Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik (Favorit 2B) vt 2016 årskurs 2

Skapad 2016-04-18 21:56 i 0 Lyrfågelskolan Trollhättan
Du kommer att få lära dig mer om klockan, multiplikation, talen 0-1000, geometriska figurer, uppställningar vid addition och subtraktion.
Grundskola 2 Matematik

Du kommer att få lära dig mer om klockan, multiplikation, talen 0-1000, geometriska figurer, uppställningar vid addition och subtraktion.

Innehåll

Syfte

Här presenteras syftet med vårterminens matematik. Eleverna ska genom undervisningen utveckla sin förmåga att:

- formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, tex vid problemlösningar. 

- föra och följa matematiska resonemang, tex vid samarbete, gemensamma genomgångar.

-använda matematiska begrepp och se samband mellan begreppen, tex addition och subtraktion, eller addition och multiplikation.

-välja och använda lämpliga matematiska metoder tex utläsa av en instruktion, bild eller räkneberättelse vilket/vilka räknesätt som kan användas.

Kopplingar till läroplan

  • Ma
    Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma
    Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Ma
    Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Ma
    Syfte föra och följa matematiska resonemang, och

Centralt innehåll i matematik

Här nedan presenteras områden som tas upp i undervisningen i matematik under vårterminen 2016.

Naturliga tal 0-1000.
Större än och mindre än.
Positionssystemet med ental, tiotal och hundratal.
Tolka textuppgifter och välja räknesätt.
Addition, huvudräkning och uppställning
Subtraktion, huvudräkning och uppställning 
Multiplikation med 2, 3, 4, 5 och 10
Samband mellan addition och multiplikation
Klockan hel, halv och kvart i och kvart över.
Rimlighet vid beräkningar samt uppskatta. 
Talmönster.
Geometriska objekt, vinklar.
Mäta längd, vikt och volym. 
Problemlösning.

Kopplingar till läroplan

  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning
  • Ma  1-3
    Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
  • Ma  1-3
    Algebra Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
  • Ma  1-3
    Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Ma  1-3
    Geometri Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
  • Ma  1-3
    Geometri Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
  • Ma  1-3
    Geometri Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
  • Ma  1-3
    Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
  • Ma  1-3
    Problemlösning Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kunskapskrav

I matematik denna termin bedöms på vilket sätt:

 

Kopplingar till läroplan

  • Ma   3
    Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Ma   3
    Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Ma   3
    Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Ma   3
    Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Ma   3
    Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Ma   3
    Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Ma   3
    Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Ma   3
    Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
  • Ma   3
    Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
  • Ma   3
    Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Ma   3
    Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
  • Ma   3
    Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Ma   3
    Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Ma   3
    Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Ma   3
    Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Ma   3
    Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Ma   3
    Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Avsnitt 4

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: