Ämnen:
Geografi
·
Årskurs:
7 - 9
Liljeborgsskolan 4-9, Trelleborg - slutgallrad · Senast uppdaterad: 1 september 2016
Befolkningslära, eller demografi som det också kallas, är en vetenskap där man bl. a. studerar befolkningens storlek, fördelning mellan olika åldrar och kön, fördelning över ytan och förändringar över tid. Med hjälp av befolkningslära kan man planera och anpassa samhället till framtida behov och skaffa en beredskap för framtida problem.
I arbetsområdet Demografi ska eleven utveckla förmågorna att:
För att kunna resonera i befolkningsfrågor och ge förslag på lösningar kopplade till befolkningsfrågor behöver man teorier. Dessa presenteras i lärobokstext och vi jobbar med dessa tillsammans. För att skapa djupare förståelse har vi i samband med bearbetning av text lärargenomgångar, där materialet ordnas och förklaras. Här förklaras också viktiga begrepp.
Vi kommer också att jobba med övningar där vi tittar på diagram (befolkningspyramider och demografisk transition). I detta arbete tränar vi upp förmågan att tyda kartor och diagram och tar hjälp av de begrepp och teorier vi gått igenom när vi tolkar.
Mot slutet av arbetsområdet får eleven ut uppgifter där man med stöd av teorier, begrepp och kart- och diagramfärdigheter resonerar i befolkningsfrågor. Kunskaperna redovisas skriftligt och individuellt.
I bedömningen tittar jag på följande förmågor:
Syfte (3)
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Centralt innehåll (7)
Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
Innehåller inga uppgifter