"Upprepning, metaforer, rim, rytm, onomatopoetiska ord - mycket av det som utmärker poesi finns naturligt i barns språklek. I själva verket kan man se poesi som ett "svar" på utmaningen att vilja uttrycka något som ens språk inte riktigt räcker till för. Genom diktskapandet får barnen använda bekanta ord på nya sätt och skapa nya ord på basis av andra, bekanta ord. Att sätta ord på, skriva ner och sedan läsa upp vad barnet berättar kan visa sig vara en mycket viktig ’investering’ i barnets tal- och skriftspråkliga utveckling i stort och eventuellt en förståelse för och uppskattning av poesi mer specifikt."

Barnen ska få utmanas i förmågorna leka (med ord), berätta och uttrycka (tankar).

Vi ser att detta länkar väl ihop med vårt projektarbete med Barnkonventionen. 

Syftet är att skapa språkglädje hos barnen. Vi hör att barnen leker med ord, nya som gamla. Hur låter orden? Hur ser orden ut? Vad betyder orden?

Varje fredag kommer vi att skriva Veckans dikt om vänskap tillsammans med barnen.  De är ett eller fler barn som diktar åt gången.

Vi ställer några frågor som barnen kan svara på med ett ord eller en mening. Ex. Vad kan vänskap betyda? Hur känns det att ha en vän? 

Vi skriver sedan ned det barnen säger. Ibland säger de samma sak som sin kompis och det gör ingenting. Det viktiga är att barnen känner igen "sina ord" och kan känna glädje över det.

Vi läser sedan upp vad de sagt. Ibland kommer det något rim de vill lägga till eller så önskar de att orden ska komma i en annan ordning. Här utmanar vi barnen i förmågorna leka (med ord), berätta och uttrycka (tankar). Vi är inte så noga med grammatiken utan vill i första hand skapa språkglädje hos barnen. 

Dikten skrivs ned på whiteboardtavlan i entrén där kan alla som kommer till förskolan möts av barnens dikt. Vårdnadshavarna har också uppmanats att vara delaktiga genom att skriva till rim eller ord som de tycker kan passa in. Detta tror vi skulle kunna göra det än mer spännande för barnen.

Vi avslutar alltid med att barnen får läsa upp sin dikt för de övriga på avdelningen. Det ger ytterligare ett tillfälle till att få reflektera och samtala över den dikt de skapat. 

Genom pedagogisk medvetenhet fångar vi både grupp och enskild individ och utmanar dess förmågor.

Vi tänker att vi ska fortsätta utmana barnen i förmågorna leka, berätta och uttrycka genom att ha högläsning ur en diktbok. I böcker möter man många ord som man inte självklart använder i vardagspratet, och ett språk som är annorlunda än det talade språket. Barnen kommer att få välja ut en favoritdikt som de tycker om eller känner lite extra för. De valda dikterna sätter vi upp på väggen och det ger då möjlighet för barnen att samtala om dikterna med varandra. 

När de möter ett nytt ord kan vi höra dem försöka hitta ett rim eller ibland även hitta meningar där ordet fyller ett sammanhang. 

Det vi ser som en av framgångsfaktorerna är att detta inte var en enskilt planerad aktivitet på en bestämd tid utan det har levt i vardagen. Vi har fångat upp barnens lust och tankar kring diktskapandet när det så uppstått.

Denna aktivitet har skapat möjlighet till att leka med språket. Utmaningen att berätta mycket på några rader, att ta ut svängarna och väcka alla de stora känslorna. För känslor har vi sett bearbetats i denna aktivitet. Allt från orättvisor, vänskap, gemenskap men också många glädjeämnen. Det har bidragit till att barnen kommunicerat om många olika saker med varandra.

Vi upplever att denna aktivitet har ökat språkglädjen hos barnen samtidigt som fantasin och kreativiteten har utvecklats. Vi har sett att det blivit en gemensam aktivitet där de olika erfarenheterna i barngruppen använts som en tillgång.

Vi upplever att språket har blivit än mer ”synligt” för barnen. Vi kan också se att skriftspråket har utvecklats. Barn som inte tidigare visat intresse för att skriva har i denna aktivitet gjort det. Kanske var det whiteboardtavaln i sig som ökade intresset att skriva eller var det kanske att få skriva tillsammans med en kompis?

Finns det något som kännetecknar barnens dikter? Vi kan höra ljudhärmande ord, allitteration, vers, upprepning med mera.

Vår upplevelse är att barnen nu blivit mer medvetna om hur man kan leka med ord. Vi har hört det uppstå spontant i leken. Ex. Några barn bygger Vasaskeppet av klossar. Bygget rasar och ett barn säger ”Vasa rasa. Aha, det rimmar! Det kan bli veckans dikt!”.  På väg till förskolan på morgonen har barn upplevt något som det sedan blivit en dikt om.

Vi har haft högläsning ur böckerna Krakel Spektakel Boken av Lennart Hellsing samt Det har kommit en komet diktsamling av tio nordiska författare.

Barnens reflektioner;

- Det var roligt att hitta på rim. Rim Lim!

- Det roligaste var när jag och en kompis kom på Kompromiss Fniss och Vän   Antenn.

- I dikter kan man hitta på vad man vill. Det kan vara fantasi och så.

- När jag gick till förskolan en dag kom jag och pappa på ett ord som jag ville skriva en dikt om. Det var Älg. Det blev något med Älg Helg och Snäll utan Gnäll.

- Vi skrev dikt om hur man kan vara bra vänner. Jag ritade alltid ett hjärt bredvid min dikt. För om man inte kan läsa kan man ändå förstå att det handlar om kärlek och så.

- Jag tyckte det var roligast att få skriva på tavlan i hallen. Först skrev jag lite för stora bokstäver så för att hela dikten skulle få plats fick jag sen börja skriva mindre bokstäver. Hela dikten fick plats.

- Mina föräldrar tyckte det var roligt att få läsa alla våra nya dikter på tavlan. 

- Jag tror att jag kan rimma på engelska nu. Vad rimmar på cool? Pool?

- Krakel Spektakel boken var så rolig! Den vill jag att vi ska läsa igen. Sill i Dill.

- Krakel Spektakel tycker jag också är så rolig. Kusin Vitamin och Här dansar herr gurka.

- Undrar om man får skriva dikter i skolan? Jag ska säga till fröknarna där att jag vill det.

- Hoppsan Loppsan. Kul att rimma. Vänner jag känner. Simsalabim Rim.