Den tionde januari i år dog den brittiske sångaren och musikern David Bowie. Han var upphovsmannen bakom en rad oförglömliga rocklåtar som Changes, Life on Mars, Young Americans och Heroes.
Anledningen till att vi, i ett arbete som till stora delar handlar om att identifiera och kritiskt granska normer, utgår från en artist som David Bowie handlar naturligtvis om att hans artisteri, då David Bowie skapade och utvecklade flera normöverskridande uttryck och identiteter under sin långa karriär.
Identitet handlar om hur vi uppfattar oss själva, men även andra människors uppfattning och förväntan på hur vi borde vara påverkar vår självbild. Du har säkert vid ett flertal tillfällen hört att du borde vara ”dig själv”. Men vad innebär det att vara ”sig själv”? Hur kan vi veta vem vi är? Finns det en färdig identitet nedlagd i alla och en var, eller skapas identiteten genom våra erfarenheter, genom mötet med andra människor och samhällets förväntningar på vem vi bör vara? Är det under inflytande av dessa sociala förväntningar och normer som vår identitet skapas?
Kanske att David Bowie genom sitt konstnärskap visade att det faktiskt är möjligt att konstruera inte bara en utan flera olika identiteter. Var han David Robert Jones från Brixton, artisten och låtskrivaren David Bowie, eller Ziggy Stardust; en androgyn, bisexuell rockstjärna från yttre rymden? Svårt att definiera, eller hur?
Vilka dagens normer i samhället, familjen och skolan är ska vi i arbetsområdet gemensamt utforska genom övningar, samtal och diskussioner. Förhoppningsvis kan vi på så sätt bli mer medvetna om de föreställningar som vi nu omedvetet förhåller oss till i vårt identitetsskapande.
Planeringen utgår från elva lektionstillfällen. Kanske att vissa moment kommer att ta längre tid än planerat och då får det bli så. Syftet med arbetsområdet är inte att vi ska träna oss i att hålla fast vid en planering utan att ni förhoppningsvis får insikt i vad som kallas för ett normkritiskt tänkande och att ni vid arbetets slut kan koppla dessa tankar kring ert eget identitetsskapande.
I grundskolans läroplan finns rubriken centralt innehåll. Där står vad skolans olika skolämnen ska innehålla. Som pedagog och lärare står det mig fritt att tolka hur jag vill använda mig av det centrala innehållet. Kravet är endast att jag använder mig av det. I det här arbetsområdet kommer vi att beröra följande delar av det centrala innehållet:
Lektion 1-4
Heteronormen är en av de starkaste och mest grundläggande i vårt samhälle. Den handlar om att man måste vara antingen kille eller tjej, att tjejer och killar förväntas vara olika och att det anses vara självklart för tjejer att bli kära i och attraheras av killar och tvärtom. Heteronormen hänger samman med starka normer som ger människor olika fördelar beroende på t ex hudfärg, funktionsförmåga och klass. De fyra första lektionerna handlar om att börja få syn på och fundera kring vad normer är och hur de formar våra sätt att tänka och agera.
Lektion 5-7
I budskap från media eller högerextrema grupper blir normer och föreställningar ofta väldigt tydliga. Därför kommer vi under de kommande tre lektionerna att titta på reklam och flygblad för att få syn på normer. Väldigt överdrivna bilder kan ibland vara lätta att avfärda och inte ta på allvar, men eftersom media och politisk propaganda påverkar oss är det viktigt att diskutera sambandet mellan sådana bilder och hur man ser på människor överlag i samhället.
Lektion 8
Nu är det dags att ta del av erfarenheter av hur det är att bryta mot normer, samt reflektera kring hur normer förändras och lever kvar. Hur känns det t ex att leva som homo- eller bisexuell i ett heteronormativt samhälle? Vad möts man av när man inte faller inom ramen för det som ses som normalt och vilka privilegier får man av att t ex leva som heterosexuell i ett samhälle präglat av heteronormen?
Lektion 9-10
Människor sorteras hela tiden in i fack och grupper. Vilken grupp man tillhör spelar stor roll för vilka möjligheter man har till inflytande och påverkan, både i samhället i stort och över sin egen vardag. För att motverka orättvisor i samhället pratas det ofta om att toleransen för avvikare och minoriteter måste öka, men är det verkligen den enda vägen att gå? Under de kommande fyra lektionerna undersöker vi vilka som har makt i samhället och hur detta hänger ihop med t ex kön, hudfärg, sexualitet, funktionsförmåga och klasstillhörighet.
Lektion 11-13
Under arbetets gång har du producerat bilder och texter. Med hjälp av dessa ska du utifrån arbetsområdets tema nu formge din programbladssida. Den färdiga sidan sparas som pdf och mejlas till helena.bjornfot@pysslingen.se
Programblad
Tillsammans med Johannes i musiken ska ni framföra en konsert med olika låtar av David Bowie. Till den här konserten ska ni gemensamt i klassen producera ett programblad. Du ansvarar enskilt för en programbladssida. Sidan ska innehålla texter skrivna av dig som handlar om det som vi pratat om under lektionerna. Du får om du vill illustrera sidan med bilder (tecknade eller fotade av dig). Sidan ska också formges av dig, vilket innebär att du får strukturera sidan hur du vill med t ex val av fonter, rubriker, kollage, bildtexter och så vidare...
Den färdiga sidan sparas som pdf och mejlas sen till helena.bjornfot@pysslingen.se senast en vecka före konserten.
De förmågor som framförallt tränas är språklig kommunikation, analysförmåga och språklig anpassning.