Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
VÄSTEUROPA åk 5 vt-16
Innehåll
Mål för elev
Du ska utveckla din förmåga att
- jämföra och se samband (ge, )
- undersöka och värdera information (ge)
- läsa faktatexter (sv)
- göra en presentation av ett land (sv)
Innehåll
Naturresurser och fördelningen av Västeuropas befolkning
Hur natur formas av naturens krafter och av människan
Namn på länder, viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter i Västeuropa
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala, topografiska och tematiska kartor.
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Genomförande
Vi ska
- arbeta tillsammans i Koll på Europa. Läsa, samtala och arbeta med ord och begrepp.
- studera kartor och lära oss namn och läge (se kartkunskap nedan)
- läsa om ett land gemensamt (Nederländerna eller Storbritannien)
Du ska välja ett land i Västeuropa, läsa in dig på landet och göra en presentation av ditt land.
Ordkunskap: naturresurs, ebb, flod, tidvatten, polder, topografisk karta, erosion, frakt, transportmedel, oljetanker, pråm, klimat, kustklimat, inlandsklimat, Östtyskland, Västtyskland, EU, euro, Europaparlamentet, mynning, att mynna ut, att rinna upp, huvudstad, meandra
Namngeografi: Irland, Storbritannien, Portugal, Spanien, Frankrike, Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Tyskland Polen, Tjeckien, Österrike, Schweiz, Italien, med huvudstäder, Atlanten, Nordsjön, Engelska kanalen, Nordsjön, Medelhavet, Pyrenéerna, Alperna, Skottland, Wales, Nordirland, Ruhrområdet, Rehn, Donau, Seine, Themsen, Rotterdam, Eurotunneln + ev namn som dyker upp under arbetets gång
Tid: vecka 14 - 19
Redovisning
Du kommer att få kartprov och ordkunskapsförhör samt skrivuppgifter.
Du ska visa din presentation och kunna berätta om det land du valt.
Elevinflytande
Klassen bestämmer gemensamt vilket land som ska användas som mönsterland och läsas gemensamt.(Nederländerna eller Storbritannien) Var och en väljer därefter ett land i Västeuropa för fördjupning.
Matriser
Bedömningen gäller förmågan att jämföra och förstå samband samt förmågan att undersöka och värdera information
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | ||
|---|---|---|---|---|
|
Ämne
Förmågan att
jämföra och
se samband
|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resone-mangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resone-mangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt
|
|
Ämne
Förmågan att
att undersöka och värdera information
|
|
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Eleven har grundläggande kunskaper om Västeuropas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
|
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Eleven har goda kunskaper om Västeuropas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
|
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Eleven har mycket goda kunskaper om Västeuropas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
|
