Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

PP Biologi inför NP v 15

Skapad 2016-03-23 11:07 i Pysslingen Skolor Söderbaumska skolan Pysslingen
En arbetsbeskrivning över upplägg inför NP
Grundskola 9 Biologi

På skolan kommer vi arbeta efter det upplägg som beskrivs här nedan. Hemma får du själv läsa på och repetera så mycket du bara orkar inför NP fredag i v 15. Du kan nu även lyssna till ljudfiler. Se länken nedan.

Utöver det teoriprov vi gör fredag v 15 så kommer du att få göra en laboration med en systematisk undersökning också. Återkommer med när det blir av.

Innehåll

Förmågor att öva

Kopplingar till läroplan

  • Bi
    Syfte använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • Bi
    Syfte genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • Bi
    Syfte använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Underlag för att ha koll på vad som ska kunnas

Skriv i din arbetsbok.

Använd materialet nedan, se arbetsgång nästa avsnitt.

  1. Ta hjälp av den lånade biologiboken – Mha. register hitta begreppen, se överskrifter, rubriker, underrubriker – läs det du behöver och studera bilder och förklarande text.
  2. Du kan lyssna på ljudfiler här Biologi Direkt, ljudfiler Välj och klicka på de avsnitt du vill lyssna på. Tyvärr har vi inte boken Biologi Direkt, men det går ändå att lyssna till de avsnitt som du behöver repetition på. 
  3. Hitta bilderGoogle bilder för att lätt upptäcka samband
  4. Använd ne.segå in på temapaket för att kolla bilder och hitta viktiga begrepp och läs om dessa. Bra temapaket är Cellen, Hjärta och hjärna, Klimat, Mat och människan, Sinnena, Sex och samlevnad, Biologiskt mångfald, Genetik, Darwin

 

A Förmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

KUNSKAPSKRAVEN MED KORT TEXT

Skilja fakta från värderingar och formulera ställningstaganden. Ställa frågor och framföra och bemöta åsikter som för diskussionen framåt. Kunna söka information och granska information. Kunna använda informationen.

Uppgift 1: Jobba med naturvetenskapliga begrepp och begrepp och ord som förklarar och visar samband mellan begrepp. Ta hjälp av bilder i biologibok och google bilder, www.ne.se - temapaket

  1. Hälsa
    • Fysisk och psykisk hälsa på verkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel
    • Vanligt förekommande sjukdomar och hur dessa kan förebyggas och behandlas
    • Virus, bakterier, infektioner och smittspridning.
    • Antibiotika och resistenta bakterier.
    • Människans sexualitet och reproduktionsamt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
    • Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.
  2. Ekologisk hållbarhet. Påverkan på naturen lokalt och globalt, bidra till hållbar utveckling
  3. Energiflöde och kretslopp av materia i ekosystemen. Fotosyntes, förbränning och ekosystemtjänster
  4. Biologisk mångfald, vad gynnar och vad hotar. Frågor kring skogsbruk och jakt ger samhällsdiskussioner. Samhällsfrågor (hormonstörande ämnen, östrogenrester mm)
  5. Lokala ekosystem, hur man kan undersöka dessa utifrån ekologiska frågeställningar så som tillgängliga resurser i ekosystemen och populationer
  6. Historiska och nutida upptäckter och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.

 

C Förmågan att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

KUNSKAPSKRAVEN MED KORT TEXT

Grundläggande kunskaper om evolutionsteorin, andra biologiska sammanhang. Ge exempel och beskriva. Kan föra resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet, ärftlighet. Visa på samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Beskriva centrala nv upptäckter och deras betydelser för m levnadsvillkor. Olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer, ekologiska samband, ger ex på energiflöden och kretslopp. Resonemang om hur m påverkar naturen och visa på åtgärder som bidrar till ekologisk hållbar utveckling.

Uppgift 2: Jobba med naturvetenskapliga begrepp och begrepp och ord som förklarar och visar samband mellan begrepp. Ta hjälp av bilder i biologibok och google bilder, www.ne.se - temapaket

  1. Kroppens celler, organ och organsystemoch deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
  2. Människans sexualitet och reproduktionsamt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.
  3. Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  4. Aktuella forskningsområden inom biologi, t ex bioteknik
  5. Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst, livets utveckling och mångfald utifrån de biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

 

 

 

B Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi jobbar vi med tillsammans på skolan.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

  • Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.
  • Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
  • Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter..

Centralt innehåll

Biologins metoder och arbetssätt

  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
  • Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskningav information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

 

 

Arbetsgång, undervisningen och lektionsplanering

Biologi

Lektion 1 tisdag v 12

Vi jobbade med ekosystem i stort utifrån ett kopierat häfte. Vilka naturvetenskapliga begrepp används för att förklara vad ekologi är, hur kan vi förklara dessa med vardagsord eller andra begrepp. Energiflöde och kretslopp av materia. Näringspyramiden och att 90% av all den kemiska energi som t ex växtätarna (1 hands konsumenter) får i sig omvandlas till rörelse- och värmeenergi. 10 % av den kemiska energi som konsumenterna får i sig ”går åt” till att de växer till sig och blir mat till nästa led.

Lektion 2 onsdag v 12

Jobba 2 och 2 med NP faktafrågor från 2013.

 

Vecka 14, efter påsk

Lektion 3

Ekologiska frågeställningar

  1. Anrikning? Ex är kvicksilver eller bly i omlopp, bekämpningsmedel mot insekter som finns kvar som rester i frukt och grönsaker. Se nedan
  2. Miljöfaktorer har inverkan på ekosystem och populationer. Miljöfaktorer kan vara ljus, värme, vatten, jord/mark, pH, näringssalter i jorden/marken.
  3. Vad är ekologisk hållbarhet för dig? Vilka åtgärder kan bidra till ekologisk hållbarhet?
  4. Vad är biologisk mångfald och varför är det viktigt att ha det? Se nedan

Anrikning i näringskedjorna (ämnen som kommer in i kretsloppet)

  • En ökning av koncentrationen av ett ämne i organismen Anrikning kan förstärkas om ämnen transporteras i en näringskedja från en      djurart till en annan genom födan, t.ex. från plankton via fisk och sjöfågel till havsörn. Djur i slutet av en näringskedja löper större risk än djur i början av kedjan att skaffa sig skadliga halter av t.ex. miljögifter. Det finns exempel på mer än tusenfaldig ökning av halten giftiga ämnen i t.ex. fåglar på grund av anrikningsprocesser.

Biologisk mångfald är hur stor variation eller hur många olika av något det finns i naturen. Man kan mäta biologisk mångfald på olika sätt.

Biologisk mångfald kan vara hur många olika arter det finns i ett område, till exempel i en skog. Om det finns många olika arter av växter, svampar och djur i skogen är det en skog med stor biologisk mångfald. Hur många djurarter som finns i en skog beror på många saker. Det finns fler djurarter om det finns många olika trädarter, om träden är gamla, om det finns många döda träd och om skogen funnits länge på platsen.

Biologisk mångfald kan också vara hur stor genetisk variation det finns inom en art. Genetisk variation innebär att olika individer inom en art är olika varandra på olika sätt. Om det finns stor genetisk variation inom en art har arten större chans att utvecklas och klara sig om miljön förändras. Om det till exempel dyker upp en ny farlig sjukdom är det bra om det finns några individer som har bättre motståndskraft mot just den sjukdomen. Utrotningshotade djur som det finns väldigt få kvar av har ofta väldigt låg genetisk mångfald. Det gör dem extra känsliga.

Biologisk mångfald kan också vara hur många olika naturtyper eller ekosystem det finns inom ett visst område, till exempel ett land. Om det finns många naturtyper som skogar, sjöar och bergsområden i landet är det ett land med hög mångfald av ekosystem.

Den biologiska mångfalden är mycket högre i tropisk regnskop än i den svenska naturen. Det kan bero på att Sverige var helt täckt av is under istiden, så att inte så många arter hunnit vandra in i landet. Det kan också bero på de kalla vintrar vi har som gör det svårt för många arter att överleva här.

Många av världens länder har skrivit på en överenskommelse som heter konventionen om biologisk mångfald. Där lovar de att skydda alla arter i sina länder. I Sverige håller ArtDatabanken reda på vilka arter som finns.

 

Lektion 4 måndag v 14

Evolutionen och arvet - vi jobbar med kopierat häfte. Lära och förstå olika begrepp. Kunna ge exempel. Tänka kritiskt.

  • Evolutionens mekanismer och uttryck
  • Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer
  • Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst, livets utveckling och mångfald utifrån de biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

 

Begrepp

evolution, se jordens och livets historia

urceller,

cyanobakterier, fotosyntes,

de första växterna, cellkärna med DNA och klorofyllkorn,

fossiler- bevis för evolutionen – livets historia,

livets släktskap – jämföra ben hos hjort, människa och fågel, jämföra DNA mellan arter, jämföra foster hos människa, gris, fågel, kräldjur,

mutationer ger genetisk variation,

naturligt urval – de individer som är bäst lämpade att överleva i befintliga miljön, för arten vidare.  Ex haren med vit vinterpäls. Det kan även skapas nya arter, ex i isolerade miljöer, grodor och fåglar som bara finns på några ställen, Venezuela, Nya Zeeland. Även beteende ärvs, ex sovande orm.

Sexuellt urval, ex påfågelhanen,andra fåglar.

Massdöd av arter när ekosystem skadas

 

Lektion 5 onsdag v 14

  • Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, t ex bioteknik

Begrepp

DNA, Nordiska genbanken, Globala fröbanken på Svalbard, anläggning för säker förvaring av dubbletter av frösamlingar som finns hos genbanker

 

Växtförädling, djurförädling – det har människan hållit på med länge, ex bara odla frön från de bästa plantorna, korsa två olika sorter, t ex vete idag har fler och större sädeskorn, mognar tidigare och har stelare strån. Våra husdjur är exempel på detta, kor som ger mycket mjölk, man låter dessa få kalvar. En bra tjur får genom insemination befrukta flera tusen kor. Djurförädling kan även skapa problem, ex köttkon Belgian blue med så mkt muskler att den har svårt att gå.

 

Genteknik, föra över gener mellan olika organismer, som t ex ger nya risplantor med korta strån som tål bära en större tyngd (kan vara hybrider – vilket blir ett problem för risbonden).

Husdjur som klonats finns men inte vanligt.

 

Pinfärsk forskning, lyssna på länken (märk även den svenska forskaren Maria Strömme)

Genkniven CRISPR/Cas9 - inslag på svensk radio

 

 

GMO, genmodifierad organism, växter som fått nya egenskaper genom genteknik, ex sojabönan, bomull, raps, majs (som ex kan tillverka eget gift mot insekter).

 

Genteknik, hur man kan flytta en gen från en art till en annan art. Ex bakterier som tillverkar insulin, tillväxthormon.

 

Tester som avslöjar, gentest, genetiska fingeravtryck, en persons DNA avbildas – ex hitta skyldig till brott, hitta släktskap, bevis för evolution, hitta anlag för sjukdomar, hitta kromosomfel hos foster

 

Varför genteknik?

Genteknik som kan bota sjukdomar, genterapi.

Ex med genteknik ta reda på hur smittoämnets DNA ser ut, är det något känt virus, bakterie eller svamp? Detta för att ge rätt medicin.

Ex byta ut sjuka gener mot friska gener? Svårt att behandla DNA i celler i kroppen, ex där man lyckats är SCID, en immunförsvarssjukdom. Transplantation av djurorgan till människa, kan det fungera med genterapi?

 I dag har vi kommit än längre, kan vi snart designa våra barn?

 Kan genteknik hjälpa så att vi får nog med mat till alla människor i världen? T ex genförändra ris så att det har ett större innehåll av järn och vitaminer?

Vet vi tillräckligt mycket om vad som händer när vi sätter in främmande gener? Vill jag veta om jag har en obotlig sjukdom? Hur mycket vill jag veta om mitt ofödda barn? Forskning ger möjligheter men vi måste vara med och diskutera hur gentekniken ska användas.

 Genetik, hur långt har vi människor rätt att gå?

 

Lektion 6 måndag v 15

  • Ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö

Det biologiska arvet

Egenskaper som går i arv

Det är ritningen för livet som ger både likheter och genetiska variationer.

Men vad är det? Och är det bara arv som spelar roll för hur vi blir? Nej, även miljö spelar roll. 

 

 

 Vi ska dock börja med att göra en resa in i cellerna.

 

Det handlar om proteiner = KROPPENS BYGGSTENAR

20 olika slags aminosyror i variation bygger upp proteinerna

I kroppen kan vi ha 20 000 olika proteiner

I ett protein finns ett bestämt antal aminosyror i viss ordning

 Den unika blandning av proteiner i din kropp är det som gör att just du är du.

Du bildar dina proteiner hela tiden och arvsanlagen är recept på dina proteiner.

 

Men kom ihåg att även miljön runt om dig påverkar.

Egenskaper som bestäms av arvet t ex ögonfärg, hårfärg, blodgrupp

Egenskaper som bestäms av både arv och miljö t ex kroppsstorlek, solbränna, intelligens och om man kan springa fort.

 

Arvsanlagen finns i cellkärnan i alla celler i din kropp,

paketerade i kromosomer.

Man kan se kromosomerna när en cell ska till att dela sig, vi har 23 par kromosomer i varje cell. I varje par kommer den ena kromosomen från mamma och den andra från pappa.

 

Kromosomer --> DNA -->  många gener --> varje gen är ett visst antal stegpinnar på DNA`t --> stegpinne AT eller TA eller GC eller CG

 

En gen är alltså ett visst antal stegpinnar, en genetisk kod som kodar för ett visst protein.

 

Mutation är när ordningsföljden ändras vilket ändrar egenskapen.

Med genteknik kan man ändra ordningen i stegpinnarna, vilket får till följd att en gem förändras.

 

Se bild s 322 hur tillverkningen av protein sker.

 

Ha koll på

Vanlig celldelning

Könscellsdelning

 

Kromosompar och anlagspar

Dominanta och vikande anlag- vilka egenskaper ärver vi?

 

Gregor Mendel, 1800 talet, och hans ärftlighetslagar  gäller än.

 

Vilka dominanta gener har du i dig? Kan du rulla med tungan, har du böjd lillfinger, hur ser ditt hårfäste ut? Har du fräknar, bruna ögon?

 

Ärftliga sjukdomar, både recessiva och dominanta

Kromosomfel, kön, x-kromosombundet arv, klon, när arvsanlagen förändras

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: