Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik år 2, vt 16

Skapad 2016-04-06 21:15 i Hjortsbergsskolan Falkenberg
Matematik utifrån läromedlet "Favoritmatematik 2B".
Grundskola 2 Matematik

Vi repeterar grunderna inom matematik, alla tal och mönster, för att sedan bygga på våra kunskaper. Vi arbetar även med problemlösning i par/grupp.

Innehåll

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Du ska fortsätta att vidareutveckla dina matematiska förmågor och under del 2 är det följande kunskaper och förmågor:

  • Klockan hel,halv, kvart i och kvart över
  • Multiplikation 3 och 4:ans tabeller
  • Talområdet 0-1000
  • Geometri
  • Volym
  • Addition och subtraktionsuppställningar
  • Mätning
  • Vikt
  • Talsorter och positionssystem
  • Formulera matematiska uttryck.
  • Olika matematiska begrepp.
  • Lösa problemlösningsuppgifter enligt EPA-modellen (enskilt, par, alla)

Kopplingar till läroplan

  • Ma
    Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma
    Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Ma
    Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Ma
    Syfte föra och följa matematiska resonemang, och
  • Ma
    Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Undervisning och arbetsformer

Vi arbetar med matematik på olika sätt. Vi har gemensamma genomgångar där vi samtalar och delger varandra våra egna tankar. Vi arbetar i matteboken enskilt och ibland gemensamt. Vi spelar olika spel. Vi färdighetstränar på olika sätt t ex med C-papper, Wendicks tabelltränings-papper, sjunger multiplikationssånger, genomför olika undersökningar och löser matematiska problem tillsammans och enskilt.

Kopplingar till läroplan

  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning
  • Ma  1-3
    Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
  • Ma  1-3
    Algebra Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
  • Ma  1-3
    Geometri Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
  • Ma  1-3
    Geometri Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
  • Ma  1-3
    Geometri Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
  • Ma  1-3
    Sannolikhet och statistik Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Ma  1-3
    Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
  • Ma  1-3
    Problemlösning Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
  • Ma   3
    Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.

Bedömning - vad och hur

Du visar genom samtal, ditt eget arbete i matteboken och genom olika diagnoser att du utvecklar dina matematiska förmågor och kunskaper

Kopplingar till läroplan

  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
  • Ma  1-3
    Algebra Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
  • Ma  1-3
    Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Ma  1-3
    Geometri Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
  • Ma  1-3
    Geometri Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
  • Ma  1-3
    Geometri Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
  • Ma  1-3
    Sannolikhet och statistik Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Ma   3
    Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Ma   3
    Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Ma   3
    Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Ma   3
    Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Ma   3
    Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Ma   3
    Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: