Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Matematik år 4 (Matteborgen kap 4-5)
Vi fortsätter med kapitel fyra och fem i Matteborgen där vi kommer att öva på multiplikation och division samt lära oss mer om tabeller och stapeldiagram.
Innehåll
Syfte med undervisningen
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Kopplingar till läroplan
- Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
- Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
Det här ska vi göra
Gemensamma genomgångar och diskussioner
Arbeta individuellt i Matteborgen
En problemlösningslektion i veckan där vi löser ett relevant problem kopplat till arbetsområdet
Studera diagram och tabeller i vardagen genom att titta i dagstidningar
Göra egna tabeller och diagram utifrån elevernas vardag
Titta på olika typer av diagram (cirkel, stolp)
Läxor: Veckans matteord och färdighetsträning, göra en egen undersökning (s. 151)
Kopplingar till läroplan
- Taluppfattning och tals användning Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
- Sannolikhet och statistik Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Det här ska vi bedöma
Eleven kommer att bli bedömd utifrån sitt deltagande i gemensamma eller individuella arbeten, diskussioner i klassen och genom diagnoser/prov. I bedömningen kommer vi att titta på hur eleven använder sin begreppsförmåga, metodförmåga och problemlösningsförmåga.
Kapitel 4 – Multiplikation och Division
Metodförmåga
- Förstå hur addition och multiplikation hänger ihop
- Kunna multiplicera med hela tiotal och hundratal, till exempel 5 * 60 och 5 * 600
- Kunna multiplicera tal som 3*47 och 2*536 genom att räkna varje talsort för sig
- Förstå hur multiplikation och division hör ihop
- Kunna använda kort division, till exempel 84/4 och 396/3
- Kunna välja rätt räknesätt för att lösa en textuppgift
Problemlösningsförmåga
- Kunna lösa problem med hjälp av multiplikation och division.
Begreppsförmåga
Förstå innebörden av följande begrepp och kunna använda dem på rätt sätt: multiplikation, multiplicera, produkt, division, dividera, kvot, dela lika, kort division
Kapitel 5 – Tabeller och diagram
Metodförmåga
- Hämta fakta ur tabeller
- Ordna fakta i en tabell
- Läsa av och förstå stapeldiagram
- Göra en avprickningstabell
- Rita stapeldiagram
Begreppsförmåga
Förstå innebörden av följande begrepp och kunna använda dem på rätt sätt: tabell, avprickningstabell, diagram, stapeldiagram.
Kopplingar till läroplan
- Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
- Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
- Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
- I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
- Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
- Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
- Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
- Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt
- I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
- Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
- Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
- Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
- Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
- I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
- Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Matriser
Matematik år 4 (Matteborgen kap 4-5)
|
Matteborgen kapitel 4 - Multiplikation och division
|
||||
|---|---|---|---|---|
Multiplikation och upprepad addition
|
Kan förklara hur addition och multiplikation hänger ihop.
Uppgift:
Skriv som en multiplikation och räkna ut produkten.
1a) 4+4+4
1b) 10+10+10
|
Kan skriva som upprepad addition.
Uppgift:
Skriv som upprepad addition.
2a) 4 * 6
2b) 7 * 3
|
Kan rita en bild till multiplikation.
Uppgift:
3)Rita en bild till 4*5
|
Beräkna uppgiften:
4)I karusellen finns det 7 båtar med 4 personer i varje båt. Hur många åker karusellen?
|
Multiplikation och division
|
Beräkna uppgifterna.
Beräkna:
5a) 24/4=
5b) 6*4=
5c) 81/9=
5d) 9*9=
|
Kan räkna kort division.
Beräkna:
6a) 86/2=
6b) 369/3=
|
Räkna ut uppgiften:
7) Malvin betalade 63 kr för tre likadana kortlekar. Hur mycket kostar en kortlek?
|
Välja räknesätt.
Veta om jag ska använda multiplikation eller division när jag löser en textuppgift.
Uppgift:
8) Du vet hur mycket ett ritblock kostar. Du vill veta hur mycket du ska betala för fem ritblock. Vilket räknesätt?
|
Räkna multiplikation
|
Kan multiplicera med tiotal och tusental:
Uppgift:
9a) 6*40 =
9b) 4*30 =
9c) 5*800 =
|
Kan multiplicera varje talsort för sig och visa hur jag har tänkt.
Uppgift:
10a) 2*79 =
10b) 6*26 =
10c) 7*712 =
|
|
|
Begrepp
|
11) Beräkna kvoten av 9 och 3.
|
12) Vad är produkten av 9 och 3?
|
|
|
Matteborgen Kapitel 5 - Tabeller och diagram |
||||
|
Matteborgen kapitel 4 - Multiplikation och division
|
||||
|
Begrepp
|
Jag vet och kan beskriva vad ett stapeldiagram är.
|
Jag vet och kan beskriva vad en tabell är.
|
Jag vet och kan beskriva vad en avprickningstabell är.
|
|
|
Tabell
|
Jag kan hämta fakta ur en tabell.
|
Jag kan göra en tabell.
|
|
|
|
Stapeldiagram
|
Jag kan läsa av och förstå stapeldiagram.
|
Jag kan göra ett stapeldiagram.
|
|
|
|
Avprickningstabell
|
Jag vet hur jag ska använda en avprickingstabell.
|
Jag vet hur jag ska använda informationen i en avprickningstabell för att göra eller rita ett stapeldiagram.
|
|
|
