Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Religion år 5 - Kristendom
Skapad 2016-04-19 09:01
i Gullregnsskolan F-3 Kungsbacka Förskola & Grundskola
unikum.net
I religion kommer vi i år 5 att arbeta med kristendom från vecka 14 till vecka 21-22.
Grundskola
F – 5
Religionskunskap
Vi kommer att arbeta med kristendomen för att kunna förstå och känna till de svenska traditionerna, historien och vår nutid. Vi ska kunna förstå och reflektera över oss själva och andra människor.
Innehåll
Så här säger läroplanen
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.
Syfte
Anledningen till att vi arbetar med kristendomen är att du ska känna till varför samhället och skolan ser ut som den gör, varför vi firar vissa högtider och har vissa traditioner.
En annan anledning är att du ska kunna fundera över vad du själv tror och tänker på, samtidigt som du ska kunna acceptera att alla andra inte tror och tänker likadant.
Kopplingar till läroplan
- Syfte analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
- Syfte analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
- Syfte reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
- Syfte resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
- Syfte söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Det här ska vi lära oss
- Skapelseberättelsen, Jesu födelse och andra stora händelser, enligt Bibeln.
- Hur kristendomen i Sverige har påverkat skolan och samhället.
- Kristna traditioner och värderingar idag och förr.
- Vikten av att inse att alla tror och tänker olika och att det är helt okej att det är så.
Kopplingar till läroplan
- Religioner och andra livsåskådningar Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
- Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
- Religioner och andra livsåskådningar Begreppen religion och livsåskådning.
- Religion och samhälle Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
- Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
- Identitet och livsfrågor Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
- Etik Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
De här förmågorna ska vi träna på
- Du ska utveckla din förmåga att söka och sålla information, för att sedan kunna återberätta det du har lärt dig.
- Du ska utveckla din förmåga att reflektera över hur du själv ser på religion och tro i förhållande till dig själv och andra.
Så här ska vi arbeta
- Vi kommer att se på filmer om olika berättelser från bibeln.
- Vi kommer att ha föreläsningar i helklass och diskussioner i klassrummet.
- Vi kommer att arbeta med att lösa olika uppgifter med stöd av internet och böcker.
Bedömning av dina kunskaper/förmågor
- Du kommer att få ett prov på kristendomen i slutet av kursen
- Du ska delta aktivt i genomgångar; svara på frågor, ställa frågor och komma med egna tankar och synpunkter.
Kopplingar till läroplan
- Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
- Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu.
- Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Matriser
Kunskapskrav religionskunskap
Dessa förmågor har du visat fram till och med den här terminen |
|||
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
|
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
|
|
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
|
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
|
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
|
|
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
|
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
|
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
|
|
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu.
|
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu.
|
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu.
|
|
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
|
|
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
|
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
|
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
|
|
Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
|
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informatinens och källornas användbarhet.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
