Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Astronomi, tryck och krafter

Skapad 2016-03-21 23:00 i Järnåkraskolan 4-9 Lunds för- och grundskolor
Vi lär oss mer om solsystemet och universum och använder då begrepp som krafter, tröghet och tryck.
Grundskola 7 Fysik
...

Innehåll

Astronomi, tryck och krafter vt-16

Mål för elev

Du ska lära dig använda fysikaliska begrepp som har med universum, tryck och krafter att göra. Du ska även utveckla din förmåga att se samband och att utföra undersökningar. 

Innehåll

Begreppslista

Kapitel 12:1 Stjärnor och galaxer

Vår sol - en stjärna

Fusion

vit, gul, röd stjärna

Ljusår

Dubbel- och trippelstjärnor

Galaxer, Vintergatan

Polstjärnan

Astrologi 

Astronomi

Kapitel 12:2 Universums utveckling

Big Bang (När?)

Nebulosa

Röd jätte

Vit dvärg

Supernova

Svart hål

Kap 1: 2 Månen

Månsken

Bunden rotation

Mån- och solförmörkelse

Kap 1: 3 Solsystemet

De åtta planeterna (Namn, läge)

Kort förklaring av följande begrepp: 

Asteroid

Dvärgplaneter

Komet

Meteorider

Meteorer

Meteoriter

Kap 7 Tryck

Tryck

Pascal

Kilopascal

Trycklaborationen + räkneuppgifter

Kapitel 6:3 Fritt fall och satellitbanor

Fritt fall

Luftmotstånd

Kaströrelse

Satellit

Kapitel 6:4 Tröghet

Tröghet

Centripetalkraft

Centrifugalkraft

Att repetera från teknikkursen: Tyngd, massa, kraft, Newton, motkraft (kap 6:2)

Genomförande

  • Arbetsområdet utförs under fyra veckor med ett skriftligt prov i slutet av perioden. Vi har teorilektioner, övningar, grupparbete och laborationer under perioden. Vi använder oss av programmet Stellarium för att se ut i rymden. 

Bedömning

Kursen avslutas med ett skriftligt prov. Du gör även en mindre redovisning om ett ämne du valt själv. 

Kursplanemål

  • Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människans levnadsvillkor.
  • Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar. Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
  • Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Matriser

Fy
Astronomi, tryck och krafter

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Begrepp och samband
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband
Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Exempel: "En fjäder och ett bowlingklot faller lika snabbt om du släpper dem från taket i en vakuumkammare".
Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Exempel: "På månen faller föremål långsamamre pga lägre tyngdacceleration, men eftersom det inte är något luftmotstånd blir det fritt fall och alla föremål faller lika snabbt."
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Exempel: "Om du hoppar fallskärm är hastigheten till att börja med accelererad. Efter en stund är den bromsande kraften (luftmotståndet) lika stor som den nedåtriktade kraften (jordens dragningskraft). Rörelsen är då likformig."
Planera och laborera
Genomföra systematiska undersökningar
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Ex: Du kan visa att ditt tryck mot marken dels beror på din skostorlek och dels på din massa.
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Ex: Du kan självständigt bestämma din massa och tyngd, även om det varit på månen.
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Ex: Du kan självständigt bestämma ditt tryck mot marken, även vad det hade varit på månen.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: