Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
1700-1850-talet
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/1197293376_1363343520176_scaled.png
Skapad 2016-04-22 10:15
i Slottsvångsskolan Helsingborg
unikum.net
Stormaktstiden är slut. Krig, pest och missväxt har tagit hårt på befolkningen men nu är det fred och bönderna har fått goda skördar några år. Kungen har ingen enväldig makt utan representanter från de fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder samlas i Stockholm för att ta viktiga beslut.
Grundskola
6
Historia
...
Innehåll
1700-1850-talet
Du kommer att lära dig om:
Hur människor från olika grupper i samhället levde.
Hur Sverige organiserades och styrdes. Kung Gustav III:s envälde.
De kulturmöten som sker mellan Sverige och omvärlden.
Hur människor flyttar, immigration och migration samt orsaker och konsekvenser av detta.
Några vetenskapsmän och kvinnor och uppfinnare
Kopplingar till läroplan
- Syfte använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
- Syfte reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
- Syfte använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Så här jobbar vi
Ni ska lära er:
- att söka information från olika källor
- att öva på källkritik
- nya ord och begrepp
- att skapa tre utvecklingslinjer (1. Hur levde människor? 2. Organisation och styre 3. Kulturmöten och migration)
Kopplingar till läroplan
- Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700-1850 Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
- Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700-1850 Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
- Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Hur historia används och historiska begrepp Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Bedömning
Kopplingar till läroplan
- Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
- Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
- Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam band mellan olika tidsperioder.
Matriser
Ny rubrikMålet med undervisningen är att utveckla din förmåga:
|
||||
|
Att använda ämnesspecifika ord och begrepp samt förmedla kunskaper.
Jag kan använda ämnesspecifika ord och begrepp och förmedla de kunskaper jag har.
|
Jag kan med stöd återge enkla fakta i ämnet.
Jag använder huvudsakligen ett vardagligt språk.
|
Jag kan med visst stöd återge faktakunskaper i ämnet och har delvis förstått ämnesområdet.
Jag använder ibland ämnesspecifika ord och begrepp.
|
Jag kan på egen hand återge enkla faktakunskaper i ämnet och har förstått ämnesområdet.
Jag visar att jag förstår genom att fritt skriva kring ämnet och använder ofta ämnesspecifika ord och begrepp.
|
Jag kan på egen hand använda grundläggande faktakunskaper och är väl insatt i ämnesområdet.
Jag kopplar mina faktakunskaper till egna tankar och reflektioner.
Jag använder ämnesspecifika ord och begrepp, vilka jag kan förklara och sätta in i ett rätt sammanhang.
|
|---|---|---|---|---|
|
Att reflektera och analysera.
Jag kan föra resonemang genom att se och lyfta likheter/olikheter, samband och göra jämförelser utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.
|
Jag kan med stöd framföra egna tankar kring ämnet.
Jag kan med stöd se samband, likheter/skillnader och göra jämförelser.
|
Jag kan med visst stöd göra egna jämförelser och framför delvis mina egna tankar.
Jag kan med visst stöd se likheter och skillnader.
Jag kan med visst stöd vidareutveckla mina tankar.
|
Jag kan på egen hand göra enkla jämförelser och försöker förklara sammanhang och orsaker.
Jag kan på egen hand se likheter och skillnader.
Jag kan på egen hand utveckla mina tankar.
|
Jag använder mina kunskaper, tankar och erfarenheter när jag reflekterar kring ämnet.
Jag kan på egen hand göra relevanta jämförelser, förklara sammanhang och orsaker.
Jag kan föra resonemang genom att bygga utveckla både mina egna och andras tankar.
|
|
Att kritiskt granska, tolka och värdera källor.
Jag kan föra ett resonemang kring trovärdigheten i olika källor och utifrån dess välja de mest pålitliga.
|
Jag kan med stöd välja källor jag behöver för att finna det fakta jag söker.
Jag använder ofta en källa.
|
Jag kan med visst stöd välja och hitta det fakta jag söker.
Jag använder ibland mer än en källa.
|
Jag kan på egen hand välja och hitta det fakta jag söker samt föra enkla resonemang kring valet av dessa.
Jag använder ofta mer än en källa.
|
Jag väljer aktivt de källor jag anser mest pålitliga genom att föra ett resonemang kring trovärdigheten i olika källor.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
