Språk - tecken som stöd

I FN;s Barnkonvention (1989, artikel 23) står det att alla människor har rätt att känna sig aktivt deltagande i samhället och där är kommunikation en viktig del. Heister Trygg (2004) menar att kunna kommunicera är en förutsättning för att vi ska kunna förstå andra och göra oss hörda och Johansson (1990) anser att genom språket hittar vi vår egen identitet. Förmågan att kunna kommunicera är viktigt för den individuella utvecklingen (Lpfö98, rev.2010). Barn i allmänhet brukar enligt Johansson vara mycket roade av att lära sig tecken och har en otrolig förmåga att snabbt lära sig tecken. Många tror att om man använder tecken avstannar barnets talutveckling, så är inte fallet, enligt Johansson. Heister Trygg (2004) skriver också att en del barn behöver förutom det verbala språket alternativa sätt att kunna kommunicera och känna delaktighet i samhället, där kan tecken som stöd (TSS) innebära att man förstärker ordet med tecken. Johansson (1990) menar vidare att tecknet blir en slags ”ordbild”, ett visuellt förstärkande och många tecken liknar det som tecknet föreställer. Det kan vara lättare för vissa barn att göra en rörelse med handen, än att forma ordet/ljudet i munnen, det blir mer som att ”känna” tecknet. (http://hdl.handle.net/2077/32323 )