecklas. Vi ska utgå ifrån barnens intressen och deras nyfikenhet. Vi ska utmana dem utifrån deras behov och uppmuntra dem att tro på sig själva. Vi diskuterar kontinuerligt i arbetslaget om en gemensam barnsyn och vikten av att vi är konsekventa i de svar vi ger dom. Vi ska dela in oss i smågrupper då det främjar barnen i deras språkutveckling samt att de då ges en större möjlighet att komma till tals och att de vågar ta för sig mer.

Rutiner

 

Vår förskola har öppet mellan kl. 6.30-17.30.

Alla Lill-myrans barn utgår från Rosa avdelning. Frukost serveras från klockan 8.00- 8.30. Efter frukost går vi ut på vår gård. Runt 9.15 delar vi upp oss i mindre grupper för att ha olika aktiviteter.

Cirka klockan 10.40 har vi samling för att sedan äta lunch klockan 11 och vila. Mellanmål serveras klockan 14.30. Därefter är det olika aktiviteter antingen ute eller inne. Barnen har en fruktstund två gånger per dag (förmiddag/kväll). Klockan 16 slår alla våra avdelningar ihop för att sedan stänga klockan 17.30.

 

Vardagsrutiner så som blöjbyte, dukning, vila med mera görs efter bestämt schema.

Avdelningsplanering har vi en gång i veckan mellan klockan 8-9 då de andra avdelningarna tar hand om våra barn.

Regler

Vilka regler ska vi som vuxna ta fram?

Vi vuxna ska ta fram regler som rör barnens säkerhet.

  • Våra dagliga rutiner

Vilket ansvar ska barnen utveckla?

  • Vi ska sträva efter att barnen ska ta ett eget ansvar över sin miljö, t.ex. att ta undan det man tagit fram innan man tar fram något nytt.
  • Att lära sig vänta på sin tur
  • Social kompetens
  • Självständighet

Vilka regler ska barnen tillsammans med vuxna ta fram?

  • Regler om hur vi bemöter varandra

Hur upprättar vi gemensamma regler?

  • Bland annat på samlingen då pratar vi om hur man är en bra kompis.
  • Genom att vi som pedagoger visar på och är en bra förebild för våra barn

Ska barnen plocka upp leksaker efter sig?

  • Vi strävar efter att barnen ska lära sig att ta ett ansvar för sin miljö bland annat genom att plocka undan det man tagit fram innan något nytt påbörjas.


Ska barnen klä på sig själva i hallen?

  • Våra barn ska ges möjlighet att genom att få försöka själva och med hjälp och uppmuntran ifrån oss vuxna lära sig att klä på sig själva.

Ska barnen hjälpa varandra?

  • Vår strävan är att barnen ska visa varandra hänsyn och hjälpa varandra om någon ber om hjälp eller fråga om de vill ha hjälp.

Hur förhåller vi oss vid matbordet?

  • Vid lunchen har vi bestämda platser för att skapa en lugn och trygg miljö för barnen.
  • Vi uppmuntrar barnen att våga smaka och prova på den mat som erbjuds.
  • Vi utmanar barnen utifrån deras förutsättningar att använda t.ex. kniv, gaffel. Vi anpassar det utifrån barnens förmåga. Vår strävan är att ge stöd och utmaning till varje barn gällande att vänta på sin tur, lägga upp mat, duka av efter sig.
  • Det ska vara en tid då man tillsammans vid matbordet ska kunna hålla en dialog om t.ex. vad man gjort under dagen.

Hur förhåller vi oss som vuxna i leken inne/ute?

  • Vi blandar barnens fria lek med vuxenstyrda lekar. Ibland deltar vi i barnens fria lek ibland tar vi ett kliv tillbaka.

Vilka barn är tillsammans i de aktiviteter som vi har under dagen?

  • Vi delar in barnen i grupper utifrån ålder och olika behov.

Hur samtalar vi med varandra?

  • Vi är barnens förebilder och måste därmed tänka på vårt egna språkbruk. Det är viktigt att tänka på språkval och ton i våra samtal.


Barns inflytande

Hur får barnen möjlighet att påverka gemensamma regler?

  • På samlingen får barnen möjlighet att komma med förslag för att vi tillsammans ska få en bra dag.

Vad är det som intresserar barnen just nu?

  • Barngruppen är mycket intresserade av färgeform

Är det alla barnen eller har de olika intresseområden?

Se ovan

Hur får barnen möjlighet att påverka form och innehåll?

  • Vi utgår ifrån barnens intressen och behov

Hur får barnen möjlighet att påverka våra miljöer ute och inne?

  • Vi utgår ifrån barnens ålder och intressen

Vilket/vilka läroplansmål ska vi börja arbeta med?

  • Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.

Varför har vi valt dem?

Det är grunden till demokrati, en grundläggande förutsättning för att samspel mellan människor och miljöer ska fungera.

Lista olika förslag på aktiviteter utifrån de målområden som vi valt:

  • Samspelslekar
  • Arbete i smågrupper
  • Samlingar
  • Drömmen om de goda, quintos, hitta vilse   
  • Färger

Vilka aktiviteter och lekar vill vi introducera?

  • gubben i lådan
  • Kroppen
  • Läsa böcker 

Hur ska vi göra?

  • Genom att vi pedagoger tillsammans med barnen visar att det är viktigt att värna om sin miljö både utomhus och inomhus. Vara med att plocka upp och sortera var sak på rätt plats. Uppmuntra barnen att hjälpa sin kompis.

Vilka sånger kan vi introducera?

  • "Här är jag och där är du", "namnsånge"

Vilka utflykter ska vi göra?

  • Vi ska utnyttja närheten till parklekar, skogen,  och stadsmiljö

Vilka böcker ska vi läsa?

"En liten kompisbok" baserade utifrån barnkonventionen med tema vänskap och samspel.

Totte böcker 

 

 

Utveckling och lärande

 

Vilka läroplansmål ska vi börja fokusera kring och hur konkretiserar vi målen?

  • Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
  • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Vilket förhållningssätt har vi till barns utveckling och lärande?

Vilket förhållningssätt har vi till varje enskilt barns utvecklande och lärande?

Hur påverkar det vårt gemensamma arbete med barngruppen?

Hur ska vi stimulera barnen till ett utforskande arbetssätt?

Vilket material behöver vi?

Vår strävan är att få en trygg barngrupp där hänsyn till andra, sig själv och sin omgivning ska ligga i fokus. Vi vill även att våra barn ska bli självständiga och få en tillit till sin egna förmåga. Vi ska utgå ifrån barnens intressen och behov för att det ska bli lustfyllt och lärorikt

Vår strävan är att uppmuntra barnen i det som intresserar dom och ta tillvara på barnens egna tankar och idéer, genom att komma med öppna frågeställningar som t.ex. "Vad tror ni händer, hur tror ni att det är" och på så sätt vara medforskare i barnens intressen.

Vårt arbetssätt ska vara temainriktat med delvis tvärgruppsarbete. I det arbetet ska vi utgå från barnens intressen som just nu är spindlar och andra småkryp. Vi arbetar med "drömmen om det goda" som ett av verktygen till att få bland annat en ökad socialkompetens och en trygg barngrupp.

Vårt arbete med att få självständiga barn ska genomsyras av att vi hela tiden uppmuntrar barnen att försöka själva. T.ex. Vid av och påklädning, under matsituationen. Uppmuntra dom att hjälpa varandra för att på så sätt få barnen att växa i sin självkänsla och få ett ökat självförtroende.

Inre och yttre miljön

Inre Miljön

Hur iordningsställer vi miljön så det stimulerar barnen?

Genom att observationer ser vi vad som lockar barnen mest i den inre miljön och oreningställer miljön utifrån det. Vi jobbar just nu med den inre miljön och försöker få till rum som tydligt visar vad man gör i rummet med olika stationer så som tex, ateljé, dock vrå, sagorum.

Främjar den inre miljön vårt tema arbete?

Se ovan

Vilka åtgärder behövs?

Yttre Miljön

Hur iordningsställer vi miljön så det stimulerar barnen?

Även vår yttermiljö ses över och ska åtgärdas. 

Främjar den yttre miljön vårt arbete?

Närheten till skog och parker är något som främjar vårt arbete.

Vilka åtgärder behövs?

Till vår utegård behövs det kontinuerligt köpas in material så som hinkar

Vi pedagoger behöver få till ett bättre arbetssätt för att få till fler stationer på gården

Förskola och hem

Föräldramedverkan

Hur ska introduktionen till förskolan gå till?

Vi har en föräldraaktiv introduktion där föräldrarna är med det första dagarna. Introduktionen brukar läggas upp på ca 4 dagar där den fjärde dagen är den första dagen föräldern lämnar en stund. Varje introduktion är individuell och exakt hur lång tid den tar är helt beroende på förälder, barn och oss pedagoger.

Första dagen kommer föräldern/föräldrarna för en information om upplägget på introduktionen, vi går igenom alla papper som ska fyllas i, vi tar reda på allergier och annat som är av vikt för barnet/föräldern och oss.

Vår strävan är att föräldern/föräldrarna ska bli trygga med oss under den här tiden och att det ska känna tillit till att deras barn har det bra hos oss.

Hur ger vi föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i verksamheten?

Föräldrarna har möjlighet till delaktighet via föräldramöten, uppföljningssamtal utvecklingssamtal men också genom den dagliga kontakten.

Hur ges föräldrar möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras?

Se ovan

Hur ger vi föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten?

Genom enkätundersökning

Vilka aktiviteter ska vi erbjuda våra föräldrar?

  • Föräldramöte
  • Uppföljningssamtal/ Utvecklingssamtal
  • Gårdsfesten
  • Föräldrafika
  • Luciafirande

När ska vi erbjuda dem?

Föräldramöten ska vi erbjuda en gång per termin, likaså utvecklingssamtal. Föräldrafika ca 1 -2 ggr per läsår. Traditionella samkväm när det är årstid. Gårdsfest ca 1 gång per läsår

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Hur ska verksamhetens rutiner utvärderas?

Genom att diskutera våra rutiner i olika forum får vi till stånd en utvärdering.

Hur ska barnen inflytande utvärderas?

Vi ska diskutera barns inflytande på våra avdelningsplaneringar. Använda oss av olika dokumentationer för att kunna utvärdera det. Exempel: observationer, fotodokumentationer, reflektioner.

Hur ska barnets utveckling och lärande utvärderas?

Se ovan

Hur ska vi dokumentera vårt arbete?

Genom fotografering, språkobservationer, lekobservationer, samtal och unikum m.m.

Hur ska vi göra för att få tillstånd en pedagogisk dokumentation?

Genom att barnen är med i dokumentationen där vi tillsammans tittar på vad vi gjort och skriver ner vad barnen säger och tänker.

Hur ska vi synliggöra det?

Dels synliggör vi det i unikum men vi ska även använda oss av väggdokumentation för att barnen ska få en naturlig tillgång till att titta på och reflektera över vad de/vi gjort.


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback