I år 6 arbetar eleverna i musiskt-kreativa skapandeprocesser och det är då första gången av tre de arbetar under rubriken. Arbetsområdet återkommer och fördjupas i år 7 och 9.

Eleverna börjar med att lära sig om musiken via enkla byggstenar såsom melodi, harmonier, takter, rytmer, verser, refränger och de får flera möjligheter att pröva olika instrument och uttryck. Samtidigt får de handledning i att identifiera,organisera och bearbeta olika musikaliska komponenter till olika flöden och enkla strukturer.

Elever prövar fritt och väljer själv uttryck och utmaningar och en form för att komponera ett stycke musik.

Eleverna handleds att komponera och att utveckla musikaliska förmågor, liksom att nå förståelse för hur olika musikaliska komponenter kan kombineras och uttryckas.

Komposition utgår ifrån den egna upplevelsen. Elever får skapa själva, tillsammans och med handledning utveckla förståelse och konstnärliga uttryck. 

Målsättningen är att, utifrån elevers lust och vilja, skapa intresse för möjligheter att uppleva, komponera och att uttrycka sig med musik.

Elever övar sina förmågor när de accepterar lärsammanhanget, innehållet, momenten och de meningserbjudande som erhålls.

Elever övar sina förmågor när de involverar sig i skapande processer. 

Med konstruktiva, kreativa och sociala förmågor påverkar elever samvaron och möjligheterna till lärande aktivitet.

Med föreställningsbyggande och meningsskapande frågor påverkar elever arbetets innehåll och utformning.

Ordinarie undervisningstid v. 15-19.

En skapande musiskt- kreativ lärmiljö kräver en hel del av elever och lärare därför har jag här skrivit fram något om hur undervisningssammanhanget ser ut.

I grunden handlar det om den tillit som finns till läraren förmåga att undervisa och att upprätthålla  överenskommelser och regelverk, till att designa en kreativ och tillåtande lärmiljö samt att planera och genomföra undervisning med en möjlig lärprogression där elever kan nå god måluppfyllelse.

Lika mycket handlar det om att elever upplever likavärde. Det handlar om att elever är med och kan påverka och förhandla och att elever involveras på ett jämlikt och generöst vis. Detta så att elever, upplever sig delaktiga och känner sig säkra och uppskattade.

Elever blir, i musiskt-kreativa processer, emellanåt och oundvikligt både engagerade, koncentrerade och samtidigt känsliga just för att de syns när de befinner sig i utveckling. Utmaningen är lärarens förmåga att ta ansvar för gruppdynamiken och att handleda och tillgodose varje elev det skapande utrymmet och rätten att tolka och uttrycka sig utifrån egna utgångspunkter. 

Förutsättningen för att en musiskt-kreativa lärpraktik ska fungera är just elevers acceptans för hur klassrumssituationen är designad, dess innehåll, struktur och moment. Läraren behöver respons för att bedöma verksamheten och elever behöver insyn och reell möjlighet att påverka undervisningens innehåll och former. En dialogisk metod kompletterar därför den musiskt-kreativa undervisningen. Musikundervisning innehåller musicerande, reflekterande, analyserande och samverkande och till det tillkommer inlämningar och dialoger om eget lärande  via Unikum.

En lika avgörande faktor för lärande utveckling som elevers acceptans är elevers aktiva medverkan till lärsammanhanget. Eleverna vet att lärande aldrig ser likadant ut utan att lärande kommer i många former. Principen är då att  man alltid måste börja inom elevers egna bekvämlighetszoner för att sedan låta dem utmanas mot vidare kunnande. Just så, via utmaningar, meningserbjudanden och i utvecklande lärmoment skapas värden, kunskaper, upplevelser, samverkande erfarenheter liksom musicerande och möjliga konstnärliga uttryck.

 Ett musiskt-kreativ lärsammanhang innebär allt som oftast multimodal kreativ aktivitet, mycket sker och alla är någonstans i sin lärprocess och samtidigt i salarna. Den klassgemensamma lärmiljön  förutsätter därför att elever utvecklar förmågan att ta ansvar för sitt lärande och samtidigt för den gemensamma lärmiljön. Poängen är att kunskap liksom kunnande utvecklas av elever och lärare i interaktiv lärande aktivitet och i att vi, när vi samverkar och utbyter erfarenheter lär oss själva och medskapar och förbättrar undervisningen tillsammans. 

Undervisningen är genomgripande formativ vilket innebär en framåtsyftande och dialogisk metodik i varje lärmoment i arbetsområdet. Kunskapande relateras mot mål och måluppfyllelse genom att läraren ger respons, utmanar och bekräftar elever i sina antaganden och uttryck. Läraren riktar all sin uppmärksamhet mot elevers lärprocesser, mot deras delaktighet och medverkande skapande, liksom mot hur de lär och förstår vad de lär sig.

Allt visat lärande kopplas till utvecklade förmågor mot kunskapskrav. Varje bedömning av elevens lärande diskuteras också i Unikum, i en dialog om eget lärande (Unikum/Planering/Lokal pedagogisk planering/Skapa musik) och ökad måluppfyllelse dokumenteras samtidigt i ämnesmatrisen (Unikum/Planering/Bedömningsmatris). Bedömning är en komponent i all interaktion, också då elever medverkar till en gemensam utvärdering.

Den summativa bedömningen sker inför terminsbetyg. Då avgör läraren, men diskuterar också med eleven, i vilken utsträckning eleven utvecklat förmågor mot kunskapskraven i kursplanen.

I slutet av arbetsområdet kan elever skriva reflektioner kring eget lärande i kommentarrutan sist under den lokala planeringen i Unikum. Voch bedömerad har jag gjort och vad har jag lärt mig. Läraren svarar, frågar och bedömer i (Unikum/Planering/Musik/Skapa musik år 6) Elever skriver så mycket och så många gånger de vill tills vi har en dokumenterad dialog eleven är nöjd med.

Elever medverkar slutligen i en gemensam muntlig utvärdering om innehållet, lärprocesserna och lärsammanhanget. Följande text om god miljö för utveckling och lärande kan också vara aktuell att citera: