Orsakerna till att vi ska arbeta med det här arbetsområdet handlar om att det är viktigt att förstå hur levande och dynamiskt språket är. Språk kan se olika ut i olika sammanhang och det är viktigt att anpassa sitt språk efter mottagare och sammanhang. Språk förändras också över tid och det är betydelsefullt att veta vilka faktorer som har spelat stor roll på svenska språkets utveckling. Olika språk påverkar också varandra. Svenska språket är ett litet språk, och har därför påverkats av andra mer inflytelserika språk. Det är viktigt att veta varför man lånar ord från andra språk och vilka konsekvenser det kan få.

Genom undervisningen ska du ges möjlighet att utveckla dina kunskaper om svenska språket, dess uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang.

Gruppuppgifter om språk:

• Samla fakta

• Redovisa med hjälp av ett presentationsprogram.

• Gör en övning med klassen. Denna ska ni ha förberett inför redovisningsdagen.  (Förslag kahoot, exit ticket , google docs etc )

1. Språkhistoria; urnordiska, runsvenska (800-1225), fornsvenska eller medeltidssvenska (1225-1526). Hur har språket utvecklats? Vilka språk har påverkat svenskan? Vid redovisningen ska ni ha med språkliga exempel – texter, ord, uttryck som alla i klassen får se i tryck.
2. Språkhistoria; nusvenska (1906-nutid). Hur har språket utvecklats? Vilka språk har påverkat svenskan? Vid redovisningen ska ni ha med språkliga exempel – texter, ord, uttryck som alla i klassen får se i tryck.
3. Dialekter. Vad är en dialekt och vad är ett språk? Vad finns det för dialekter i svenskan? Finns det finare och fulare dialekter, vad tycker folk? Håller svenskan på att bli mer enhetligt, ett enda riksspråk? Vid redovisningen kan ni spela upp några dialekter. Jämför gärna två svenska dialekter. Vad skiljer dem åt och vad förenar? Gör en sammanställning. Använd hemsidan http://swedia-ling.umu.se för att lyssna på olika dialekter.
4. Kvinnligt – manligt språk, maktspråk. Skiljer kvinnors och mäns språk sig åt? Vad beror det på och vad får det för konsekvenser? Har ord olika innebörd för män och kvinnor? Beskriver man män och kvinnor med samma ord? Finns det ett speciellt maktspråk?
5. Svordomar/fult språk/slang. Vad är fult och vad är fint i svenskan? Vilka grupper använder sig av vad? Kan språk vara en statusfaktor? Vilka ord var fula förr, vilka ord är fula idag?

6. Det har alltid funnits en dröm om ett världsspråk som alla talar. Man har försökt att skapa ett sådant språk. Volapük, esperanto, ido, novial,occidental, mondial och interlingua är exempel på sådana språk. Undersök ett av dessa språk, samt lär oss att säga något. ( jag rekommenderar esperanto). www.ne.se har en del fakta.

7. Är svenska språket hotat eller på utdöende? Ta reda på hot som finns, och vad som pekar på att svenskan mår bra. Fundera också på om dialekterna är utrotningshotade. 

8.  Svenskans första alfabet var runorna. Lär dig runalfabetet och förmedla det till klassen. Översätt olika texter från runstenar. 
9.  Svenska, norska och danska räknas i vissa kretsar som ett och samma språk. Vad förenar och skiljer dessa språk åt? Vissa ord är förrädiska, de betyder en sak på svenska och något helt annat på de andra nordiska språken. Undersök dessa!

10. Får man heta vad som helst? Vad finns det för regler och vilka namn blir stoppade? Undersök också era egna namn. Vad heter ni, vad betyder det, varför gör ni det, hur gammalt är det osv. Ta reda på era föräldrars tankegångar för att få reda på varför ni fick heta det ni heter.

11.  Välj ut några platser i Sverige och ta reda på varför orterna heter som de gör och hur gammalt namnet är. Låt din egen bostadsort vara ett av dessa.

12.  Särskrivningar är ett otyg värt att bekämpas. Ta reda på vad fenomenet är, varför det har uppkommit och viktigast av allt: hur vi bekämpar det?

13.  Slang är en intressant företeelse. Ta reda på mer om slang och hur det uppkommer. Varför talar man slang, och vad händer med slangorden i ett längre perspektiv. Red ut varför vi har så många ord för apparat. (mojäng, grunka, grej, pryl, makapär osv)